Arkiv för januari, 2010

Stressig vecka

Antalet arbetade timmar denna vecka känns i kroppen och kroppen. När det är mycket på jobbet märks det på mig på nätterna. Enligt Hebbe har jag massa för mig varje natt; jag vaknar ofta av att jag inte får luft och ibland skriver jag på mobilen. Men jag minns inget av det.

Hundarna klarar sig nog bra, men man har ju ständigt det där dåliga samvetet. Framförallt för att man är så trött på kvällarna. I måndags spenderade vi dock några timmar på klubben med promenad, lydnadsträning, spår och lek. Promenad med Anna ser vi alltid fram emot innan men efteråt ser vi båda helt nedslagna ut. Hundarna kan ju bara inte låta bli att hänga i kopplena och tagga upp sig. Lydnadsträning med Choice kändes bra på allt bortsett från platsliggningen där hon låste sig och muttrade på en annan hundägare utanför vårt gäng som förärat parkeringen med sin närvaro. Jag kände mig irriterad och insåg snabbt att det var onödigt att träna platsen med den inställningen. Satt och klappade på Choice istället. Medan Chenin gick sitt godisspår fick Choice gå med Anna och grabbarna och busa med Doc. Det slår tydligen högre än all träning jag kan uppbåda. Nåde Doc om han skulle få för sig att apportera. När Chenin gått klart spåret hörde jag att Choice skällde ursinnigt i mörkret på den hundägare som tidigare varit på parkeringen. Visserligen var det hund och snowracer med som säkert kan vara upprörande för en liten tjej som bara ser sådana flera gånger i veckan men aldrig brytt sig innan, men så långt bort som de var kände jag att hon kunde hålla klaffen. Dessvärre kunde jag inte förmedla det eftersom jag var ännu längre bort. Kände mig lätt besviken på Choice som jag dessutom skrivet ett skrytmail om till Marianne och co idag. Men så är det väl att ha unghund.

I tisdags skulle jag träna själv tänkte jag, men efter promenad runt Lötsjön och mer jobb blev det bara lite apporteringsträning i köket. Igår var det stalldags efter en konstig dag på jobbet där en av kollegorna anklagades av en revisionskund för att vara i maskopi med Skatteverket. Vilket nonsens liksom! Vad skulle en person få ut av det? I stallet blev det lite mys och omvårdnad av Gustur, Choice lekte jaktlekar med en isländsk fårhund över stallplanen och en lastbil satt tvärfast mitt i ingenstans och vi fick hjälpa honom få assistans av traktorn för att komma loss.

Idag blev det simning i Sundbyberg. Chenin fick simma 3 + 3 + 3,5 min och Choice fick simma som en galning runt runt ca 15 min med lite pauser. Först tvekade hon lite och hoppade bara i för att hämta leksaker. Efter ett tag kom hon på det roliga med att hoppa högt när hon skulle i. Efter ännu lite längre tid kom hon in i sitt krålande som jag inte sett på ett halvår (hon har ju inte haft tid att göra det när vi lekt med henne i vattnet – eftersom jag nu var själv med två hundar fick hon klara det lite själv). Hon plaskar hårt med framtassarna och biter i vattnet, hostar sedan upp vatten. När Chenin var torkad vägrade Choice komma upp. Jag fick lurpassa lite för att få tag på flytvästen och dra upp henne. Eftersom tiden var knappt blev det inte mycket till torkning av Choice. Men väl ute tyckte Choice att det var en bra idé att rulla sig i snön. Ändå ärhon helt torr när hon ligger i soffan nu medan Chenin fortfarande är blöt.

Nu ska vi decka i soffan allihop!

3 kommentarer

  1. Agnetha säger:

    Full fart som vanligt hos er, hör jag! :)

    Det där med att torka snabbt är Bucks ett lysande exempel på. Ska jag schamponera honom måste jag skynda mig innan han hinner skaka sig, för skakar han sig är han i det närmaste torr igen … Xsita, däremot, måste jag föna åtminstone halvtorr och sedan tar det ändå många, många timmar innan hon torkat. Ja ja, det är väl med dem som med oss: Ingen är den andra lik. ;)

    Ha en lugn och trevlig helg!

  2. Maja, Link och Achilles säger:

    Tack för i helgen, synd på så mycket snö!

    Kom att tänka på att vi ordnar ju ett läger den 5-7 mars i Enköping. Vi ska köra sök som dock är fullt, men det finns ju platser kvar till lördagspasset i lydnad, spår och uppletande. Tänkte om ni var intresserad, finns 3 platser kvar tror jag. Kommer bara vara Aussie där.

    Lydnad med ev. Uppletande/Spår

    Instruktör: Mariah Andersson
    Datum: 6 mars
    Pris: 500kr inkl. lunch
    Platser: 5 ekipage

    Lydnadsträning inomhus/utomhus för Mariah Andersson.

    Gruppen bestämmer gemensamt hur träningen skall läggas upp under dagen, lydnad och spår, beroende på väder. Lunchpaus bestående av lite matigare smörgåsar ingår.

    Mariah tävlar i lydnadsklass elit och ingår i Sveriges talangtrupp med sin kelpie Redo. I spåret är de uppflyttade till elitklass. Redo är även försvarsmaktshund.

    Mariahs lycka är att få pilla i detaljer och hon ger sig inte förrän det är perfekt.

    Mera om Mariah och Redo hittar du här.
    http://teamredo.bloggplatsen.se/

    Bilder från utomhusplaner, inomhushall och marker http://www.lyckligahunden.se/lankar.htm

  3. Anna säger:

    Den togs när vi var och tränade på nyastället, du, jag, Malin och Lisa. Du och Lisa hade med gott fika då Malin och jag fyllt år.
    Syns snart!

Näsblod

I helgen har det varit mycket utomhusvistelse. Man måste ta igen lite av det solljus man missar i veckan. I lördags mötte jag upp Anna och grabbar på klubben för lite skogsträning. Humöret var dock inte på topp. Jag irriterade mig över att Chenin inte plockade ett enda föremål av sju möjliga i sitt godisspår för att hon prioriterar bort saker framför korv om jag inte beordrar apportering och uppmanar till lek. Choice var jag inte irriterad över direkt men hon gick slarvigt över alla stigar. Går utan undantag av spåret, letar sig i för sig tillbaka självständigt men är ändå av varje gång. Hon missade en pinne som sjunkit ner lite i snön när hon passerade på sidan av men hon tog alfapetsbokstävshållaren. Annars bra tempo och motivation. Jag ska passa på att träna stigar medan det finns snö och jag ser hur hon analyserar. Inte hennes bästa spår direkt men å andra sidan många fler stigar än vad vi är vana vid. Choice fick även köra uppletande och där känner jag att jag kanske gått för fort fram eftersom jag varit mån om att ta bort synretning fort för att undvika motivationssläpp. Hursomhelst var det inte där problemet låg utan tillbaka tre steg på avlämnandet… Choice tog alla svåra saker som var nya för henne och en grej som ingen hund tog förra helgen på aussieträffen. Så det var jag nöjd med. Däremot släppte hon dem precis på kanten av rutan och kom till mig utan. För att krydda mitt humör lite skällde hon dessutom ut två hundar som passerade för nära rutan medan hon letade.

Efter lite bus mellan Choice och Doc åkte vi till klubben för lite fika med Chenin och Daltons sällskap. Tillbaka på parkeringen för hundbyte gav Choice mig en smock på näsan så att näsblod förorsakades. Malin förevigade det hela på kort med hjälp av Annas koreografi. Det är väl drygt ett år sedan som Chenin lyckades med samma bedrift genom att knocka mig med en pinne, se bild nedan.

Olycka

Det blev kort lydnadsträning som Malin filmade innan de svartvita och jag åkte vidare till stallet och Gustur. Choice hängde med på skön och snabb ridtur. Hemma igen landade vi vid middagstid efter nästan 8 timmar ute.

Jag ville somna på soffan men det gick inte för jag var tvungen att göra mig anständig till Frida skulle mötas upp och Palme, Veronica och Zorro dök upp. Mina tjejer var allt annat än trevliga mot Zorro idag eftersom Chenin var efter löpsk (och förstås sällan är trevlig i soffan) och Choice var trött. Extra griniga blir de på hundar som aldrig är still och dessutom tenderar till att uppvakta… Vi såg i vart fall den animerade filmen Up som var helt OK.

Söndag innebar nya äventyr. Choice, Jocke och jag hämtade upp Mido och tog en långtur. Några timmar senare fick Chenin gå ett godisspår och en egen mysig promenad. Hebbe och jag åkte sedan till Kista på kvällen för att hämta min dator och äta middag. Chenin fick följa med och ha lite egen tid. Senare på kvällen kom Kim och Annica varvid semifinaler i am.fotboll stod på tablån.

8 kommentarer

  1. Anna säger:

    Klockren bild!

  2. Lisa säger:

    Huh, otrevligt! Är det mördarhundar? ;)

  3. Grete og Sejer säger:

    Livet er ikke alltid trygt med en aussie … ;)
    Men får vi ikke se filmen som Malin filmet …? Det vil vi i Norge!

  4. Malin säger:

    haha så bra bild!

    Jag ska ta mig i kragen och ordna med bilderna och filmerna :) Får se när orken och tiden stämmer in ;)

  5. Agnetha säger:

    Det kostar att var på topp, liksom. :D

  6. Emelie säger:

    Haha, håller med Grete i att livet inte alltid är säkert med en aussie. Segra grävde ner klorna i foten på mig vid ett tillfälle igår och vid ett annat försökte hon knocka ut tänderna på mig. Med bara någon minut mellan händelserna var humöret inte riktigt på topp… Idag käkade hon upp sheltiesarnas koppel… Fast det sistnämnda skyller jag helt på Clas ;-)

  7. Emelie säger:

    Hihi, precis. Så är det!

  8. Anna säger:

    Ja, det är lita annorlunda att se honom så…

Polis-brodern

I fredags tog min duktiga storebror polisexamen. Vi var såklart i Stadshuset och firade honom innan vi avslutade kvällen med middag på Patricia. Hundarna var med Jocke idag och hämtades av mig på natten för en stillsam promenad hem.

Polis-Micke o Camilla

3 kommentarer

  1. Anna säger:

    Grattis Micke!
    Du är snygg som Polis Camilla!

  2. Lisa säger:

    Åh grattis till Micke! Du kanske skulle satsa på samma bana? Passar ju där i lite stor hatt ;)

  3. Agnetha säger:

    Grattis till brodern! Tur att jag håller mig på rätt siga av lagen (och rätt sida av landet) han ser nästan lite farlig ut, stor och stark, bror din. ;)

    Och ja, jag håller med de övriga – du skulle klä alldeles väldigt i lagens-långa-arm-uniform. :)

    Ha det gott – kram

Träningsrecension

Igår blev det träning på klubben med Anna, Doc, Dalton, Janne och Dino. Först gemensam promenad med jämförelse om vilken hund som är värst att gå med, därefter lydnadsträning med Choice. Vi körde fot, diskuterade och kollade positioner, läggande, inkallning, ingångar, hopp-stå, apportering, platsliggning, budföring (som jag bestämt mig för att köra exklusivt med Anna några gånger innan jag byter mottagare), rutan, konan, kryp. Choice är riktigt kul att träna nu, speciellt fotgåendet och läggandet känns kul – hon har fått en väldigt fin bakdel som hon lärt sig använda och hon kommunicerar mer med mig när det gäller läggandet (frågar innan vi börjar varpå jag viskar och hon ”nickar” a la Chenin). Apporteringen går långsamt framåt, men jag har ingen bra plan för att få till ingångarna utan att hon gör ett omtag i munnen. Sitta kvar är ingen paradgren och hon reser sig inte alltför sällan. Platsliggningen reste hon sig också efter 2 min och började lukta på en fläck, men såg samtidigt ut som att ”hoppsan”. Budföringen hade jag nog hoppats att hon skulle vara säkrare i även om det var helt OK. Problemet är att vi behöver träna det mer kontinuerligt för att jag ska kunna avgöra var hennes svårigheter ligger. Som det är nu gör hon olika missar varje gång, även om det är småsaker och hon i övrigt tycker det är lajbans att få käk hos Anna. Chenin fick köra platsliggning, backa, skall och konan. Anna gick och släppte Choice och Doc medan Chenin fick gå sitt godisspår. Några timmar senare var det nöjda hundar som åkte hem.

3 kommentarer

  1. Anna säger:

    Doc hade varit mycket mer nöjd om han hade fått jucka lite (mer)uppför dig eller allra bäst ”leka” med Chenin :D

  2. Emelie säger:

    Hihi, vem vann ”Värsta Koppelhunden” då? ;-)

    Låter som ni hade en bra och effektiv träning.

  3. sofie säger:

    vad duktiga ni är :)

En vecka senare…

Vi har haft en rätt trevlig och händelserik helg. I torsdags stod det simning för tjejerna på schemat i vanlig ordning med sällskap av både husse och matte. Jag spenderade sedan några timmar hos föräldrarna innan jag kom hem vid midnatt. I fredags for vi till klubben en sväng med Anna och pojkarna. Tillsammans tog vi en promenad i snön och sedan blev lite lydnadsträning. Choice grillades i det mesta, läggande, hopp-stå, fjärr, fot, apporteringsingångar, konan m m. Chenin fick komma ut och göra konan också på en meters avstånd samt platsliggning för båda tjejerna.

När damerna fått sitt spenderade vi några timmar hos föräldrarna innan jag först vid midnatt mötte upp med Frida och Elin på Grappa. Ett glas vin, många historier och lite eldning senare gick vi vidare till Storstad för att möta upp Sophie och Anna över en öl. Vid fyra kom jag hem och några timmar senare var det dags att kliva upp, tyckte hundarna som tur var, för Åsah och jag arrangerade en aussieträff i Kista. 12 tappra aussiefantaster närvarade i vintervädret. Vi delade snabbt in oss i 2 grupper där jag tillhörde spårgruppen. Jag började med att guida ut mitt gäng på oplogade vägar och bestämde mig snabbt för att här fick duga när bilen ändå satt fast. Chenin fick i vanlig ordning ett godisspår som, trots all snö, blev riktigt bra. Klart ett av de bättre på senare tid. Choice fick ett spår som Annika med Chico lagt så gott hon kunde i djup snö. Choice tog vinklar, stigöverfarter och apporter fint. Hon toksprang efter varje påsläpp men lugnade sig efter ett antal meter. Jag kände mig himla nöjd med båda tjejerna och inte gjorde det saken sämre att jag fick se flera duktiga hundar, att alla spårade bra idag, att Choice var överlycklig över att få busa med den svarta Windedostiken Kelly och att bilen kom loss, med hjälp av 6 aussieägare. Åsah som hade hand om sökgruppen föreslog sedan lunch i Kista Gallerian men vi blev bara fyra som nappade på det; god lunch, trevligt sällskap och lite egentid för Chenin var roligt ändå. Efter lunch vallade vi uppletanderuta vid Stockholmsavdelningen under mitt initiativ (läs: tvång) och Bennys ledning. Choice fick köra 2 skick på raken utan synretning och fick sedan göra ytterligare ett efter att ha suttit och taggat på när de andra hundarna hämtat. Jag känner mig mycket nöjd men vår akilleshäl är som bekant avlämnandet. Hur lång tid ska det ta innan jag inte behöver köra jaktlekar för att få in henne hela vägen till mig i full galopp? Nåja, det går i vart fall framåt när jag tänker efter. Innan man visste ordet av var det mörkt och någon lydnadsträning hanns inte med för mig. En ensam promenad med tjejerna för att ta ner uppletande-snitslarna blev det istället. Brevid snitseln stod ett stort rådjur och såg lika förvånad ut som jag, tror till och med att den skällde lite när vi kom…

Behöver väl knappast skriva att jag var trött och somnade på soffan? Hebbes kompis spelade att han var vakt på Köket och de andra väktarna köpte det. Därefter släppte han in Hebbe före kön… :)

På söndagen blev det aktivering i form av lydnad för Choice, spår för Chenin och sedan besök av bc-Zorro. Chenin ställde upp sig och Choice busade. Jag tog ut ungdomarna runt sjöarna och fick delvis sällskap av Annica och Mido. Kvällen innehöll amerikansk fotboll med Kim, ganska kul faktiskt och en av anledningarna till att Hebbe och jag känner varandra.

I måndags skulle det blivit lydnadsträning men efter att ha lurat Anna och Sofie till klubben insåg jag att det var en dum idé att träna med Choice som var dålig i magen. Besök hos Hebbes mamma blev det istället och risbantning för stackars Choice.

Igår tog vi igen träningen i måndags och körde lydnad på gården. Inspirerad av Lisa körde jag baklängesfot och fick faktiskt till det, även om det var minimalt. Det blev en hel del annat också; fot (vändningar, svängar, halter, rakor, språng), inkallning, sitta/ligga stilla, apportering, läggande, ställande, kryp, fjärr, skall, stadga i stå (men denna del gick sådär – jag får mest kontakttagande) m m. Chenin fick köra skall, tricks som puss, skäms, tass, hakan i backen, godislet, kort godisspår m m.

Ett annat tillägg är att Choice nästan sprang fram till en hund när hussen och jag var ute tillsammans med tjejerna. Usch vad irriterad jag blev, mest för att jag aldrig trodde hon skulle göra det och därför lät henne gå lite för långt ifrån även när jag såg hunden. Vi provade samma sak igen vid nästa hundmöte och då blev det rätt så jag får se det som en engångshändelse. Generellt sett är Choice riktigt bra i hundmöten lös, men i koppel står hon på bakbenen och ska fram. Till det positiva så vände Choice när jag sa Nej och hon precis skulle dra på en hare som Chenin skällde hysteriskt efter. Duktig svart-vit fröken!

1 kommentar

  1. Agnetha säger:

    Vad härligt ni har haft det! Hoppas att kommande helg och vecka blir minst lika bra. :)

    Kram

Farf

Min farfar gick bort igår. Hemskt tråkigt förstås, speciellt för min pappa som tjatade politiska dilemman med honom flera gånger om dagen och såklart för hans fru Margaretha som lämnats med ett tomrum. Det är i för sig inte oväntat eftersom han var 92 år men nog så tråkigt ändå när man har så mycket kvar att leva för. Det är väldigt konstigt – han har ju alltid varit Farf. :(

8 kommentarer

  1. Lisa säger:

    Alltid så tråkigt när nära går bort. Man vill liksom att alla ska leva förevigt, eller åtmindstone så länge de själva vill. Men naturen har ju tyvärr sin gång, och det är en aktningsvärd ålder att ha blivit 92. Du har bra gener att brås på du! ;)

    Hoppas att ni får mysigt & trevligt imorgon, kommer sakna er när jag står inne i en bowlinghall med jobbet. Hundträning och frysa fingrarna av sig slår högre!

  2. Agnetha säger:

    Usch vad tråkigt! Det kvittar om människor man tycker om är gamla, sjuka eller vad det är – de ska alltid finnas där och mirakel ska ske.
    Han verkar ha fått leva ett stimulerande liv och då kan det vara härligt att få bli 92. Annars kanske det blivit som med min svärfar (som var 92 när han gick bort – jomen, min man är äldre än jag och hans pappa var mycket äldre än hans mamma ;) ) som varit superpigg i hela sitt liv, men fick en hjärtinfarkt när han var 89. Han repade sig aldrig riktigt från den och det sista satt han i rullstol. Varje morgon blev han satt i rullstolen och körd fram till fönstret för att han skulle kunna titta ut. Inget kunde han göra och han ÄLSKADE att vara ute – sommar som vinter – vare sig det var i trädgården eller skogen (hans favvoplats) eller runt och pratade med grannar. Efter bara en månad i rullstol sa han: ”Näe, ska livet vara så här så kan det f*n i mig kvitta”. Sedan var det som om han bara la av och bara en dryg månad senare var han borta.
    Hoppas att du om ett tag mera kan tänka på hur härligt det har varit att han levt, än hur tråkigt det är att han är borta.

    Tröstekramar.

  3. Emelie säger:

    Fy så tråkigt. Alltid hemskt när man mister någon, oavsett hur gamla de än är.

  4. Linda säger:

    Kram till dig.!

  5. Jenny säger:

    Hej Camilla, Tråkigt att höra om din Farfar men kanske skönt för honom. jag kommer ihåg honom sedan jag var lite och jag hoppas att ni har det bra trots att han ämnat er.
    Kram Jenny

  6. Anki,Siri,Vilda säger:

    Usch säger jag bara! Alltid så fruktansvärt när man mister någon. Men hade uppnått en aktningsvärd ålder. Det får man vara tacksam över hur hemskt det än känns. Kram Anki,Siri. Vilda

  7. helene säger:

    Trist att läsa om din farfar :( Alltid tråkigt när någon går bort… Men han har ju iallafall haft ett långt och lyckligt (antar jag) liv!

    Grattis i efterskott också. Ser att du ligger lite före mig iallfall. Konstigt nog så minns jag inte just nu om jag är 25 eller 26… shit. Måste nog kolla upp det… haha

  8. Mackan säger:

    kram Camilla

Dagen efter

Jag är så bortskämd av snälla vänner så jag skäms! Själv kommer jag knappt ihåg födelsedagar. Igår kom Jocke, Marc, Nattis och Erik över och firade med god mat och finfina presenter som jag inte känner mig värd. Jag önskade mig mest ett livstids presentkort av Jocke avseende hundvakt och promenadsällskap. :) Men det kom jag på först i efterhand… Det blev i alla fall ganska sent igår och inte förrän vid 01 kom Hebbe och jag i säng, dödströtta!

Chenin mår förhållandevis bra och det känns himla skönt att vi åtminstone kan gå våra medellånga promenader. Även på dagis får hon nu följa med på eftermiddagspromenaden och så småningom ska hon nog kunna gå med även på långpromenaderna. Igår morse var hon dock lite dålig och det högg i hjärtat. Jag kände mig direkt nedslagen för att vi kanske pressat för långt i måndags. Jag fick dock reda på av Hebbe att förvirrade Kim sagt till Chenin att hoppa in i bakluckan själv när de hämtade upp hundarna i måndags. Och han ska bo på en veterinärpraktik! Skönt ändå att få förklaringen även om man hellre skulle vilja att hon varit utan hoppet, eller ännu hellre kunde hoppa utan påverkan. Han ska få höra när jag ser honom nästa gång. :)

1 kommentar

  1. Agnetha säger:

    Vänta bara tills du fyller 30 då… Och då är du dessutom tre år äldre och går in i yngre medelåldern och SEDAN (åtminstone ”några” år senare) ska du få se vad det vill säga att vara ”dagen efter” – i sisådär 3-4 dagar … :P Jo men, det kostar att vara på topp och det blir dyrare och dyrare med åren, kan jag meddela. ;)

    Kram på dig.

Födelsedag

Jag fyller år idag, hela 27 stycken! Dagen till ära blev jag väckt av att den ömma fadern ringde på morgonen för att gratulera och skrämma livet av mig. Jag var förstås övertygad att det var något med farfar. Tänkte inte en endaste gång på att det var min födelsedag och hade svårt att förstå att man ringer och väcker en för ett så udda nummer. :)

Jag hade kundmöte i Sundbyberg på förmiddagen så jag passade på att spendera lunchen hemma med hundarna. Ikväll blir det middag hos oss med Jocke, Marc, Frida, Nattis, Erik och Hebbe. Min vilja att tona ner firandet i år och låta födelsedagen obemärkt passera accepterades inte fullt ut.

5 kommentarer

  1. Sandra säger:

    Grattis på den udda dagen!!! :-)

  2. sofie säger:

    Grattis :)

  3. Agnetha säger:

    Men GRATTIS!!! Och jag som grattade igår och trodde att jag grattade i efterskott… :P

    Herregud, fyller du 27? Då är du ett år yngre – än min son. Å andra sidan var jag väl en sisådär 5-6 år när jag fick honom. ;)

    Och om det blev firande nu, vad ska det då inte bli om tre år. Jösses!

    Grattis än en gång och kram.

  4. Emelie säger:

    Grattis på födelsedagen! Då är du ett år yngre än mig då… eller ja, egentligen skiljer det bara 3 månader mellan oss.

  5. Vanessa säger:

    GrattisGrattis!!

Lydnad och släktbjudning

I lördags hade vi SASK-möte på Mälarö Bk. Höglöpande Chenin kändes onödigt att utsätta eventuella hanhundar för så hon fick vara med mamma och Lazy medan Choice följde med. Mötet var effektivt avklarat men lämnade dessvärre en viss hunger kvar hos mig som inte ätit frukost. Choice och jag tog sedan tillfället i akt att träna på nya planer efter att hunden i spegeln kollats av. Hon gick så jäkla bra att jag började fantisera om appellstart till sommaren. Framförallt gick hon väldigt trevligt fotgående, stabilt och fint. Vi påbörjade dessutom inkallning med ställande och läggande och hon kändes nästan bc-snabb några gånger. Vi körde också mycket avståndsregleringar – tränade på att gå sakta mot mig inför vallningen och att lägga henne på avstånd. Läggande under gång blev det också och snart trodde hon att hon skulle ligga hela tiden på allt. Väl hemma hos mamma när skymningen kom var jag döhungrig.

På kvällen föreslog Anna lydnadsträning och jag kontrade med garagelydnadsträning. Choice var duktig men verkade mer trött i huvudet än tidigare på dagen. Fotgående blev det i alla fall och särskilt fokus på att inte nagga mig i vändningar. Platsliggning äntligen, dessutom med störning av främmande hund som gick förbi. Inkallningsstanna, ingångar. Inkallning med stå och ligg som inte gick fullt lika bra som tidigare på dagen. Lite rutan-skick fick vi också till och här känner jag att jag måste ha en bra plan. Chenin fick köra lite minimalt med sina trix; hakan i backen, tass, back.

Igår, söndag, var det stort kalas hos oss för mig och min mamma. 23 personer i vår lya verkar vara ett maxläge att få in. De flesta fick stå och äta men det gick bra. Hebbe var iväg med Choice och mötte upp några vänner som tagit hand om en irländsk gatuhund (liten terrier). Tydligen sprang de på fint i snön och Choice njöt av att vara snabbast och bli jagad. Jag fick se busarna på film efteråt. Väl hemma igen var lägenheten fylld med folk och Choice hade stora ögon och far runt som en oljad, och isig, blixt. Höglöps-Chenin försökte bjuda upp kusinens dansk-svenska gårdshund Milton på lite dans, men det tyckte jag var onödigt. Annars fungerade det bra ändå med alla barn, höglöpande hundar m m. Chenin är lycklig bara någon klappar på henne hela tiden eller om hon får någon liten skål att slicka ur. Jag tror det är nyttigt för Choice (och även Chenin, men hon är ju härdad) att uppleva lite barn och folksamlingar eftersom hon är så signalkänslig. De tog i alla fall allt med ro och fick missnöjda gå in i sovrummet medan vi åt så folk kunde röra sig. Inte heller stal Milton någon mat mer än att slicka på pappas korv när tillfälle fanns, så det måste få anses varit en lyckad kväll. Alla verkade i alla fall ha kul. Vi spelade Buzz på 8 personer och när det bara var Micke och Sanna kvar spelade vi TP till sent. Jag vann otroligt nog, jag som aldrig brukar vinna TP, och det var trots att jag gled in i efterhand med tre pluppar mindre. :)

Nu har Chenin börjat med muskel-relaxerande så igår kväll blev det mycket massage och novaphone på ryggen. Vi ska köra ordentligt med det nu varje kväll.

5 kommentarer

  1. Anna säger:

    Jag tyckte tricket sakta var bäst! Haha!

  2. Agnetha säger:

    Grattis i efterskott till både dig och din mamma!

    Och du har väl inte missat de fem nya Chess Player-medlemmarna? ;)

    Ha det gott – kram

  3. Nora säger:

    Boldog szülinapot Camilla! :)

  4. Anna säger:

    Grattis på födelsedagen!

  5. Sofie säger:

    Stort grattis på födelsedagen!

Glädje med haltande hundar

Igår när Jocke och jag skulle promenera Lötsjön med flickorna hoppade Choice och Chenin upp mot Jocke. Några sekunder senare var Chenin halt på vänster bakben och jag vände mot bilen för att inse att promenad för hennes del fick utebli. Plötsligt hoppade hon på tre ben genom att lyfta höger bak. Sällan blir man så lättad och vi vände genast tillbaka mot sjön. Choice hoppade då också på tre ben och vi ökade bestämt hastigheten. Kallt är bara förnamnet på vad det är ute och vissa kala fläckar verkar kyla varma trampdynor ganska rejält.

1 kommentar

  1. Agnetha säger:

    Hahaha, man får vara glad för det lilla ibland :D

    Jag har istället Xsita, som börjat bekymra mig alldeles väldigt. När hon och Bucks lekt ute blir hon halt på höger fram. :( Inte alltid, men fler gånger som hon blir det än som hon inte blir det. Här har jag gått och varit orolig för hennes usla höfter (D/D med måttliga pålagringar redan som ung) och så börjar hon halta fram… Får hoppas att det är kylan som ställer till det och inget annat.

    Kram

Lätt lydnadsträning

Tanken var att Anna inte skulle få någon vila utan träning av hundar stod på schemat på onsdagen. Mamma rekommenderade dock inte det pga kylan så onsdagen blev utan. Ett varv runt Råsta tog vi i alla fall med Anna och hennes grabbars sällskap. Chenin vrålade när hon såg grabbarna och till skillnad från pitbullen vi mötte på morgonen var det inte ett kärleksvrål till Annas killar. Jag förstår inte, så illa är dem väl inte?! Men Chenin gillar kralliga rottisar eller små shih tzur. Choice blev i alla fall överförtjust att se Doc och de lekte barnsligt i snön.

Hebbe och jag besökte min farfar som ligger på sjukhuset medan hundarna blev hemma med föräldrarna och brorsbarnen Alva och Noel. Farfar mår sådär, mycket tråkig historia.

Idag var det jobb igen. Revisionstider och det är inte överdrivet spännande.

En annan sak, jag retar mig massor på att det är så många på stan som har päls i år. Jag känner att jag glor surt hela tiden. Vad är grejen med att bära döda djur över sina axlar?

Igår kväll underhöll jag tjejerna i köket med små lydnadsövningar. De är så tacksamma för köksaktivering. En lek går ut på att lämna medicinburkar till mig. Jag har flera som jag släpper på golvet och sedan får hundarma lyfta upp och överlämna i handen så fort som möjligt för godisbyte. Vi körde även metallapportering och träning på att inte tugga på vittringsapporter. Choice fick även köra fjärrdirigering och fotpositioner (vändningar på stället). Chenin fick köra skäms och hakan i backen. Det är bara platsliggningen som jag aldrig kan motivera mig att träna…

1 kommentar

  1. Agnetha säger:

    Ibland blir man inte klok på de där fyrfotingarna, det bara är så. ;)

    Tråkigt med farfar – hoppas att han kryar på sig snart.

    Och du, när de stora stålarna börjar ramla in från staterna, hjälper du mig med förvaltningen då? :P

    Ha det gott! Kram

Årets första dagar

Jag jobbar på ett mastodont-inlägg rörande det gångna decenniet. Det tar tid att minnas kan jag meddela. Så det dröjer nog ytterligare ett tag innan det finns för allmän beskådan.

Annars är allt bra. Hundarna fick varsitt märgben och varsitt grisöra vid tolvslaget på nyår. Och den enda oron var några blickar på varandra om man verkligen skulle kunna behålla båda godsakerna för sig själv. Men i vanlig ordning la de sig intill varandra med huvudet åt varsitt håll och tuggade i godan ro. Min största oro var att Chenin blodat ner Jockes vita matta med sitt ben. Vid halv tre (och en timmes sömn för mig) tog vi en kissrunda och åkte hem, nykter i sinnet men groggy av trötthet.

Sedan nya året började har Choice och jag ridit Gustur första två dagarna. Ena dagen med sällskap av annat ekipage. Choice skötte sig bra men Gustur var lite sämre. Jag fick hålla honom hårt. Dessutom var det kallt så det hette duga så jag frös in i benmärgen, speciellt om fingrar och tår. När jag väl klev av, värkte lederna. Choice sprang i skaren så hon blödde varje dag om ett sår som hon gång på gång lyckades skrapa upp.

På nyårsdagen fick vi middagsgäster i form av Michaela, Anna och Sophie. Vi drack vin, åt lime-lax och pratade gamla minnen till sent. Mycket fyrverkerier hördes men hundarna reagerade inte.

I lördags blev det spår för hundarna i snön innan stallrundan. Bilen höll på att fastna i snön i Kista men det gick. Jocke och jag missförstod varandra så han stod vid Hägerstalund och väntade medan jag la korvspår till Chenin och vallade korridorer till Choice i Killingstorp i Kista. Chenin gick sitt korta spår lugnt och fint och Choice letade saker i sina dåligt vallade korridorer. Vår byteshandel fungerar inte ypperligt och det stör mig lite, dessutom väljer hon föremål. Jag kände irritationen växa och bestämde mig för att ett skick i varje korridor fick räcka bra idag.

På kvällen kom den efterlängtade hussen hem också.

I söndags blev det separata turer för hundarna och ingen skogstur eftersom jag mest blir irriterad på snön, kylan och spralliga tjejer. Choice och jag tränade massa lydnad på tu man hand och hade en härlig långpromenad där hon bara kändes som världens enklaste hund. På väg hem la vi ett korvspår till Chenin som Chenin tog fint. Egen tid med matte måste ändå vara det allra bästa man kan få. På kvällen åkte vi till Micke och Sanna där det bjöds på god mat och åter igen spel i form av Alias. Och ja, bråk om reglerna förstås, för det är vad vår familj (läs speciellt Micke och Camilla) bråkar om.

Igår var Hebbe och jag på Strömsholm med Chenin för sista återbesöket. I vanlig ordning spenderade vi många timmar där. Hon fick simma igen på rehaben 2 x 2 x 2,5 min. Denna gång fick hon simma med lite motstånd så hon sträckte ut bakbenen ordentligt. Choice surade för att inte hon fick simma. Chenin röntgades också och det såg helt läkt ut i benet efter operationen. Dessutom hade hon fina muskler och inga tecken på inflammationer (mätt med värme). Hon hade inte mer artros än innan och var lika spänd i ländmusklerna som vid tidigare besök. Vi fick med muskel-relaxerande preparat som hon ska få för att muskelinflammationen i ryggen ska släppa. Både Lennart och sjukgymnasten ville att vi skulle komma på ytterligare ett återbesök. Detta besök slutade på 3 200 kr (+ bensin), pengar som jag inte hade så hussen fick rycka in. Det känns som att man lever på marginalerna nu efter lägenhetsköpet. Jag har aldrig varit så fattig i hela mitt liv men hussen lugnar. Bara vi klarar oss till inflyttsdatumet och slutbetalningen så kommer vi sen leva lika bra som innan köpet, dock med en annan form av sparkapital…

4 kommentarer

  1. LInda säger:

    Vi vill ha årssumering.!

    Alltid lika aktiva dagar att läsa om hos er Camilla, att du hinner med allt;)

    Skönt att det går så framåt med Chenin.

    Kram

  2. Agnetha säger:

    Fullt fart som alltid hos er. :)

    Skönt att benet läkt som det ska på Chenin, men jag förstår att det gör djupa hål i plånboken. Det är ju f*n att veterinärvård ska vara så dyrt… :(

    Och du, man FÅR tycka att vargen ska finnas även om man bor i 08. :D Faktiskt får man anser att vargen har existensberättigande oavsett var man bor. T o m jag som bor i villaområde och har vargen bokstavligt talat runt husknuten mellan varven. Fast, alla tycker förstås inte att vare sig du eller jag ska få tycka vad vi vill, men det är ju en HELT annan sak… :P

  3. Lisa säger:

    Ska bli spännande med tioårsperioden! Blir det en officiell version och en inofficiell? ;)

  4. Emelie säger:

    Så lustigt att du skrev i min blogg just som jag satt och läste din.

    Jodå, jag gillar att sätta höga mål (som jag inte ens är säker på att klara, men de är ändå fullt möjliga med rätt träning) eftersom det sporrar mig lite extra till att jobba på. Jag blir så lat och ostrukturerad annars :-)


flower