Chenin.se

Jag vägde hundarna förra veckan. Choice väger nu 17,5 kg och Chenin 19,5 kg. Choice är nästan högre än Chenin men hälften så bred. Vi håller på att planera det mesta inför resan nu. Mitt huvud snurrar av allt som ska med. Idag köpte jag avmaskningsmedel på Apoteket. Jag tänkte även köpa trosskydd på HM, Mimi, som hundarna brukar ha när de löper. Man får 46 st för 14,50 kr. Jag brukar köpa på mig 4 förpackningar åt gången ifall de skulle upphöra. Jag hade bara en kvar hemma så jag tänkte bunkra upp igen. Då har de såklart slutat sälja detta märke. Nu är det 10 trosskydd för 29,50 kr.

En kort uppdatering av de senaste dagarna. I onsdags simmade Chenin på Arninge. Jocke var med och höll sällskap. Chenin fick simma lös hela tiden. Hon simmade tre pass: 5 + 4 + 4,5 min om jag minns rätt. I torsdags skulle vi ha tränat rapport med Ingrid och Benz. Men när det blev inställt fick jag tillfälle att följa med till Gusto (restauranten alltså, inte hästen) med Hebbe, Palme, Cicci, Ciccis syster, Rebecca, Rebeccas kille, Marc och Diana. Vi åt gott och hade trevligt. Hundarna låg uppbundna snällt brevid, med undantag för när Marc och Diana dök upp – det är ju lajbans med riktigt gamla vänner tycker Chenin. Sent på kvällen (natten) tog vi en snabb sväng förbi Annica för att köpa hundmat och ta blodprov. Hem och packa för att sedan gå upp tidigt och ta mig de 45 milen ner till Trollhättan och årets Chess Player-läger. Resan ner var faktiskt riktigt trevlig. Jag lyssnade på radio och filosoferade. Tråkigt att höra om Michael Jacksons tidiga död förstås. Strax efter 12 infann vi oss, tjejerna och jag, på Backamo lägerplats. Härlig plats på många sätt, badplats (gångavstånd denna gång Lisa!), marker, cafe, bra promenadstråk, husbilar utanför förläggningen där vi alla bodde tillsammans i olika rum. Väl på plats blev det fika och sedan lydnad och uppletande. Chenin, Choice och jag installerade oss, tog en promenad, badade, de fick båda minimal lydnadsträning. Klantmatten la korvpåsen i en väska och ställde på golvet, skulle precis lägga upp den på bordet när båda hundarna stod över väskan – en sekund senare hade Choice hål i hakan. Jag hann bara säga till Chenin innan jag vände mig om och Marie, som flygit in i förläggningen från jag vet inte var, satt med Choice. Jag blir så arg på mig själv att jag vill gråta. Chenin kommer löpa vilken dag som helst och då är det förstås extra känsligt. Nåväl, allt bra i alla fall. Hundarna fick vara med en i taget i stort sett hela tiden så det är bra träning för dem båda. Dessutom hade vi kompostgaller som avskärmade på natten. Middag på kvällen och sedan bevakningsfilmer. Vackert väder hela helgen gjorde att vi satt ute i stort sett hela tiden. Jag ger mig på ett försök att räkna upp alla hundar med stor risk för att missa någon: Kull 1 – Figge. Kull 2 – Chenin, Choice (Crofter Holdings), Azzie, Tedden (Mr Binks – far till kull 5). Kull 3 – Smilla, Tiny, Inka (Aussieboxen), Isola, Lotuz, Virus (Kelpie), Busan (Mittelspitz). Kull 4 – Bucks, Tarrak, Lova, Nanook, Marek (Aussiegården – far till kull 4). Kull 5 – Puzzel, Meija. Kull 6 – Toya, Echo, Chip, Jack (Mr Binks). Kull 6 – Yatzy, Vilda, Breitling, Fokuz, Rolex, Xie. Och förstås som alltid trogna Magnus med sina fina schäfrar som numera är poppis bland alla aussiefröknar. Och minst men viktigast mamma Chessie och kennelmamma Marie. På lördag var det uppstigning för färd till Arboskogen. Jag körde spår tillsammans med Ulrika och Nanook. Ulrikas man la ett klurigt svårt spår till Choice innan han for iväg för att köpa fika. Choice hade väldigt svårt vid ett kalhygge (precis som Mackan sagt) men hon kämpar i alla fall på bra även om det ser knepigt ut. Väl tillbaka i skogen på ett, enligt snitslarna, slingrigt ställe jobbade hon på bra igen. Tog pinnen och såg allmänt söt ut. Slutet låg bakom ett träd och det missade hon först. Jag tog tillbaka henne en bit och då spårade hon sig till slutet. Ulrika sa mycket snällt om Choice, det kändes kul. Nanook gick riktigt fint (lösspår och således helt olik Chenin!), plockade alla saker på löpande band. Chenin fick ett godisspår med lite blandat godis, vilket dämpade henne oerhört. Hon jobbade stenhårt. Vid en vänstervinkel jobbade hon fram och tillbaka flera min medan Ulrika och jag stod och såg på. Chenin såg ibland ut som att spåret bara försvunnit från henne, och hon kämpade och letade. Ulrika berättade sedan att hon rundat ett träd i vinkeln – skitkul! Hade hon gått innanför trädet hade Chenin förmodligen tagit vinkeln i farten för att det vore så enkelt, men nu fick hon istället jobba. Över två vägar sedan så fick hon också kämpa. Det var varmt ute och Chenin var riktigt trött, kul att se eftersom det inte är ofta hon är nöjd. Flera gånger syntes det att hon hade koll på var spåret var men var ändå tvungen att bakspåra några meter. På väg till grillplatsen mötte vi några andra, bl a Meija, Chenins fina dotter. Jag fick möjlighet att se henne i uppletandet och det var mycket som var likt Chenin, fast lugnare förstås. Choice fick också ett skick. Saken låg gömd bakom en kulle så jag såg henne inte. Hon fick kämpa väldigt länge för att hitta saken men kom sedan i full kareta. Chenin och Choice är så olika för Chenin kommer snabbt in om hon inte hittar för ett omskick medan Choice (envis som hon är) är kvar hur länge som helst. Aldrig sett en sådan uthållighet hos en valp! Chenin fick inte göra sitt favoritmoment utan vi åkte till grillplatsen där Chenin fick simma i dammen. Därefter låg hundarna tysta vid ett träd. Fick lite kommentarer om hur duktig Chenin blivit som sover lugnt och tyst numera – tog bara 6 år Jag la ett korvspår till Chenin på gräsmattan – Chenin försökte rusa in i skogen men se så gick inte spåret, bara hålla tillbaka så hon fick analysera. Fortsättning följer…

Allt är lugnt med tjejerna! Chenin fick en vilodag igår kväll vilket gjorde henne uttråkad men förmodligen gjorde det henne gott också. Hon verkar ok igen, bra verkar hon ju aldrig bli… Det är som en bergodalbana. Tjejerna emellan är, och har hela tiden varit, precis som vanligt. Båda var med till stallet igår, vilket i stort sett var all aktivering Chenin fick. Choice följde med ut på tur, ca 40 min, varav 10 min i början och slutet i koppel. Choice försökte emellanåt valla (eller nåt) Gustur, sprang framför och försökte stoppa med lekfulla skall. Inte ett dugg roligt tyckte jag som satt på. Chenin fick stanna i omklädningsrummet med ett märgben. När märgbenet var slut klagade hon tydligen så de andra hästägarna satte ut henne med dem i stallet. Tro på sjutton att hon sitter helt lugnt och stilla när inte jag är med då. Så fort jag glider runt i stallet så knorras det över att behöva sitta uppbunden.

Jag har börjat cykla till jobbet. Bidragande orsaker till det är varmt väder, en delvis avstängd tunnelbanelinje som därför kräver byte och pappas elcykel förstås. Igår tog elen slut, redan halvvägs till jobbet. Det var mindre kul men varje cykeltag verkar ge lite energi så även om det inte gick lika snabbt som det brukar så var det ok, fram till dess att en sladd ramla ur utan att jag märkte det och jag förmodade att elen var totalslut. Jag släpade mig fram hårt cyklandes på pedalerna innan jag såg sladden. Puh! Svettigt värre och en tur på 50 min. Idag var den fulladdad igen och jag svischade fram till jobbet. Hur kul som helst!

Imorgon ska Choice ta blodprov. Jag är lite nervös, måtte det bara gå igenom nu. Jag vill verkligen inte behöva lämna henne hemma när vi åker till Ungern om mindre än 2 veckor.

Chenin hade surat på Choice på dagiset igår. Tredje gången på kort tid, det känns trist. Antingen är det ren tillfällighet eller så har det med Choices könsmognad att göra eller för att Chenin har ont. Imorse hade hon riktigt ont i ryggen igen. Jag vet inte exakt varför, kan vara vad som helst. Vi var på klubben igår. Ingrid kom dit och vi körde rapport med Benz. Chenin skällde hysteriskt i bilen hela tiden men det kan man väl inte få ont av? Chenin och Choice fick sedan var sitt spår. Choice spår fick ligga ca 60 min. Hon missade träapporten, tror hon går lite för snabbt, hon hittade den sedan när vi gick tillbaka – kom lycklig och visade upp den för mig, som givetvis blev jätteglad. Chenins spår låg ca 90 min. Hon slarvade lite i vinklar, tror hon blir stressad över att jag håller tillbaka henne så mycket. Hon höll på att missa min vägsvårighet också för helst vill hon bara springa hysteriskt och leta spår, men jag höll tillbaka och beordrade spår, tills hon spårade precis över vägen. Medan spåren låg till sig tränade vi lite lydnad uppe på plan. Chenin fick såklart börja, eftersom hon har damp, med att gå några meter fot (detta är riktigt ansträngande för henne så det kan vara det hon får ont av), träna fjärren och platsliggning. Choice fick träna mycket ingångar, kontakt och fot, snabba lägganden, sitt/ligg kvar samt påbörja lite stå.

Förresten har jag klickat in Choice nu. Jag klickade in båda samtidigt, Choice för kontakt och Chenin för huvudet i backen (men Chenin var ju inklickad med annan klicker innan). Jag körde i söndags för andra gången med en hund i taget. Choice fick göra tass-på-target, kontakt och nosdutt på handen (efter inspiration av Mackan). Chenin fick göra samma sak samt huvudet i backen. Roligt värre tydligen! Jag körde klicker igår igen för tredje gången med Choice. Synd bara att jag ibland missar att klicka (och förstås glömmer berömma då också) och ibland klickar för sent… Måste bli varm i kläderna igen.

En kort sammanfattning av en välfylld söndag är att vi åkte till Ingrid i Södertälje, körde rapport med Benz vilket gick sådär, blev skälld på av grannarna pga skällande hundar, Choice fick ett spår som gick med blandat resultat, missade pinnen och gick lite väl fort, Chenin fick ett spår som gick med blandat resultat, lite väl fort. Efter fika hos Ingrid skyndade vi oss tillbaka till norr innan köerna ringlade sig midsommarlånga. Vi stannade till hos föräldrarna där pappas kusin från Malmö var och hälsade på. Med sig hade de en 6 mån jack russel som först skällde hysteriskt på mina tjejer. När Choice fick komma och leka med den gav den ifrån sig ljud som liknade dödsångest. Efter ett par minuter gav den med sig och sedan lekte de hysteriskt kul med varandra. Ägarna tyckte jag skulle släppa ut Chenin också men det tyckte inte jag. Chenin visade sin ställning tydligt genom glasdörren ändå. Efter snabb visit åkte vi vidare till stallet. Jag red Gustur i ösregn, skönt att slippa insekterna i vart fall. Hundarna var lugna, Choice sov en del medan Chenin var hyfsat tyst. När vi kom hem kollade Hebbe och jag på Vampyrfilm.

I samlad, men försenad, trupp anlände Hebbe och jag med hundar till midsommarfirande hos Kim och Annica. Det var uppdukat till sillunch på parets veranda utanför veterinärkliniken. Lazy och Choice fick glida runt på tomten medan Chenin satt uppkopplad (eftersom lös Chenin innebar bus med Choice). Mido sprang runt fötterna och Sazza var förpassad till övervåningen. Sillunchen erbjöd allt man kunde önska sig i matväg och lite till. Vi sjöng en hel del precis som det ska vara på midsommar. Tur med vädret hade vi också, men mindre tur med Lazy. Lazy är ju inget stort fan av tillställningar så hon la sig i ett hörn av tomten brevid grinden och precis bakom soptunnan så hon var utom synhåll för oss. Där lyckades Lazy med bedriften att hitta det enda hålet i staketet och förmodligen ovigt ta sig ut. Kim och jag åkte på stort eftersökningsuppdrag. Jag ringde min bror (polis) som tyckte jag skulle ringa polisen såklart. Givetvis hade de fått ett samtal om en upphittad hund i Duvbo men hade inte numret till upphittaren. När de väl kom med Lazy till polisstationen så ringde upphittaren upp och levererade sedan Lazy till oss. Lazy var rätt glad att se mig, viftade till och med på svansen. Besviken blev hon dock när hon märkte att Kim satt upp nytt staket. Vi fortsatte med tårta och hotshot innan lekarna tog vid. Killarna mot tjejerna, tjejerna vann först säckhoppningen, förlorade stafetten som slutade med penna mellan benen i flasköppning (vilket enbart berodde på att vår penna lossnade från snöret hela tiden), vi vann sedan kasta boll, förlorade, äta kolasnöre snabbast möjligt, vann ägg-på-sked-stafetten, förlorade tandemstafetten med hoppsnurrade ben med partner (även denna ledde vi stort men så lossnade snöret på sista paret), vann kubb, vann singstar men förlorade frågesporten. Totalt sett vann därför killarna, fast det var ganska rättvist! Mer sång, mer mat och mer dricka – inflyttade i garaget pga hällregn. Vi var så pass många att det var riktigt varmt och mysigt i garaget. God grillad mat, även om det är svårt att slå alla goda finesser på sillunchen. Chenin och Choice gled runt lite som de ville, snodde klappar och köttbitar. Choice var till slut så trött att hon rödögd kurade ihop sig till en boll och somnade. Vid midnatt fanns det önskemål om inköp av vissa specerier så Ole och jag gav oss på en cykelfärd till centrala Sundbyberg och Seleven. Hebbe och jag tog sedan en taxi hem med alla tre blöta hundarna, som förstås var tvungna att tokskälla i samband med att föraren dök upp. Typiskt när man glömt beställa hundbil också. Ursäkta, går det bra med tre blöta skällande hundar också? Men det gjorde det. Varför det ska bli sådan uppståndelse vet jag inte. Hela kvällens sista timmar (läs: efter lekarna) har de sovit lugnt. När vi ska gå är det mörkt ute och Choice tycker Lazy ser märklig ut i mörkret. Hon skäller, Chenin hänger på (återigen utan att förstå något) varvid Choice får sig en redig utskällning av Chenin (Chenin älskar att få säga till andra hundar om de skäller av andra anledningar än pga jakt), därefter fortsätter Chenin skälla Lazy i öronen. Suckobucko, när jag skällde blev hon dock tyst… Föraren tyckte det såg ut som om jag hade kontroll. Närdå undrar man?! Efter kort kissrunda med tjejerna blev det grundlig torkning i farstun. Märkte då att Choice blödde kraftigt på framtassarna. Funderade om hon lyckats skära sig på flaskglaset i garaget. Jag tyckte att jag haft koll men man kan aldrig vara säker. Jag tog upp henne i soffan för att torka rent tassarna och undersöka bättre. Då märkte jag att blodet var rosa och luktade krydda… Skönt!

Vi hade en liten incident på morgonen mellan Chenin och Choice, första på tre månader. Det var dock väntat eftersom Choice försöker säga till Chenin ibland om småsaker, soffan häromdagen. Jag höll på att rensa i hundmatpåsarna, hälla över osv när något hände. Chenin fräste till av någon anledning och gav Choice en repa och en bula på nosen. Hon slutade på en gång innan jag hann säga till, vilket var mycket positivt. Det var alltså fråga om en tillsägelse och inte mer. Gulliga med varandra direkt efteråt. Jag tror det kan ha behövts bara för att rensa luften lite och mer var det inte.

Idag däremot blev jag riktigt arg på Choice för första gången. Tjejerna och jag var på väg till Kim och Annica för att hämta bilen när Choice får syn på en stor hare. Hon stannar och tvekar, jag är tydligare en tydligast med mina instruktioner om vad hon ska göra och hur, men så väljer hon ändå att dra efter. Usch vad jag kokade. Jag hivade in Chenin och Lazy på Annicas tomt och satte av efter Choice. Man kan säga att jag läste lusen av henne och hon blev lite låg, undrade nog hur det kunde bli så fel. Antar att det inte kommer ha någon effekt eftersom jag inte fick henne i starten men kanske mitt nej respekteras lite mer nästa gång. För det är egentligen bara det som gör mig förbannad. Mina hundar får jaga, det är ju naturligt och jaktlust vill jag gärna ha mycket av, men de måste lyssna på ”nej” och ”kom”, så är det bara.

Dessvärre lyckades Chenin nita Choice även på kvällen. Orkar knappt med att nämna det eftersom det såklart är mitt fel. Det handlade om märgben som de normalt kan byta mellan sig utan problem. De läser varandra bra och tar från varandra när det är okej, tills människa ska lägga sig i… Då blev det fler saker än ben att tänka på liksom. Man vill ju bara hänga sig. Jag tog ut hundarna rätt omedelbart på en kort sväng för att Choice skulle känna sig bekväm. Svansen genast i topp och självsäker som alltid igen. Det är så tydligt att det är Chenin och Choice mot allt då. I natt sover de isär så båda får lugn och ro. Hebbe ska greja i bilen förhoppningsvis så tjejerna får varsin del i bakluckan och slipper samsas. Ingen av dem gillar att sitta trångt med andra hundar, det syns tydligt på hur de ignorerar varandra. Detta gäller även lilla Lazy. Nu när man har alla tre hundarna blir det en del frågor om alla är mina. Det känns hysteriskt att svara ja på den frågan, men det är ju faktiskt så, även om folk tror man är smått knäpp.

Idag har vi annars ägnat oss åt pälsvård. 0 sek på Choice, 2 min på Chenin och timmar på en stackars Lazy som kände sig djupt kränkt. Jag lyckades ibland slå ihop sax och kam vilket orsakade ett ljud som innebar total panik. Men hon blev rätt fin till slut, även om föräldrarna inte såg någon skillnad. Jag kände att det var dags för pälsvård när de som hittade Lazy igår sa att de, med hänsyn till pälsen, trodde att Lazy varit på rymmen under lång tid…

Pälsvård kräver dammsugning. Vem vill jaga dammsugaren? Choice förstås. Vem står emellan? Chenin förstås, som vill jaga den mest av alla. Men om inte hon får, får ingen. Chenin jagar lite ändå såklart. Samma beteende när det gäller soppborsten hemma. Hon vill gärna stå emellan Choice och borsten eftersom Choice gör alldeles för mycket lekinviter.

Lazy lämnades kvar på Lövgatan medan tjejerna och jag åkte till Huvudsta. Chenin fick simma efter schampoflaskan 15 gånger. Risk för hälta känner jag, hon for nog runt lite mycket igår på festen.

Det blev en tidig tordag på jobbet. Tidig hemgång för att hinna spåra med hundarna. Givetvis utbröt ösregn varvid motivationen gick ner till nära noll. Hebbe och jag åkte runt och ordnade massa ärenden vilket gjorde att tiden drog ut. När jag väl pallrade mig ut för de spår jag lovat stackarna hann klockan bli kväll. Chenin fick ett direktspår och det skötte hon först dåligt. Hon slarvar så in i bengen att jag inte vet vad jag ska göra. Dessutom drar hon i linan så man blir smått knäpp. Hon missar 19 av 20 godisar och speciellt i början för att hon har så mycket spring i benen, samtidigt är hon en grym spårhund för hon gör det hon ska i vinklar och apporter – trots hastighet. Mot slutet växlade hon om och gjorde ett imponerande bra jobb när spåret gick på grusvägen och där jag lyckats korsa mitt eget spår. Hon försökte först rusa rakt över vägen utan att spåra men jag höll tillbaka och uppmanade spår så hon först blev frustrerad men sedan gick hon som en dammsugare – en väldigt söt sådan! Choice spår fick ligga 30 min och fick en hel del svårigheter. Hon gick verkligen kanon, tog en 90 graders vinkel som om hon aldrig gjort annat, fortsatte ner över grillplats på grusväg (där linan återigen höll på att trassla vilket störde henne till en början som om jag korrigerat henne tittade hon besviket på mig) och sedan över äng. Jag ville utmana henne på äng redan nu så hon inte tycker det är något annorlunda. Ängen var inte direkt klippt så hon hoppade fram, dock rakt i spårkärnan. Jag hade lagt en spårapport för att lägga på alldeles för många moment på en 6 månaders valp. Hon tog lyckligt pinnen, ville först fortsätta men jag övertalade henne att vi skulle stoppa lite. Då trodde hon förmodligen spåret var slut, men jag väntade och då dök hon på igen. Strax efter stod fin matburk, ungefär på samma ställe som jag jagat upp ett råddjur när jag la spår. Choice var blöt från topp till tå, jag med men hade regnkläder som skyddade mig. Innan jag åkte ut och la spår var mitt mål att prova spårapporter, resterande svårigheter kom naturligt när jag planerade spårläggningen. Anledningen till att jag ville börja med spårpinnar är för att hon visar stort intresse för dem hemma. Hon värderar dem till och med högre än mjukdjur som piper och som Chenin såg ut som världens mest tacksamma hund över att få. Pip pip pip och stor lycka! Chenin är vansinnigt förtjust i mjukisdjur, även om de lever ett farligt (och kort) liv hos henne. Choice gillar mer hårda saker, gärna trä och plast är hennes visa.

Efter spåren åkte vi till Gustur för att hjälpa till att fodra (har en förmåga att skriva fordra hela tiden – kan vara juristen i mig…) hästarna för att jag ska veta vad jag ska göra i sommar. Min förhoppning var att hundarna skulle vara lite lugna för att visa Gusturs ägare att det fungerar fint med hundarna i stallet. Tro sjutton att de känner det på sig och sköter sig sämre än vad de brukar. Chenin är social med alla i stallet men Gusturs ägare ska hon såklart ignorera, pinsamt, men aussien i ett nötskal. Visst får hon klappa och så, men hennes intresse för henne är noll, dvs hennes ögonkontakt med henne obefintlig. Det där med hälsningen är väldigt individuellt på mina hundar, de har verkligen olika favoriter, utan någon som helst anledning. Choice kan till exempel tänka sig att hälsa på alla möjliga på gatan men dagispersonalen hälsar hon på. Inte av någon speciell anledning, det verkar mer som att intresset för allt annat när grinden öppnas är högre. Hon måste lukta på allt. Chenin, däremot som såklart segar hela vägen dit och helst inte vill gå dit alls, blir så lycklig precis när hon hör dagisfröknarna att hon varje dag river märken på grinden. Hon verkar alltid nyfiken på vem det är som kommer idag. Däremot finns det andra personer som Chenin totalt ignorerar…

Nu midsommarfirande hos Kim och Annika, 16 personer, 1 barn och 5 hundar. Citat: ”det är bara i Sverige man har fler hundar än barn på en midsommarfest!” Rapport följer…

Rumporna: Choice, Rosso, Harry och Mercy. Foto: Marianne Dahlin

Idag var en riktigt bra morgon. Jag vaknade till solsken, en timme för tidigt. Märkte när jag gav hundarna mat att klockan var alldeles för lite men då är det för sent att gå och lägga sig, det blir bara bus. Så jag pallrade mig iväg istället. Det allra bästa var dock att vakna av en glad Chenin med svansen i vädret. Inget annat kunde gjort mig lyckligare efter simning på Arninge igår 4 + 5 + 5 min. Chenin – helt ohalt imorse. Jag själv däremot med värsta träningsvärken efter 2,5 km terrängspringning med Jocke i Ursvik. Men vad gör det?

Choice är nu, 6 månader gammal, lika stor som Chenin. I övrigt är hon väldigt kaxig mot andra hundar just nu. Hon tycker det är trevligt med hundar och bus så länge ingen försöker rida eller hoppa på henne. Hon blir nog inte jätteförtjust i hundar som vuxen, mer åt Chenin-hållet.

Igår var vi en sväng till stallet. Jag red lilla ridstigen med en lite sprallig Gustur. Hon drog med mig i en uppförsbacke så jag fick bli förbannad. Det brukar ju inte hända annars men han var lite hispig igår allmänt. Chenin och Choice var med i stallet som alltid. Chenin far runt i stallet konstant om hon är lös, hon står i princip bara still om hon majestätiskt kan titta ut över stallplanen. Choice sticker ut på egna upptåg på stallplanen om hon är lös och det är inte helt okej. Igår hittade hon en död fågel… Efter det satt hon uppbunden i stallet.

Så var vi hemma igen efter en helg med Crofter Holdings kennelläger i Tiveden. Vi har haft en väldigt trevlig helg i uppehållets tecken. Vi har kunnat grilla utomhus på lördagen och äta lunch i solskenet på verandan på söndagen. Choice har lekt med sina syskon och lilla Rosso. Chenin har fått simma efter schampoflaskan både lördag och söndag. I övrigt har helgen gått i spårens tecken. Carina (Fonzie & Tierra) la fina spår till Chenin och Choice på lördagen i härlig terräng. Båda hundarna spårade bra, särskilt Chenin idag som spårade i lagom tempo, men båda tappade lite på slutet. Chenins var ca 300 m och Choices ca 75 m. Jag la spår till Tierra och Mercy. Mercy fick ett spår på knappa 50 m och jobbade kanonbra så nu måste Marianne underhålla det. Tierra fick ett långt spår i brötig terräng. Jag föll framstupa ett par gånger och höll nästan på att ge upp i den omöjliga terrängen. Tierra spårade något lugnare än vad jag är van vid men väldigt noga igenom hela spåret. Innan spårningen körde vi en intressant sökmarkeringstest för att få ett hum om huruvida man har en skallhund eller rullhund. Det var intressant men gav inte ett uttömmande svar. Valparna tyckte att en livlös figurant på en gräsmatta inte var så konstigt, i en valpvärld är ju hela livet nytt liksom. En slick i ansiktet och sedan lek med polarna hellre. Chenin gjorde ungefär likadant, kontroll och sedan vidare i livet. Unghundarna därmot var lite roligare. Loi tyckte det var väldigt udda medan Swip kämpade frenetiskt med att få igång figgen. Det var kul att se samtidigt som det var svårt att läsa in så mycket. Hur hunden agerar beror ju mycket på intresse, nyfikenhet, mod, socialitet och dessa faktorer påverkas ju mycket av vilken fas hunden är i livet, hormoner och tidigare erfarenheter. Sedan lär man väl i slutänden köra den markering som man vill, aussien lämpar sig säkerligen till båda. Som Mattias (Cosmo) sa så blir det större skillnad när man provar övningen på olika raser. Chenin är ju väldigt självständig, kan själv och väldigt mycket vilja men sedan är hon ju otroligt förig och mammig, så hon vill ju gärna ha med sin bästa kompis – hon är liksom mest självständig ihop med mig. Spontant känns Chenin därför som en typisk rullhund. Choice betedde sig ungefär likadant som Chenin, puss till figgen och sedan inte mer intressant när man inte får någon respons. Det är riktiga stadshundar man har! Efter spåren fick Choice prova lite uppletande. Hon är verkligen en liten fighter för det tog tid att hitta föremålet men hon ger sig inte i vart fall.

På söndagen la Mackan spår till tjejerna. Terrängen var kanske inte den mest optimala men det gick bra i alla fall. Idag var Chenin lite för snabb och slarvade så hon missade de enda två apporterna. Choice kämpade i hög vegetation och hoppade fram. Vi provade att lägga en leksak och sedan slut i form av godisskålen. Det var första gången som Choice fick en leksak och den tog hon och vi lekte med. Det var även första gången som hon skulle fortsätta efter en grej och det gick mycket bra. Hon flackade efter ett berg, Mackan beskrev varför med vinden och sedan bar hon iväg åt rätt håll. Jag la spår åt Skippo och Rosso. Båda gick mycket bra, men Skippo ska ha störst eloge för att tagit sig igenom ett långt spår, närmare 1,2 km. Någon lydnadsträning som vi tänkt blev det inte. I samband med lunchen hade Camilla (Indy) försvunnit när hon skulle plocka ner några snitslar. Det kändes i princip omöjligt men skogen är klurig. När Camilla inte setts till på 1,5 timme blev det eftersök med hundar och bilar. Tack och lov hittades hon oskadd men chockad på en väg en bra bit därifrån. Det får nog anses vara helgens äventyr. Bortsett från detta missöde, samt en störig full tjeck som envisades med att hedra oss med sin närvaro så har helgen varit perfekt. Lisa och jag bodde i en väldigt trevlig stuga (Linda, Karin och Ryan höll oss sällskap en natt) som hade en stor veranda där hundarna kunde ligga ute med kompostgaller runt. Det kändes som om hundarna var med hela tiden även om de hade sitt egna krypin. Jag har sovit bra bortsett från när Chenin (och även Choice numera) jagar flugor på morgonen, grr…

Tack alla trevliga själar för en härlig helg!

Några bilder från helgen har jag inte så det blir en gammal favoritbild som Anneli tagit för två år sedan i Arbogaskogen.

Det känns som om veckan var förbi väldigt fort. Den har förstås mest bestått av jobb. Jag hade mer eller mindre panik i måndags för att börja känna mig nöjd och lättad i onsdags. I torsdags levererade jag mina sista fem deklarationer av de 70 som jag haft ansvar för och som jag kommunicerat med kund om att hinna göra i tid. Det innebar att luften tog slut i torsdags, liksom motivationen och orken. Jag kände mig bara bitter och trött. Eftersom jag inte är ensam på jobbet fick jag direkt nya deklarationer av grannen att hjälpa till med. Faktum är dock att jag inte riktigt orkat göra någon ansträngning. Jag vill bara arkivera och vara tom i skallen. Jag har förtjänat iq-befriade aktiviteter ett tag nu.

Det lilla till fritid som jag haft har spenderats på hundarna. Jag avbokade Gustur denna vecka för att inte få magsår. Istället sprang jag med Anna och Doc runt Löt och kyrkogården/kolonilotterna. Anna var hurtig men för mig var det segt, benen kändes stumma men det var bara att kämpa på. Efteråt tog vi med alla hundar på en sväng.

På onsdagkvällen mötte jag upp Ingrid och Benz i Kista för lite skogsträning. Ingrid och Benz knallade iväg för att mäta upp rapportsträcka medan jag la spår till Chenin och Choice, tog en liten sväng med Chenin och placerade mig sedan på A-stationen med Choice. Benz var suveränt duktig, nya marker och han sprang på alla sträckor. Jag som sagt till Nora att jag bara vill spåra i regn pga myror fick ta tillbaka lite av det när knotten och myggen försökte äta av mig. Fast problemet var nog att det var uppehåll… Choice spårade mycket bra, hon ligger verkligen på i linan och jag börjar kunna läsa hennes spårbeteenden. Chenin spårade galet hårt. Jag satte på mig vantar men fick ändå brännmärken (eller dragmärken snarare). Jag gillar inte när hon tar en av 20 godisar, hon måste vara noggrannare för sin egen hälsas skull. Trots att hundarna inte fick göra väldigt mycket var de helt deckade när vi kom hem.

Igår hämtade Jocke hundarna från dagis. Jag mötte upp dem hemma hos Jocke och vi promenerade alla hem till oss. Efter lite packande och städande åkte vi till Huvudsta så Chenin fick simma lite. Hon är verkligen duktig på att hämta pinnar långt ute nu. Hon simmar väldigt bra nu jämfört med allt plaskande tidigare. Det blev några vändor men jag vill inte pressa henne för mycket. Hon sov med sitt back-on-track-täcke på för att hon ska må så bra som möjligt på morgonen.

Imorse lämnades hundarna av hos Lisa. Det blir bara några timmars jobb innan vi ska iväg till Tiveden för Crofter Holdingsläger. I regn förstås…

Trevlig helg!

Igår hade vi besök av Johan, Palme och Zorro. Till och med Chenin tyckte det var kul. Hundarna var riktigt söta ihop. Ibland har Chenin åsikter om att Zorro snuskar sig i Choice bak, men även Choice delar de åsikterna. I övrigt var det full rulle och Chenin gläfste lite men inte mycket. Om det är två hundar hon känner och litar på får de tydligen hälsa på varandra lite mer. Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera hanhundar och Choice. Chenin var duktig på att säga ifrån så hon fick klara sig själv. Choice är också duktig på att säga ifrån men jag vill inte gå i fällan igen med en hund som ska behöva säga ifrån själv, jag har gjort det misstaget med Chenin när jag borde kontrollerat situationer mer. Samtidigt vill jag absolut inte ha en timid tik som inte säger ifrån alls eller inte blir tagen på allvar, som Lazy. Fast Choice verkar inte vara så. 6 mån gammal var det hon som styrde leken efter egen tass, visserligen var det snälla Zorro men ändå. Eftersom Chenin inte skulle gå för mycket fick hon ett märgben och stannade hemma med grabbarna medan jag gick ut med Choice och Zorro. Vi mötte upp Annica och Mido för promenad runt Lötsjön och vidare promenad till Duvbo innan Hebbe ringde hem mig för att Patrick ville ha med sig hunden hem.

Jag tog några söta bilder av bus mellan hundarna tre, men min kamera verkar ha lämnat in för gott. Senast jag laddade ner bilder från den till datorn var tydligen i december… Ajdå

Jag passar på att blogga på tunnelbanan för det är ungefär då man har några minuter över. Det är sista jobbiga veckan på jobbet innan det blir lika mycket att göra men under mindre tidspress. Måndagsmötet skrek ut att vi aldrig kommer hinna. Fem arbetsdagar kvar och jag pendlar mellan hopp och förtvivlan över om jag kommer hinna. Sen inser man att det bara är ett jobb så kopplar man bara in effektiviteten i en.

Jag har ordnat hämtning av hundarna flera dagar denna vecka så det känns bra att inte svika kollegorna just denna vecka. Idag var det Jocke som hämtade och jag instruerade noga om att ha med godis så Chenin håller sig på backen. Chenin var lite dålig i morse igen efter gårdagen, men det är inget hon tänker på nu. Det blev lite mycket av allt det goda igår. Vi besökte föräldrarna igår morse och de är ju kattvakt till lilla Ludde. Ludde är ganska kaxig av sig och fungerar därför rätt bra med Chenin. Av en händelse råkade dock Chenin få syn på Ludde på väg upp för trappen och satte fart efter Luddet i 180. Jag skrek så jag fortfarande är hes och då stannade Chenin vid garaget. Ludde var inte så skärrad, ett par minuter senare låg han brevid en bekymrad Lazy på framsidan av huset. Inte heller märktes det något på Chenins ben. Efter det åkte vi till Hagaparken för aussieträff. Det var ett flertal som dök upp och det blev riktigt trevligt. Deltagarna blev indelade i lag och visade till tipspromenad-starten. Lisa och jag hade klurat ut frågor som såklart handlade om aussies och SASK. För att upprätthålla lagandan fick lagen sedan tävla i en apporteringstävling med varje hund och avslutningsvis köra köttbullsstafett. Det var otroligt jämnt inför stafetten men valplaget drog om i stafetten. Därefter blev det fika och lapa sol. Mina hundar fick göra en platsliggning, det var allt. Men det blev kanske lite för lång promenad för Chenin totalt sett. På väg tillbaka till bilen stannade Lisa och jag för att Chenin skulle få simma. Jag kastade schampoflaska som Chenin hämtade. Till skillnad från när hon satt och skällde på aussieträffen var hon otroligt söt och duktig simmandes. Väl i bilen blev det en snabbis till vallokalen för att göra min samhällsplikt innan jag landade hemma framför datorn och jobbet.

Nora hade det smaklösa omdömet att meddela mig att hon var hemma i Sverige denna helg, dock utan hundar. Det innebar förstås att jag ringde och väckte hennes mamma och därefter henne på lördagmorgon för spår. Trots allt har ju hennes syster ett krull till pudel som behöver förtjäna sin kvällsmat. Nora är inte den som sviker utan infann sig snarast i Hallonbergen för vidare färd till Kista. Choice fick två korta spår och Chenin ett litet längre. Alla hundarna spårade mycket bra. De enda kommentarerna var att det var galet mycket myror ute, massa myrstackare, Nora blev biten av en myra, det klättrade massor på hundarna och jag hade myror i bilen långt efter att vi lämnat skogen. Den andra kommentaren är kritik mot Noras snitslande på 40 cm upp, hundarna måste nästan kliva över dem för att komma fram.

Hebbe och jag övningskörde sedan lite i Solna-Sundbyberg innan jag kom hem, somnade en timme och sedan var det dags att göra mig i ordning för min brors bröllopsfest. Festen är nu men bröllopet var 2 år sedan. Det firades i alla fall på Långbro värdshus. God mat, gott vin och trevligt sällskap så försvann ytterligare sex timmar. Jag tog mig sedan kommunalt till Duvbo för att hämta upp hundarna hos Jocke, låna mjukisbyxor och promenera hem därifrån mitt i natten.

Choice har fått sin första fästing efter Hagaparksvisiten så igår blev det scalibor på. Än så länge inga negativa reaktioner. Jag hoppas hon inte blir låg och håglös till helgen. Man vet ju aldrig.

Hjärtat värker när man plockar frolic, leksak, metallapport, target, koppel och lämnar Chenin hemma med några frolic hos husse. Särskilt när husse kommenterar att hon gnydde lite… Choice fick i alla fall egen promenad runt Lötsjön, träffade Pepsi (den hund som förra hundvakten tidigare hade med Chenin ibland) och avslutade med lite träning. Det blev lite av varje inom lydnadsbiten. Hon är rätt duktig på att sitta fot nu och det är gulligt. Chenin fick sedan en egen promenad med metallapportering, target och framförgående. Vi avslutade promenaden med att barnen på gården fick ge lite godis för tass-tricket. Således gick det ingen nöd på någon av hundarna men lite synd om Chenin var det som fick vänta på promenad… Desto lyckligare blev hon av att få lite privattid.

Avslutningsvis måste jag kommentera att Choice är den kloka och Chenin den galna!

Imorgon blir det spår!

Vi har haft en vanlig vecka. I tisdags var vi till Gustur och red, i onsdags sprang jag med Hebbe, Anna och Doc runt Lötsjön och i går åkte vi till Arninge och simmade. Chenin fick simma två gånger drygt fem och sedan fem. Det var tydligen alldeles för mycket för i morse blev hon dålig. Usch vad ont i hjärtat man får. Det gick över när hon kommit igång men det känns helt klart illa när det blir så. Jag skulle kunna använda en mängd svordomar för att beskriva mina känslor men jag besparar läsarna det och går vidare. Chenin, Choice och jag har ganska kul i simmet. Jag slänger ut alla leksaker och Chenin får apportera en efter en. Eftersom det är enda typ av apportering hon får göra för tillfället så verkar det vara mycket uppskattat. Igår hade jag med massa frolic så vi bytte och Chenin gick från plaskig panik till skoj. Choice står alltid på rampen ner medan vi simmar, gläfser och försöker nå leksaker. Även när simningen är över och leksakerna är undanplockade sitter Choice uppe på rampen som en liten drottning medan jag skrapar golvet. Hon är faktiskt väldigt söt emellanåt när andan faller på. Innan simningen öste regnet ner och vi var dyngsura när vi kom in till bassängen efter den vanliga korta svängen utanför Arninge.

Choice jagar fåglar rätt frenetiskt och jag känner att jag inte riktigt behärskar henne när Chenin är med. Tidigare har jag bara låtit det vara i tron om att jag egentligen kan stoppa henne. Nu vet jag att jag inte kan det. När Chenin är med har jag ingen chans i alla fall, så Choice kan ta ut svängarna. Lite bajsätande har det också blivit. Choice kommer på efterkälken, jag ropar, hon kommer i 180 för en sjättedels frolic och mina fingrar luktar bajs när hon obekymrat knallar vidare…

Vårat hem ser ut som en hemmaarena för konfetti. Allt är i smulor. Chenin hjälper gärna till om Choice börjar. Men jag tackar ändå för varje dag jag får umgås med mina fina svarta tjejer!

Nu jobb, jobb och mera jobb…

Jag hade i vanlig ordning svårt att sova lugnt i natt efter att ha hört om flygplanskraschen på nyheterna. Usch, jag blir så illa berörd av sånt att jag mår illa.

I fredags blev jag tillfrågad om att rida Gustur. Det kunde jag förstås inte avstå. Hebbe och jag intog först en middag på Tuletorget i Sundbyberg. Snälla hundar låg tyst uppbundna i närliggande stolpe. Det här är nyttigt för dem, så därför borde vi äta ute massor. Efter mätt mage åkte jag med hundarna till stallet. Gustur och jag red själva denna gången medan tjejerna väntade i bilen.

I lördags var Choice anmäld till utställning i Skogås. Hebbe ändrade sig på morgonen och ville sova vidare, så jag for iväg själv med hundarna. Kom på att det inte var genialiskt eftersom jag behöver hundpassning när jag går in i ringen. Men lite flyt hade jag för plötsligt stod Sigrid och Spica (Lisas vänner) där. Dessutom träffade jag en aussieuppfödare som både lånade ut bur till Chenin och stol till mig. Chenin skällde något i buren när Choice och jag gick in men var ändå oväntat tyst i jämförelse mot om hon hade suttit uppbunden. Jag har alltid hävdat att Chenin är en burhund men aldrig haft hjärta att vänja henne riktigt. Mina aningar blev besannade när jag fick känslan av att Chenin trivdes. Hon behövde ju inte titta snett på någon hund därinne. Nu har jag också kommit fram till att hon ska vänjas in i bur i skarpa lägen och inte i lugna lägen för det är då hon kommer lära sig uppskatta buren bäst.

Choice andra runda i utställningsringen resulterade i samma resultat som första. Hon blev bästa tikvalp (av en) och BIM mot en blå kille från Caradee som befann sig i samma gängliga ålder som Choice. Han påminde dock inte lika mycket om en bc som Choice. I övrigt skötte sig Choice värre (eller bättre om man vill). Hon hängde ännu mer i byxbenen och ärmen. Jag försökte avleda men det hade ingen verkan. Domaren sa att jag fick gå så många varv som det behövdes. Hon sa att ”det där måste du ta ur henne innan det blir problem – det är bara vallningsbeteenden”. Kritik från utställningen:

”Nettare tik ganska bra proportioner, ganska bra huvud, reslig hals, passande benstomme, bra tassar, välformad bröstkorg, rör sig med tillräckligt steg när hon vill. Bra temperament.”

Kritik från förra:

”Sött tilltalande tikvalp av mycket god typ. Korrekt valpbett, bra hals och rygglinje, bra ben och tassar, välvinklad fram och bak, pälsen är kommande. Trevliga rörelser när hon vill, väl visad.”

Kul att ha i bloggen då kan man slänga diplomen. Choice åt ännu en gång upp sin BIM-rosett, men det är ju hennes så hon gör vad hon vill. Jag bestämde mig för att åka hem direkt efter att Sigrids Spica blivit BIG-4, men Sigrid och jag blev stående i flera timmar i hundprat. Det är å andra sidan bra träning för hundarna. Först busade Choice och Spica medan Chenin fick träna passivitet. Sedan somnade alla medan vi pratade. Alltid kul att prata hund! Efter tips från Frida åkte hundarna och jag till Trångsund för simträning av Chenin. Dessvärre var det en hel del barnfamiljer vid bryggan och såklart en pitbulltik i sele med ägare som knappt kan hålla. Var kommer alla dessa hundar ifrån? Jag började simma Chenin när det kommer en mamma och pratar om hundförbud på badstränder, allergibarn, bakterier i vattnet av hundarna osv. Jag sa att jag måste simträna min hund och att jag kunde hålla mig på vass-sidan av bryggan eftersom den ändå inte är badvänlig. Hon hänvisade till plats längre bort på stranden, jag menade att det var samma vatten. Hon avslutade med att här fick jag i alla fall inte vara. Jag tvekade, en sekund, och fortsatte sedan simträningen, något argare. Men ring polisen då och säg att någon simtränar sina fårhundar i koppel – skicka piketen! Brygga ger i alla fall bästa träningen, det blir lätt hetsigt med hämta pinnar i vattnet. Välbadade åkte vi vidare för kort stopp innan vi hamnade på golfängarna vid Lötsjön. Där grillade och solade vi. Totalt blev vi riktigt många, närmare 20 pers. Grillgrannarna utmanades på fotboll. Chenin är tyst så länge inte jag är med, så jag var inte med. Hundarna fick massa kött och medhavda märgben. Isvatten är tydligen en hit också enligt Choice. I övrigt låg hundarna deckade och sov i stort sett i sex timmar. Issen och Jenny var galet brända men dricker man många öl förstår man inte riktigt det.

På söndagmorgon var det inte heller någon sovmorgon. Chenin lämnades av hos mamma medan Choice och jag åkte på styrelsemöte för aussieklubben i Eskilstuna. Vi blev bara fyra av en styrelse på åtta. För första gången någonsin tog mötet endast en halvdag. Med 25 grader värme skyndade vi oss hem till Chenin och vidare till Kanaanbadet där vi mötte Hebbe, Issen, Putte, Paddan och Ragge. Hundarna fick simma med Hebbe och mig. Choice simmade själv för första gången. Hon kunde inte låta bli att komma till sin matte när Chenin simmade. Hon gjorde om det tre gånger och pep hela tiden. Min bror tycker Choice ska kallas menlös.

Istället för lydnadsträning blev det idag morsdag-middag med brorsan. Sedan promenad och lydnadsträning på tomten. Chenin var tyst medan jag körde med Choice, skulle aldrig hända på klubben.