Spår, vindpatrullering och bas
Bevakningsträning efter några timmars sömn. Vi skulle lägga 800 meters spår åt varandra. Det gick likadant som alltid. Fyra av de sex spåren korsade varandra och tjafs uppstod givetvis. Som tur var såg fick Chenin gå först. Stefan, instruktören, spårade med Chenin. Chenin skötte sig utmärkt även med en ny förare. Hon fick lovord av både spårläggaren och instruktören. Tre av fyra apporter plockade hon. Den enda hon missade var tomhylsan som hon inte ens markerade, bara gick rakt över. Nu ska vi öka intresset för tomhylsor. På förslag ska jag kasta hylsor till henne men eftersom jag känner min hund så pass väl vet jag att hon lätt skulle kunna svälja dem. Det blir bytesapporteringar istället. Efter spåret körde vi en patrullstig med en jacka som vindfigurant. Chenin var super och markerade mycket tydligt. Hon gjorde en Chessie-markering, vilket innebär att hon stod på bakbenen och vittrade. Bastjänsten fungerar bra, även när jag går iväg så länge Mikko står vid henne och säger till henne. När vi båda går gapar hon som en galning. Chenin hatar att bli lämnad. Hon vill inte ens gå till stolpen vid grillen utan ger intrycket av att hon blir slagen hemma. Istället lägger jag henne några meter från dörren eller lämnar henne lös. Hon går ändå inte fram till vare sig folk, hundar eller ut bland bussarna.