En borta i Hallonbergen
26 oktober 2009Det har varit en dramatisk helg med mycket upp-och-ner känslor. Egentligen ville jag döpa inlägget till Bye bye Bajen efter derbyt mellan AIK och Hammarby som jag var på igår där AIK åter igen gick upp i serieledning. Nu är det guldvittring. Klart är att AIK åtminstone får en guldmatch nästa helg. Oavsett utgång på onsdag får det lag som vinner nästa helg (Gnaget eller änglarna) guld. Om AIK vinner på onsdag räcker oavgjort nästa helg och det vore trevligt med det utgångsläget.
Utöver fotboll har helgen innehållit styrelsemöte och medlemsmöte för SASK i Enköping, vallning, jogging, lydnadsträning, höststädning och karaoke. Innan styrelsemötet i lördags gick hundarna och jag upp tidigt för att hinna till Linda och fåren innan. Choice fick tre pass i fållan varav det första helt och hållet i koppel där vi endast tränade inställning och attityd. Trots att det nu var flera veckor sedan sist var hon inte övergasad och lomhörd vilket var trevligt. Hon har en väldigt härlig koncentration som är en av hennes största styrkor. Ibland kan hon med sitt lätta eye påminna om en bc. Andra passet inleddes bra i koppel och fortsatte bra lös men blev sämre och sämre mot slutet (hon taggar, gör rusningar och nafsar). Det fick mig att fundera i termer som; hur man snabbast förstör sin duktiga vallhund. Men i tredje passet blev vi lämnade själva vilket innebar bättre koncentration och noggrannhet från mig sida. Och givetvis gav det snabbt resultat. Jag var nöjd och glad. Hon är minsann en riktig liten vallhund.
På medlemsmötet kom det en hel del medlemmar och många kända ansikten. Jag hade gärna hunnit prata mer med flera men det gick inte riktigt ihop. Två av Choices bröder var där, Harry och Ramsey, och det blev en del bus med båda (fast dem emellan mest spända uttryck). Ingrid och Benz var också där så Choice fick lov att även underhålla Benz med lite bus efter bästa förmåga. Ja, och Chenin blev fullkomligt galen när Ingrid klev in i stugan. Som sagt tidigare, det finns en person i Chenins liv som slår lika högt som matte och det är Ingrid. Vilken lycka för Chenin! Marianne och Gunnar dök också upp vilket gjorde Choice pussig, Gunnar kan man speciellt hoppa på och gosa med lite extra. Jag fick också äran att kampa lite med Ramsey, kul och väldigt lik Choice i sättet även om han lättare tar till kampmorr. Ett stort dåligt samvete hade jag för att jag inte hann tillbaka in i stugan innan städningen var över men det var flera medlemmar som hjälpte till i alla fall. Kul att det var så många som kom och trevligt att småprata med alla. Tydligen så trevligt att jag inte kom därifrån förrän kl 18 och då stelfrusen. Inte hjälper bilen till på den punkten heller eftersom värmen inte vill fungera. Det blev badet rätt så omgående för att tina upp.
Innan utgång och karaoke med Nattis på Rivieran i Ängby rastade jag hundarna på gården. Lite längre bort såg jag några killar i min ålder med en pitbull springa runt och skrika upprört. Jag började röra mig mot porten rätt omgående när jag hörde någon av dem gråta hysteriskt chockartat och högt. Jag frös till is och funderade på hur jag skulle göra. Jag bestämde mig ändå för att gå in, jag kunde inte gå dit med hundarna och ville inte gå dit själv. Funderade på att ringa 112 men slog bort tanken, vad ska jag säga?! Jag hörde någon gråta? Med en olustig känsla satte jag mig i bilen för att plocka upp Nattis. På vägen mötte jag två ambulanser med blåljus på väg upp mot oss. Usch, kände mer obehag och ville helst vända hem tillbaka till hundarna. Igår kväll, efter en ordentlig omgång storstädning av lägenheten, följde hussen med ut för kvällskissningen. Vid porten där jag sett killarna möttes vi av ljus och skrivna kort till en Mattias. Väldigt otäck historia. Man kan ju inte sluta undra över vad som hänt.


26 oktober 2009 kl 14:46
Usch, vilken otäck händelse! Skriv gärna och berätta när/om du får reda på vad det var som hände…
I helgen var jag STORT Bajen-fan för första gången i mitt liv. Det bar mig emot i allra högsta grad, men mellan pest och kolera valde jag – bajs.
I veckan ska jag hålla på Örebro. Och vad jag håller på på söndag är väl inte så svårt att gissa *hahaha*
Här är lite trevlig underhållning för dig, så här på måndagseftermiddagen:
http://www.youtube.com/watch?v=kk9TfgR_Jwc&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=qKyv8ODTphw&feature=related
26 oktober 2009 kl 14:47
Nämen gud vad läskigt & tråkigt med denna Mattias. Inte mord hoppas jag?
26 oktober 2009 kl 17:17
Usch för hallonbergen… Hoppas ni hittar en lägenhet så ni kommer därifrån, iof så händer det skitsaker överallt men det är ju ofta det är saker i hallnbergen. Får höra ett och annat från C ibland.
Hoppas allt går i rätt riktning för Chenin.
Visst vore det härligt om det blev guld för gnaget
26 oktober 2009 kl 19:13
Ja killen som spang runt och grät är min bror Gordon och mattias var hans bästa vän… Matte var en underbar person som var älskad av många.. jag minns att han brukade komma upp till mej och fråga vart min bror var och ibland bara fråga hur jag mår och vad jag har gjort. jag kommer alltid att minnas honnom som familjens ”extra” medlem, alla har vi nått som vi inte är så stolta över.. Matte var inte den som tänkte så.. han tänkte mer på oss andra än han själv ! Det var en lördag kl var kanske 23.00 och jag fick reda på vad som hänt. svårt att förstå att jag inte kommer att se dej igen.. men det är livet, vi syns efter det ! bless och vila i frid min bror !
26 oktober 2009 kl 21:49
Men du vad läbbigt med det som hände på gården. Fasen.
Kul att se dig och hundarna på mötet.
Blir avis på att du joggar så mycket…har kommit av mig helt. I helgen ska Dojan äntligen få valla igen. Sist var när du och jag sågs hos Tina Röed. Superlängesedan!