Hebbe och jag provade sedan Bromma blocks kapacitet för julklappshandel. Det får godkänt även om det känns som en flygplats och saknar viss charm.

Hundarna fick spendera någon timme med Hebbes familj innan även vi anslöt till adventsmiddagen och fikat.

Imitation av Choices intressanta sovställning.

Efter snabb träning mötte vi upp Hebbe i Kista C för att lämna igen klänning, byta skor utan kvitto och äta middag.

Choices tur var det sedan och hon har så metodiskt fin stil när hon spårar, i snabb trav stretar hon på utan tempoväxling och ger sig aldrig. Hon hamnar fel då och då men löser allting själv. Hon gick över en vinkel och jag gick efter över vinkeln för att se vad som händer, då vänder hon fint förbi mig och tillbaka i vinkeln. Det är verkligen himla kul att hon är så stabil och säker. Riktigt fin spårnäsa har den där lilla strumpan. Domarna som gav henne 7 på fält skulle se henne i skogen. Jag kan tänka mig att om det blir något som strular för oss så är det motivation och markering av spårpinnar (för övrigt Chenins styrkor). Som det är nu matar hon bara på i samma tempo och då räcker ju huvudet länge, så uthållighet har hon, men skulle det bli riktigt jävligt och motigt vet jag inte om hon skulle dra på hårdhandskarna och anta utmaningen som Chenin mer än gärna gör. Som exempel kan nämnas att Choice hoppade ut ur bilen rakt på mig häromdagen och orsakade blåmärken för att det var lerigt utanför bilen. Samtidigt ger hon sig ju inte i vallhagen. När det gäller hennes markeringar är de just nu under all kritik. Hon missar väldigt sällan en apport eftersom hennes fina näsa stannar upp bara om jag dröjt kvar på ett ställe lite längre än brukligt, men hon tar pinnen och fortsätter spåra alternativt tar upp den, alternativt står bara vid den, alternativt lägger sig, alternativt går mot mig och släpper på vägen… Hur vore det att komma till mig och visa upp den? Vi behöver träna mycket på det här märker jag. Har vi nu lyckats få 10 på apporteringen ska väl detta också gå. I och för sig är det ju hundar som inte har galet pinnintresse (läs Chenins motsats) som får 10 på apporten.

Efter aktiv utedag i lera och löv blev det (efter dusch) tur till Barkarby för shopping på Net-on-Net, XL Djur (blev klart tjejernas favorit) och IKEA. Choice var så trött att hon surade galet mycket på Doc när i träffade Anna. En mindre trevlig grand danois kan också ha påverkat hennes hundhat idag. Matten klarade inte av att hålla hunden så jag fick hoppa in och hålla i så Choice hann undan.

Igår blev det istället slappardag på hundfronten. De blev hämtade tidigt av hussen och fick sedan nöja sig med promenad och bentugg på kvällen när vi människor var i Kista och shoppade kläder.

Chenin var först ut med ett godisspår genom massa spindelnät. Numera går Chenin så lugnt att jag nog ska dra ner ytterligare på godiset. Alla tre apporter markerade. Hon försvann iväg i en vinkel men jag var duktig och litade på henne, bara för att upptäcka att vi var fel ute. Men så vände hon själv tillbaka så jag var nöjd med oss båda.

Sedan fick Mido, Choice och Dina sina spår. Choice fick prova ängspår och det märks att vi behöver träna det. Visst tar hon sig runt men motivationen svalnar emellanåt varvid hon vädrar in i skogen.

Här kommer kort filmsnutt från Choices ängspår:

Och Dina drog iväg med bra tempo:

Jag glömde kameran när Mido spårade vilket var en stor förlust eftersom han vid två tillfället blev anfallen av grenar och skrek i högan sky. Stackars söta Milo. Men jag fick med några sekunder av apportträningen:

Efter spåren blev det lite budföringsträning. Jag borde backat med Choice mer än jag gjorde, jag trodde nog hon skulle klara det men istället sprang hon halvvägs och sedan rakt ut på ängen. Vad gör hon? Nu ska vi backa budföringen ordentligt. Efter den huvudbryn åkte vi vidare till Kista för shopping. Det blev två par träningsbyxor, ett par gummistövlar och ett set regnkläder. Det sista visade sig vara exakt samma som Anna köpt, så snart kommer vi identiska i regnet Anna ska bara byta ut Doc till en svart så vi har två var… Hebbe kom till Kista centrum och vi åt god middag tillsammans. Hundarna låg fint brevid och sov men jag fick flashbacks från när Choice var 9 veckor och vi satt i Kista och försökte äta. Vi hade dock två problem: Chenin skulle ätit upp Choice om Choice var på marken så hon fick sitta i våra knän, men Choice försökte äta upp vår mat så vi fick turas om att äta. Jag uppskattar varje dag att hundarna fungerar så bra ihop. Så mycket som Chenin tycker illa om andra hundar är det en lättnad att hon gillar Choice så mycket.

Nu har vi precis avslutat komedifilmen ”Extract”, samma regissör som ”Office Space”. Underhållande, men inte lika bra som föregångaren.

Direkt efter träningen åkte Frida och jag till Kista. Vi inledde med lunch i sällskap av två trötta tjejer som deckade på golvet. Mycket liv, rörelser, barnvagnar, matfläckar m m i kombination med två tröttisar är en mycket bra kombo. Efter uppgående blodsocker förpassades hundarna till bilen medan Frida och jag shoppade runt: kläder, smink och present till Hebbe införskaffades.

På kvällen dök brorsan med flickvän upp och vi kollade på Year One, Melodifestivalen och Surrogaterna. Men jag somnade en halvtimme in i den sista filmen, som dock verkade vara spännande.

Söndag bestod av promenerande som alltid. Först Chenins 40 min, därefter långpromenad med Choice, Jocke och Mido 2,5 timme och sedan Chenins 40 min igen. Det tar på Choice att ligga i topp. På väg till Mido så drar hon på ordentligt sista sträckan för att visa vägen dit. Väl där morrar hon surt på ragg-Mido fast de samtidigt har kul ihop som två småbarn.

Jag hann sedan, mitt i allt städande, med en halvtimmes shoppingrunda i Solna Centrum i förgäves jakt på en ljusrosa klänning (funderar på att klä ut mig till Reese Witherspoon i Legally Blond på lördagens Hollywood-fest). På kvällen fylldes hemmet av vänner inför stundande Super-Bowl. 8 personer med mat för det dubbla (hundarna sa inte direkt nej till kyckling och revbensspjäll, även om deras matte är vego). Jag höll mig vaken till 4 och såg hela matchen som New Orleans Saints vann över Indianapolis Colts trots att de flesta (inkl jag) i vår egna interna betting trott på de senare.

En trött måndag med andra ord, även för hundarna som hållt igång med klappar av alla gäster. På kvällen for vi till klubben och började med en lugn promenad med Anna o co. Hennes pojkar har mått lite illa, Choice löper (och hade dessutom kopplet runt magen) och Chenin är skendräktig så relativt lugn blev den för första gången. Efteråt blev jag sittande med Chenin på plan istället för att träna Choice. Som tur var ställde Anna upp och tränade Choice, i brist på andra att träna, så Sofie och jag kunde prata aussies i lugn och ro. Framförallt donade Anna med hopp-stå som går lite upp och ner för Choice och mig. Jag har inte riktigt rätt teknik för Choice och belönar massa konstigheter som inte ska vara. Väl hemma kände jag träningssug så Choice fick stå ut med eget pass på gården (hon klagade inte direkt) – med inriktning på aktiv platsliggning, som det så fint kallas. Chenin fick leta godis i farstun för att få göra något mer än hakan i backen och backande-träningen på klubben.

Idag tog Anna och jag oss äntligen i kragen och sprang båda sjöarna efter att vi promenerat med alla fyra runt hela Lötsjön. Detta är första gången Chenin går hela Lötsjön, men det ska nog gå bra. Springningen blev tung som sjutton efter detta långa uppehåll och inte blev den lättare av att Anna och jag inte kunde låta bli att hålla igen kakhålet på hela sträckan.

På onsdagen inhandlade vi julgran. Den har stått på balkongen ett par dagar men är sedan igår intagen och pyntad. Varje gång man kommer in får man julkänsla av barrdoften. Det blev en liten kungsgran, lika hög som mig, med återbäring av pengarna efter jul på Bauhaus. Det är ganska kul att handla gran, många roliga diskussioner att lyssna på.

På torsdagen tänkte jag trotsa snön och springa med täckbyxor runt Löt men det gick inte att komma fram. Jag tog en promenad med båda tjejerna och sedan en egen sväng med Choice. Choice letade först intensivt efter Doc men jag lekte bättre. Skvätte snö, gömde mig och gjorde änglar = mycket uppskattat. Choice sprang lös full av energi och medan jag pratade med Marianne passade Choice på att jaga fåglar. Dessvärre ut på isen som förstås försvann under henne. Panik-jag ropade hysteriskt medan Choice kom simmande och försökte ta sig upp på is som ständigt sprack. Funderade på om jag skulle bli tvungen att hoppa i men då tog hon sig upp. På de få meterna kvar till bilen hann Choice bli till en isbit. Men väl på rehaben trodde jag att hon skulle behöva duscha varmt men då var hon torr. Chenin fick trampa vatten i 14,5 min fördelat på tre pass; 5 x 5 x 4,5 min. Choice tycker det är guld hos rehab/vet. Där finns det leksaker och godis, massa spännande saker, massagebord att åla sig på, vattentramp att gå in i och lukta i, etc.

På fredagen kom Jocke över på middag för att roa oss till På spåret. Medan jag kollade på ett program med speciell musik så började Choice yla högljutt. Läskigt, det gick som kalla kårar i mig och jag fattade inte att det var hon som lät i sömnen förrän jag väckt henne och frågat hur det var med henne. Hon såg mest sömndrucken ut. Det ska bli spännande att se om det händer igen.

På lördagen bar det av till skogen på klubben för lite korvspår till Chenin och uppletande och lydnadsträning för Choice. Jag försökte först ta en hysterisk promenad eftersom jag inte lärt mig att man gör det hemma innan. Eftersom hundarna inte får vara lösa och busar ihop var det bara att vända tillbaka till bilen och ta dem en och en. Chenins spår gick fint trots djup snö där jag trodde hon skulle rusa. Det blev inte så långt eftersom det var omöjligt att ta sig fram. Choice fick två skick i korridor som Jocke vallat och sedan ytterligare två skick. Därefter blev det budföring som strulade lite när hon skulle tillbaka till mig. Vi körde tre gånger för att jag ville lösa problemet men tredje gången var hon tvungen att kräkas framför mig. Då gav jag upp och så fick det bli lite fotgående och platsliggning istället. Efter hundträning åkte vi till Kista för att shoppa de sista julklapparna och sedan åkte jag till mamma för att baka lite.

Söndag blev en lugn dag med den största aktiviteten för Choice en promenad i djup snö runt sjöarna med Annica och Mido. Benen var alldeles tunga efteråt. Hebbe och jag hann även med ett besök hos frisören i Kista. På väg hem hämtade vi upp flyttlådor på Förvaltarvägen. Jag tyckte att 20 st borde räcka och att få in dem i bilen var ett stort projekt och hysteriskt kul. Jag skrattade så läppen sprack. Hundarna tar ju hela platsen bak så vi försökte få in dem i bilen och ungefär då inser man att bilen inte är så rymlig som man tror. Efter diverse ompackningar och mer skratt tog vi oss i vart fall hem.

Denna vecka är två dagars jobb innan en efterlängtad julledighet följer. Jag kommer dock jobba i mellandagarna eftersom jag kan passa på att ta med flickorna då och sedan ta ledigt senare när vi ska flytta. Igår tog jag svininfluensavaccination på jobbet. Vaknade några gånger i natt av att jag inte kunde ligga i min vanliga sovställning pga värkande men annars känns det ingenting. Det är t o m lite skönt att ha ont i armen, känns som att man har träningsvärk. Jag hade väl tur med andra ord.

Själva monterarbetet flöt på bra. Choice var himla gullig med alla som var fram. Jag tycker inte hon är så intresserad av folk allmänt men monterklappar var tydligen hennes grej även om jag kan tycka det är löjligt att så många ska klappa hund. Choice hoppade upp på de första exemplaren människa men slutade snabbt och nöjde sig med att sitta vid staketet för klappar av alla förbipasserande. Men att hon är en hund som reagerar snabbt på rörelser märks. Ena stunden kan det vara sex barn samtidigt som klappar men nästa stund när ett barn sprang fram, viftade exalterat och slog mot staketet så gick hon igång på alla cylindrar. Pinsamt, men typiskt unga vallhundar också. Annars gick det bra, hane och efterlöp-/förlöpstikar var kanske en mindre bra kombination, men det gick. Jag pratade så jag var torr i munnen fram till eftermiddagen, då både hungrig och törstig. Därefter syntes inte jag till mer; mat och shopping stod på schemat. Shopping med Florence som sällskap visade sig vara extra trevligt. Hon inspirerade mig att investera i en snygg allvädersjacka och jag pushade henne att lämna tillbaka köpta saker. Jag köpte också hundmat i mängder, fällar, tuggben, grisöron, klosax, klickers m m. Men det viktigaste köpet var en stor pingvin till Chenin för 35 kr för att kompensera för att hennes snåla matte vägrar köpa en pipande bläckfisk för 220 kr som andra köpte (nämner inga namn Annica – även om du kom över en billigare variant ). Pingvinen innebar ren skär lycka för Chenin. Hon stod hemma och skakade den i evigheter medan jag filmade knaset. Och efter en bra stund la hon sig med pingvinen under bordet och började riva ut ögon, näbb m m. När jag hörde det, hamnade pingvinen i fönstret (vore kul om den kunde överleva jul i alla fall) och hundarna fick varsitt grisöra istället.

På söndagen hade jag bestämt mig för att vara ledig från mässan även om det lockade stort att vara där – en dag är inte riktigt tillräckligt och jag hann inte ens runt och se något speciellt. Men tjejerna och jag fick se desto mer av dagsljuset. Vi åkte till klubben för att spåra mitt i en orienteringstävling visade det sig. Chenin gick sitt långa fina korvspår i mossa väldigt fint och plockade pinnar och leksaker. Choice fick ett ganska långt spår (för att vara hon) med fyra saker i. Hon spårade så jäkla bra, snabbt men noggrant. Pendlande över spåret hela tiden för att kolla kanterna. Jag tänkte att återigen blir det ett sånt där skrytsamt klockrent spår, men efter tredje apporten tappade hon sitt fina flyt och såg mest planlös förvirrad ut i spåret. Vi fullföljde med lite lydnad och det är himla kul att fria följet börjar kännas mer och mer stabilt. Hon tycker det är skitkul att gå fot och påminner mer och mer om Chenin. Tyvärr tycker jag det är lika tråkigt att träna sitt/ligg kvar med Choice som med Chenin, men det måste göras. Efter skogsträning och promenad blev det jogging 5 km vanliga i Ursvik för Choice och mig. Jag var tung i benen efter dansande i fredags och monterarbete i lördags men det gick i alla fall. Motiverade mig vid starten med att jag kunde få gå efter 3 km, men då hade man ju flåset uppe. Jag sprang dock långsamt och gick i två backar på mitten.

På vägen hem stannade jag i Kista centrum för att luncha med Hebbe och handla present till Marc. En jacka och två par skor inhandlades också snabbare än kvickt. Sedan var det hem och duscha innan vi lämnade Choice hos föräldrarna och sedan åkte på middag hos Marc. Jocke, Nattis, Erik och Diana kom också dit. Chenin fick följa med och smaka på det mesta. Nöjdare än nöjdast var hon nog över att få egen tid med hennes vänner.

Idag har vi varit iväg och joggat. Jocke och jag sprang lätta 5 km i Ursvik. Lätt är dock fel ord att använda för det var tungt så man ville kräkas i uppförsbackarna. Det var nog bara Choice som tyckte det var lätt och kul uppenbarligen. Väl i mål la jag ett korvspår till Chenin medan Choice fick träna lydnad och uppletande. Uppletandet gick dåligt, jag hade inget tjänstetäcke och dessutom fick Choice följa med och valla, hon förstod ingenting utan sprang runt och letade överallt efter ingenting, säkert 100 meter bort. Jag fick köra lite retning för att få henne att förstå och leta koncentrerat i korridoren. Lydnaden gick desto bättre. Hon gick verkligen fotgåendet som en klocka. Hon kan verkligen gå fint när hon lägger manken till och har fokus med. Jag märker dock att vi tränat svängar alldeles för lite och att hennes bakdelskontroll kan vara obefintlig. Lite lägganden, fjärr, inkallning och ingångar blev det också. Moment som jag måste ta tag i är rutan, vittringsapportering och framförgående. Tänker på det jämt men gör väldigt lite åt saken. Chenin gick sitt spår noggrant och fint – inga konstigheter. Som vanligt kastar hon sig ut i sitt 80 cm långa koppel innan hon inser att det finns korv och lugnar ner sig betydligt. I morse gick vi runt Löt med Anna och hundar. Vi gick dessutom dit och hem så nu är jag väldigt orolig för hur Chenin kommer må. Det där stelheten när hon vilat en timme vill inte ge med sig. Och det ger mig en klump i magen.