På kvällen tog jag mig i kragen och begav mig ut i regnet med träningssakerna så vi skulle få något vettigt gjort. Jag är så fruktansvärt trött på kvällarna och känner mig sänkt, lat och seg men tävling väntar så nu får det vara slutslarvat med tid.

Lydnaden gick lite blandat. Choice jobbade städat och fint men på vissa moment hade jag hellre haft henne överladdad. Jag började med att kedja från början och belöna inkallningen. Sedan blev det rutan och apportering. Chenin fick köra ett pass emellan med lite slalom, back, tandvisning, rutan, apportering med fokus på fasthållning vid sidan. Sedan petade jag i detaljer med Choice. Jag ställde om rutan och skickade. När hon visste var targeten var skickade jag på långt håll. Det kändes ändå lite svajigt. Vi fokuserade på stadga i stoppet i rutan och poletten föll ner. Så blev det pet i läggandet för att få till snabbheten. Lite stegförflyttningsträning. Och mycket fjärr. Jag kommer aldrig få ett läggande bakåt från stå…men vi kämpar på. Lite dubbelträning med hundarna för att träna stopp.

På hemvägen försökte en gubbe förgylla min tillvaro med sin ilskna bostonterrier. Choice flirtar ju med allt smått så hon fick nosa lite på den. Chenin höll jag undan. Bostonterriern som blockerade hela promenadvägen fräste surt mot Choice. Jag höll in mina och försökte visa att jag ville förbi. Gubben pratade om att hans hund kunde vara lite grinig när hon löpte. Jag sa att mina inte gillade tikar alls och försökte hitta ett kryphål men terriern stod i sitt flexikoppel och hade stort spannrum. Emellan hennes utfall mot oss sa jag vänligt ”nu får du flytta på dig så vi kommer fram” till tiken. Gubben gjorde ingen ansats så jag tog in mina och gick en lång omväg över gräsplanen för att komma förbi med bestämda steg (såklart lite småirriterad).

Gubben, som nu blivit sur av någon okänd anledning: ”Vet du inte att man inte får vara med hundarna på grusplan?”
Jag: ”Jaha, jag såg ingen förbudsskylt”
Gubben, som gestikulerar med fingret mot huvudet: ”Det fattar väl alla även om det inte sitter någon skylt…”
och fortsätter: ”planen är ju till för barnen”
Jag: ”Det var inga barn där och jag flyttar mig ju om det kommer någon”
Gubben: ”Ja, men hundarna kissar ju och bajsar på planen”
Jag: ”Nej, mina är rastade innan och jag låter dem aldrig rasta sig inne på planen”
Gubben: ”Du får i alla fall vara nån annanstans”
Jag: ”Vardå?”
Gubben: ”Det bryr jag mig inte, men inte här!”
Jag: ”Sköt ditt liv så sköter jag mitt”
Gubben: ”Jag bor faktiskt här” (som om inte jag gör det…)

Konstigt, han var nämligen inte arg förrän han märkte att hundarna inte skulle få hälsa. Han hade sett oss träna på grusplanen innan och sa ingenting om det då. Hundägare är verkligen värsta sortens människor…

Stressad hamnade jag fel på väg hem och blev sen till dagis. Edina mötte sedan upp för promenad och springning runt sjöarna. Sedan skulle det packas och städas inför fredagens tur till Romme. Edina sov hos mig och min moster Flora hos min mamma. Tidigt på morgonen vaknade jag försoven av att mamma ringde. Vi fyra och hundar gav oss iväg på äventyr till Borlänge.

Några timmar senare var jag på klubben och mötte upp Anna, Malin, Lisa och Natalie med hundar. Det blev gemensam vinterpromenad i strålande solsken och sedan effektiv lydnadsträning. Lisa gav mig tips om krypträning som fokuserade på att lära hunden när den inte ska krypa, vilket gav omedelbar effekt. Mycket tacksamt!

Fotosession i vackert vinterljus.

Doc och Anna

Moa

Chenin ”pratar”

Choice

Moa och Tjabo

Loi

Vilja

Tjabo

Sedan blev det shopping i Kista och middag i Tyresö hos Nattis, Erik och Axel.

Fridhemsplan innan midnatt.

Jocke aktiverade hundarna på onsdagen och mamma på torsdagen. På fredagen hade Chenin tur och träffade papillonkille på väg till dagis.

Flirt på hög nivå.

Fredagen skulle bli en lugn dag med lite jobb men icke. Mattias räddade mig från stressen, hämtade hundarna och promenerade dem i Bergshamra. Jag slöt upp tillsammans med Rebecca och Charlotta för god och mycket middag, och ännu mer vin. Hundarna var tydligen lugna tills jag dök upp. Kan det ha med en viss förväntan att göra? Det blev också pianospel, allsång, gitarrspel, ingående skvaller, whiskey, champagne, ben & jerry-glass, la gaga m m. Hebbe anslöt också och vi var hemma först vid 3 på natten. Jag var hyfsat nykter men de andra tjejerna väldigt långt ifrån. Mot slutet gick det inte att få ut en sammanhängande mening.

Kollade på klockan och konstaterade att den var 9.10. Attans, missade jag måndagsmötet? Lite väl dålig koll på tiden. Konstaterade dock att andra klockor bara var 8.10.

Det är faktiskt lite skönt med lydnadspaus från regn och lera, även om nog inte Choice håller med. Igår blev det promenad på elljusspår i Bergshamra och sedan några timmar spenderade hos föräldrarna. Jag sydde upp tre par byxor, sydde in ett par och sydde ihop Chenins trasiga back-on-track täcke (det gick itu helt plötsligt). Choice sov på symaskinspedalen så allt trasslade ihop sig och Chenin for rastlöst och uttråkat omkring. Chenin fäller just nu vansinnigt mycket, så det är borstning hela tiden som gäller. Idag lämnades bilen in på invändig och utvändig tvätt samt borttagning av hundhår, även lägenheten blev städad, så just nu känns det helt overkligt att ha så fint och rent och hårfritt omkring sig – kanske i alla fall några dagar eller timmar… Bilen är så fin att jag inte kände igen den – Hagabil vid Sveaplan kan rekommenderas varmt – endast 550 kr (250 kr om man inte har hund…).

Chenin och Choice var med på jobbet idag. Lunchtiden i Humlegården var underhållande. Choice hittade tre trevliga hanhundar (2 cavalierer och 1 brabancon) som hon lätt jaga henne runt runt och Chenin var i sitt esse eftersom ett träd gått i marken.

Choice lyckades sedermera med konststycket att trampa på en glödande fimp på centralen sekunden efter att en tjej kastat den. Jag såg att hon panikartat hoppade på tre ben och skyndade mig leta efter det vassa föremålet när jag kände lukten av bränt hår och såg att det glödde mellan trampdynorna. Dubbelsuck! En snäll tjej stannade i alla fall eftersom hon såg hur fimpen kastats och Choice klivit på den på en gång.

Till det positiva i hundhållningen är att hundarna såg en katt. Kopplad Chenin skvallrade fint medan kopplad Choice stod på bakbenen och studsade vilket drog igång Chenin ordentligt. Så ordentligt att jag fick svårt att hålla och sedermera kokade av ilska. I samband med tillrättavisning backar Choice ur sitt halsband. Skit, tänker jag. Vad gör då den lilla skiten? Hon sätter sig, stirrar visserligen blint (läs: okontaktbart) på katten, men sitter kvar. Märklig känsla infinner sig i min kropp. Så fort katten är utom synhåll bestämmer jag mig för att chansa, kopplar loss Chenin och går själv åt andra hållet. Chenin kommer genast efter och Choice släpper sin position när jag ropar på henne. Jag har sagt det förr och säger det igen, aussies är inga koppelhundar!

Ikväll var vi på klubben för lite träning. Först blev det promenad och fotograferande nere på ängarna. Sedan förpassades Chenin till bilen medan Choice grillades i lydnad. Annica och Mido höll hos sällskap och jag började med att filma Choice fotgående.

Jag har analyserat det och jag är nöjd. Det finns säkert detaljer att peta i (som höger om halt), men jag tycker hon går bra. Bonus är att jag inte heller går som en ostbåge (bara ser ut som ett kassaskåp). Jag behöver tänka på att bibehålla intensiteten och få till hela program nu. Kommendering blev det också samt ställande, hopp, kryp, apportering och budföring. Dessutom diskuterades framförgående. Nu tusen är vi snart igång med det. Eller i alla fall ett steg närmare.

Choice och jag la sedan ett spår till Chenin i skogen och Chenin tog det utan anmärkningar. Så underbart fin att spåra med numera!