Chenin.se

Vaknade med en väldig träningsvärk efter dragkampen igår och kom knappt ur sängen. Vädret var dåligt idag, men det gjorde inte så mycket eftersom dagens schema till största delen bestod av konferens. När vi hade vår lediga tid mitt på dagen hälsade solen på.
Vi passade också på att ta en promenad till det stora köpcentrumet, CAP3000. Det var väl inget direkt märkvärdigt med det och jag sökte mig snabbt tillbaka till poolen.
På kvällen bar det iväg till Monaco. Vilket härligt land! Det var verkligen pittoreskt och gemytligt, två adjektiv som beskriver landet väl. Vid kasinot serverades vi en fin trerättersmiddag. Alla var välklädda och utsikten över kasinot var magnifik. Egentligen är jag inte särskilt intresserad av kasinon så jag hade först inte tänkt att gå in, men sen drogs jag med och blev nyfiken. Strax efter att jag blivit sugen kom det fram att en i mitt sällskap inte hade passet med sig så vi blev sittande på en bar mittemot kasinot med storslagen utsikt. Vi hade bara en timma tillgodo innan bussen skulle gå. Jag lurades med av Magnus att beställa en Monaco-öl. Sagt och gjort fick jag in en öl som spetsats med grenadin och därför var röd. Den var äckligt sliskig, men med tanke på priset var det bara att dricka upp till sista droppen.
Vi hade egentligen tänkt gå ut i Nice, men alla var så slitna så ingen gick av bussen förrän vi var tillbaka på hotellet igen. Väl där följde nästan hela gruppen på 80 personer med ut längs stranden. Vi gick in på en livebar som spelade härlig rockmusik blandat med franskt skit. Det var riktigt trevligt att dricka öl där. När puben stängde gick vi vidare till ett ställe som hette Le Nostalgie. Vi blev ett stort gäng där i blandad ålder, även om det var flest yngre. På dansgolvet befann sig de flesta, inklusive jag, i ett antal timmar tills några av oss fick nog av alla äckliga fransmän som kladdade hela tiden och drog hem. Vid stranden gjorde vi ett stopp och tog ett dopp. Flera hade samma tanke. Efter det borde man verkligen gått och lagt sig för man var ju helt slut i både kropp och knopp, men istället blev det efterfest. Den varade nog inte längre än en halvtimme. Vid halv sex-snåret deckade jag i sängen. Inte det minsta berusad, men riktigt trött!

Vaknade strax innan 5 och insåg att jag hade glömt mitt pass på Lövgatan. Detta medförde att jag kom fram några minuter efter sista check-in, men det var lugnt, även om adrenalinet steg dramatiskt. Flygresan gick annars ovanligt bra. Från flygplatsen tog det bara 2 min med buss till Saint Laurant Du Var. Framme vid hotellet bjöds vi på en trerätters lunch. Efter denna var det dags för Team Building Activity. Vi delades in i 8 lag och fick sedan tävla mot varandra i paintboll, gång med ihopkedjade lagfötter, stafett med grodfötter och vattenbricka, kulstötning och dragkamp.
Varmt var det i Frankrike och efter alla tävlingar, som jag gått in järnet för, tog vi ett snabbdopp i havet. Salt, men alldeles klart och vackert vatten, dessutom var det nog det varmaste hav jag badat i.
Strax därpå bar det av till Nice för en trerättersmiddag. En mycket trevlig middag där jag lärde känna moms- och human capitalmänniskor samt min granne Barbro på kontoret.
Rakt i säng vid hemkomst. Jag var inte lite trött.

I morse åkte vi till Stockholmsavdelningen för att träna. Vi började med lite agility på Chenins förslag. Hon tog A-hindret, tunnlar och balansbommen, därefter tragglade vi slalomet som inte är helt katastrofalt längre. Det var säkert ett år sen vi körde någon agility sist.
Så var det dags för lydnad. Vi tränade massa små detaljer i fria följet, bara för att hon inte ska börja slarva med finliret. Inkallning med ställande och läggande. Metallapportering och nu för tiden är det full rulle in med den också. Rutan med target och även utan. Fjärrdirigering med ökat avstånd från mig. Kryp både mittemot mig och vid sidan. Någonting har jag gjort rätt där för nu börjar det se riktigt fint ut. Hon kryper lågt, snabbt men med ett ben i taget. Sättande under gång med lite mindre hjälper. Platsliggning med godis framför att vakta. Sättande i grupp gick apdåligt. Hon gick efter mig så fort jag vände mig om och det beror förmodligen på att hon låg brevid en ny hund. Suck!
Efter ett intensivt lydnadspass var det dags för 500 meter spår med 6 apporter och en liggtid på 80 min. Hon missade den apport som inte var min och som redan råkade ligga i spåret. Hon gick rakt över den och förmodligen var det ingen vittring på den. Jag hade inte ens rört vid den, men jag hade kallt räknat med att hon skulle bli överförtjust. Alla stigövergångar gick kanon och spårarbetet också. I en vinkel gick hon dock rakt fram om än något snett. Jag la henne då och konstaterade att vi bara var några meter från spårkärnan. Chenin behövde hursomhelst varva ner lite. Efter en minuts paus var fortsättningen klockren. Nästa 90 graders vinkel tog hon perfekt.
Efter spårningen gick vi tillbaka till plan för att köra lite skyddsarbete med Emma. Chenin jobbade superbra och förbättrade sig verkligen för varje bevakning. Hon började med att bita i ärmen säkert fyra gånger medan figgen var passiv. Även om det är tabu vill jag inte va på henne allt för hårt innan poletten om att inte göra det har fallit ner. Och tro det eller ej, men jag tror den började göra det mot slutet. Själva angreppet och anskällningarna har aldrig behövt tränas med Chenin. Det kommer så naturligt för henne. Det man måste träna är helt klart att invänta att figgen rör på fötterna och snabbt släppa när figgen blir passiv. Jag kan föreställa mig att transporten är något vi snart måste börja med innan hon blir för het på att figgen rör sig. Annars tycker jag hon var lugn och fin, lagom het och alldeles alldeles underbar förstås. *heart*
Jag passade också på att köpa Emmas svenska skyddsärm. Det känns som att det är lite snällare mot hunden att köra med ärmen. Varje gång Chenin biter i bitstocken så blöder hon, vilket i för sig är bra för tandstenen. Hennes tänder har aldrig varit så vita. Men nu har vi alltså båda delarna, bara munkorgen kvar att köpa!
Efter två och en halv timmes träningspass var Chenin slut, men då fick hon sällskapa mig i Kista Centrum när jag skulle köpa skor. Lugn och snäll var hon, drog bara lite i kopplet, men la sig ner mitt i folksamlingen medan jag provade skor. Och visst måste alla konstatera att hon är så söt…
Efter detta åkte vi hem till pappa och kollade på friidrotten. Tyvärr verkar Sverige ta alla fjärdeplatser i år. Lite tårögd blev jag ändå när Wissman lyckades sänka det svenska rekorded ytterligare 4 tiondelar. Vilken häftig sprint vi har!
Nu packar jag för fullt. Jag ska på konferens till franska rivieran imorgon med Ernst & Young. Närmare bestämt Saint Laurent Du Var strax utanför Nice.

Just nu är det så mycket träning att man inte orkar skriva allt, men det är viktigt att dokumentera. På torsdag börjar jag jobbet så vi måste passa på att träna nu.
Jag la ett spår i morse på 300 meter med 5 apporter, en 90 graders vinkel och en spetsvinkel. Spåret fick ligga ca 45 minuter. Jag gjorde också en uppletande korridor med två föremål som fick ligga lika länge. Jag har egentligen inga anmärkningar på någonting. Fullt ös och alla föremål tagna på båda sakerna. Oavsett vilket sele man sätter på, spårsele, tjänstetecken eller flytväst, så blir Chenin till sig. Och flytvästen åkte på lite senare efter att jag kollat friidrotten. Vi åkte till Huvudsta och simtränade i sjön. Brr vad kallt, värsta blåsten och regnet. Chenin gick förstås inte längre än till magen så jag fick dra upp byxorna och vada i för att få igång henne. Sju gånger simmade hon efter pinne och sen var både hon och jag nerkylda. Usch, det är ingen rolig aktivitet det där.

Sista dagen på Skanska gjorde Chenin och jag idag.
På kvällen var det meningen att vi skulle ta en promenad till klubben med Malin och co, men mitt knä satte stopp för det. Det blev bilen istället. Väl där körde vi först uppletande i två korridorer. Chenin fick fyra skick i varannan korridor och alla gick bra utom det tredje, där hittade hon inte asken. Vi letade tillsammans efter den och när jag hittade den snodde jag den framför näsan på henne. Snacka om att hon blev snopen. Malin hade lagt ett spår till Chenin med tre apporter och en vinkel. Både Chenin och jag blev lite snopna av hur kort det var, endast 150 meter, men det behöver man också träna . Chenin fick sen två skick till i en och samma korridor mest för att alla var för lata för att gå ut och hämta de två föremål som var kvar. Även om Chenin var lite trött så galoppera hon ut, om än inte i full kareta, men det gör ju inget eftersom näsan är med i alla fall. Lite lydnad blev det sen på appellplan. Jag tittade ner i träningspåsen, konstaterade vad jag hade med och tränade utifrån det. Fotgående gick utmärkt. Läggande och sättande utan anmärkningar, fortfarande mycket dk i sättandet. Metallapportering endast inkommandet och det var galopp på det! Hopp-metallapport med en planka utan konstigheter. Fjärren klockren utan något längre avstånd. Inkallning med ställande och läggande i ett var perfekt. Platsliggning med godis framför utan grupp var pipig och skällig när jag hälsade på andra hundar men hon låg fint hela tiden så jag är nöjd.
En bild på allas vår skeppar-Lazy

Lördagens aussieträff började mindre bra för min del. På väg för att hämta Malin och Moa smällde ett av mina framdäck och en glipa på 20 cm prydde däcket! Min domkraft saknar vev så jag fick snällt vänta till pappa dök upp med en annan domkraft. Efter att jag bytt till mitt tomma reservdäcket fick jag snabbt svänga in på statoil och försöka fylla på luft. Det tog lite tid även för personalen, men bara en timma sen anlände Chenin och jag till Hagaparken. Jag visste att Malin och Moa, Lisa och Isak samt Mikko och Tim skulle vara där. Att det dök upp ytterligare sex aussies med ägare var emellertid en stor överraskning. Ingen hade anmält sig, men roligt att de dök upp i alla fall. Chenin höglöpte och lördagen utgjorde bästa parningsdagen. Hon kom dit, flörtade med alla och satt sen och gnällde/skällde. Jag trodde det skulle vara svårt att få henne att lugna ner sig, men faktiskt inte! Jag körde lite lydnad; fritt följ, läggande, ställande, sättande och fjärrdirigering.
Sist ut i uppletandekorridoren var Chenin också. Första gången vi körde uppletande sen olyckan med benet i februari och det var så härligt. Jag var lite tveksam till att Chenin skulle springa ut på andra skicket i samma korridor, men tji fick jag. Det gjorde verkligen min dag att få två klockrena skick ut i korridoren.
Vid fikat började folk så småningom att dra sig hemåt. Vi som precis kommit dit ville gärna vara kvar längre. Lisa, Malin och jag satt kvar alldeles för länge i den härliga sensommarsolen. Jag hade saxen med så alla hundar åkte på en omgång. Isak blev säkert klippt en timma och jag tror jag fick bort halva hunden.
Vi var hemma runt sex och det blev några minuters paus innan Hebbe, Chenin och jag skulle iväg till Frida. Till Frida kom också Kim, Annica och Cicci. Vi spelade tre omgångar Singstar innan vi gick vidare till Garbo och Kim, Hebbe och jag vann. Helt otroligt efter att ha hört tondöva Kim
En del vänner träffade vi på Garbo. Det blev inte så mycket dansande på Garbo eftersom mitt knä smärtade, men lite åtminstone. Hebbe och jag gick förbi Frida och hämtade Chenin på vägen hem. Man kan säga att Frida var hemma och var hundvakt om man ska försköna historien, man kan också säga att Chenin höll Frida sällskap på toaletten när hon hängde över stolen. Att Frida mådde så dåligt redan vid elva förvånade alla inklusive henne själv. Enligt egen utsago kände hon sig inte full men mådde illa. I sex timmar satt hon på toaletten och vi misstänker att hon blivit magförgiftad snarare än alkoholpåverkad.
Jag vaknade efter tre timmars sömn av en stor smärta i knät. När jag äntligen kunde somna om bjöds jag på en lång sovmorgon av Chenin eftersom Chenin fick promenad hem från Frida vid tretiden på natten. Annars är hon bra på att väcka mig på morgonen. Hon är min alldeles egna väckarklocka som håller ordning på att jag inte vänder dygnet *heart*. Annars har jag knappt gått utanför hemmet idag pga knät. Jag tror smärtan beror på däckbytet, något annat kan jag inte komma på.
Skyddsträningen ville jag inte missa och Annica följde med för att titta på. Problemet var att vi inte hade några skyddsaker eftersom varken Emma eller Ruth dök upp. Gruppen var lagom glad och ingen verkade vara sugen på att köra med bitstock med undantag för mig. Har man åkt till andra sidan stan då ska det minsann tränas. Annica och jag körde lite lydnad med våra hundar. Sittande i grupp, fritt följ, dumrutan, fjärrdirigering och inkallning med ställande. Annica assisterade också som figurant och vi gjorde samma övningar som vi gjort tidigare. Annica var super och det kändes riktigt bra. Jag måste fortsättningsvis träna på att få till släppandet snabbt när figgen blir passiv. Chenin vill ju gärna hänga kvar i stocken.

Jag nåddes av det glädjande beskedet att Loke, Chenins merlevalp, igår klarade lydnadsklass 1 med 181,5 poäng! Stort grattis till Lokes familj.

Ingen synbar träningsvärk från igår, men med tanke på hur mycket Chenin stretchar mot sängen så tror jag absolut att simningen känns i kroppen på Chenin.
Efter en joggingtur runt Lötsjön såg Chenin lite mör ut. Härligt med mycket träning tycker hon nog men det känns förmodligen i kroppen. Efter lunch åkte vi med Annica och Sazza till klubben. Medan spåren fick ligga till sig körde vi lydnad. Chenin känns lite stel så vi tog det lugnt. Sättande i grupp, platsliggning, fotgående med koncentration på uthållighet, läggande, sittande och ställande, metall-hopp-apport för första gången med endast en planka, fjärrdirgering och rutan. Chenin får högsta betyg på allt av mig, fast hon la sig i för sig på sittande i grupp. Spårningen var helt okej. Det spår på 300 meter som Annica gått missade hon en av fyra apporter i. Hon skulle förmodligen missat en på en sten också om jag inte bromsat henne men det struntar vi i. På det spår på 500 meter som jag hade lagt tog hon alla apporter. Hon tog ibland fel sida av ett och annat träd men var annars riktigt lugn och koncentrerad. Jag är extra nöjd att hon ignorerade lukten efter den hare jag lyckades stöta upp. Sen var det lite synd om henne eftersom pissmyrorna satt sig på de godisar som jag lagt ut. Chenin spottade till och med ut någon frolic. Det tredje spåret bestod av ett kort litet avslutningsspår rakt fram 50 meter för att plocka första pinnen från Sazzas spår. Spåret gick genom ett betongblock, innehöll tre människospår, ett hundspår och ett antal pissmyre-godisar som Chenin flitigt spottade ut. Chenin var trött och slog mycket lite i spåret. Hon gjorde bara det hon skulle och på ett bra sätt. Fortsättningen på detta spår var relativt långt och det gjorde Sazza bra. Annica och jag kom fram till att Chenin och Sazza behöver väldigt olika arbete i linan. Jag går väldigt nära Chenin och håller tillbaka mycket för att få henne mer koncentrerad i kärnan och för att hon inte ska slå så mycket i spåret. Sazza behöver mer frihet att kunna ta ett extra slag annars blir hon styrd av tron att matte hänger/inte hänger på även när hon går fel.
Snart dags att åka till Metropol för mitt sista pass som karaokevärdinna innan man blir seriös på riktigt. Eventuellt dyker Malin och co upp och även en del andra vänner så det blir nog en trevlig kväll!

Ingen märkbar träningsvärk på Chenin från intervallträningen igår. Vi började dagen med att städa innan Anticimex dök upp vid nio för att sanera vårt kök. Efter det fick Chenin inte vara hemma så vi tog en långpromenad och åkte sen till Kista för att shoppa. Chenin fick sova i bilen som stod i garaget medan jag slösade bort alldeles för mycket pengar som jag inte har på diverse kläder. Dyrt blev det, men nu har jag äntligen köpt en dräkt till jobbet som dessutom sitter snyggt. Jag lunchade sen med Hebbe och hans nya arbetskamrater på restaurant Zenit.
När jag ändå var i Kista kände jag att jag lika gärna kunde åka med Chenin till SBK Stockholmsavdelningen och köra lydnad. Annica och Sazza mötte upp oss och på planen mötte vi även Emma, Ruth, Camilla och Flo. Kul att det är fler som är lediga under dagtid. Vi körde platsliggning i grupp, men jag valde att inte lämna Chenin, utan bara träna på uppställningen och sen körde jag liggande separat. Sättande i grupp tillsammans med Sazza gick fint. Fotgåendet utan anmärkningar. Rutan hade jag ingen bra target till så det fungerade till en början med en del av en plasthink som använts till spårapport, men när hon apporterade den hoppade vi över det. Fjärrdirigering var utan anmärkningar. Metallapporteringen som vi inte kört på ett halvår satt klockrent med galopp in till och med. Inkallning har vi inte heller kört på ett halvår men det gick fint med både ställande och läggande även om det var långsam galopp. Jag är nöjd så länge hon inte rusar. Krypet är vår akilleshäl. Hon har fin krypteknik så länge hon krypet mot mig. Vid sidan är hon dock långt före mig och gärna framhög om man försöker belöna med godis. Nu har Annica visat hur vi ska träna svängar under kryp i alla fall. Påbörjan på dumrutan känns väldigt bra. Chenin är koncentrerad och skiljer mellan ligg, sitt och stå även om jag fortfarande har hjälper åt henne, speciellt på sättandet i form av en halvhalt, men det ska anmärkas att det blir mindre och mindre. Svårt att gå runt henne under ställandet dock. Det är lättast om man lägger en godis framför som hon kan koncentrera sig på.
Det blev lite skyddsträning också eftersom flera ur gruppen var där, med koncentration på släppandet. Jag vill fortsättningsvis inte jobba upp högre drift på henne än hon har. Det är nog bäst att fortsätta lära henne att kontrollera sig.
Som om träningen inte var nog åkte Chenin och jag till Huvudsta för lite simträning. Sex kast blev det innan vi åkte hem till mamma och pappa.

Chenin och jag mötte upp Annica, Kim och Sazza på hundklubben för att lägga spår. Chenin fick två spår på ungefär 400-500 m styck med fyra apporter i varje. Det första hade Annica lagt och det kändes som om Chenin var koncentrerad och bra, dock något snabb. Hon missade en apport som jag upptäckte på andra sidan ett träd, för övrigt sög hon i sig spår, vinklar och apporter bra. Framförallt vinklarna, som jag kan tycka att hon springer över ibland, jobbade hon riktigt fint i. Det andra spåret var det jag som lagt och det tog hon upp kanonfint, spårade fint runt grillplatsen, inga problem över motionsspåret där jag mött en joggare, tog alla apporter, grejade det slingriga partiet med tre vinklar inom 20 meter, tog sig över dubbla motionsslingorna, spårade i slyet och gjorde en riktigt fin stigövergång där jag gått in i oinbjudande terräng. Härligt jobb och ingen påverkan av löpet. Även Sazza fixade sina två spår.
Efter spårningen åkte vi till rehabiliteringen på Albano. Chenin fick tummen upp. Det skiljer mycket lite mellan benen vad gäller muskler nu. Vi ska fortsätta att träna och simma som vi gör. Vi kommer börja intervall-jogga lite försiktigt från och med nu. På alla sätt är det bara att successivt öka på nu. Fler backar och fler trappor. Vi promenerar nu upp till tre timmar om dagen, men än så länge bara i flexikoppel. En obeskrivligt lycklig känsla att Chenin nästan är 100% återställd!
Det blev ingen väntan på intervall-träningen. Vi körde igång direkt på kvällen med ett varv runt lötsjön. Varvade 100 steg spurt med 100 steg gående.

Chenin höglöper. Så fort vi ser en hund så vägrar hon gå och ropar efter hanhundarna. Vår bitska grannbasenji försökte äta henne men hon försökte komma på hur hon skulle få den lilla att nå upp på bäst sätt. Hon hade inte tid med sura miner. Snacka om dr Jekyll and mr Hyde-beteende. Förra och nästa vecka kommer vara annorlunda.
Jag har varit på två dagars introduktionsutbildning på Ernst & Young. Den tog plats i Berns Salonger tillsammans med 200 andra, främst ekonomer, men jag lyckades hitta mina två jämlikar, skattejuristerna. Eftersom Jocke fortfarande har semester fick han göra Chenin sällskap under dagarna.

Tentan är över! Underbart härligt att äntligen vara helt ledig. Det kändes som om den gick bra, men det är en sjukt jobbig tenta som i för sig inte är så svår men innehåller massa ämnen så det är mycket att hålla reda på. Dessutom verkar det vara den tentan som de rättar sjukt hårdast på. Såg att av de som läst terminen tidigare år fick en godkänt på förra tentan. Jag kan bara hoppas att det blir jag denna gång .
Jag möttes av en rastlös liten tös när jag kom hem. Hebbe mådde sådär och hade bara gått tio minuter med Chenin. Annica och Sazza sällskapade oss dock på promenad runt Lötsjön.
Efter städning av hela lägenheten, inklusive tvättning av de före detta vita sofföverkasten begärde jag min tentaöl. Chenin fick en långpromenad till mamma och pappa och Hebbe och jag mötte upp lite vänner och åt en härligt god middag på Helenes krog. Vi blev ett tiotal och det var trevligt. Egentligen borde vi kanske gått ut också, men jag var trött och Hebbe lite bakis så vi åkte hem och hämtade Chenin på vägen.
Det blev en sväng med Frida idag på dagen. Jag hade egentligen ingen ork att gå någon längre sväng med Chenin eftersom jag har en väldig träningsvärk i armen efter att ha burit skolböckerna igår. Och ännu värre värk i högerbenet, så det har varit lite linkande. På skyddsträningen ikväll följde Hebbe med och tyckte till och med att det var kul. Chenin var superduktig. Balanserad och fin. Hon borde löpa jämt. Hon hade mer fokus på när figgen rörde sig än på bitstocken som for. Hon har redan lärt sig att inte ta den förrän figgen rör sig. Vi började också köra ärmen och loss vid figgens passivitet. Det märks att Chenin är en smart hund.

Igår fyllde Nora 20 år så Chenin och jag åkte dit på kvällen. Förutom Noras två grabbar var det en terriertik där som snabbt blev inlåst i ett annat rum. Efter att Chenin tjurat mot pudeln Neros uppvaktning placerades han också i ett annat rum. Därefter smörade Chenin in sig hos alla människor och bestämde sig för att alla var till för henne och att hovven Markus skulle ge sjutton i hennes rumpa. Markus var både rädd, kär och arg på Chenin. Hursomhelst lyckades de slå tänderna i varandra så Markus fick ett sår ovanför tanden. När även Markus blev inlåst bestämde jag mig för att det är lättare att Chenin sitter i bilen så de andra stackarna kan röra sig fritt i sitt hem.
Idag var sista pluggdagen inför morgondagens tenta. Jag började dagen med att springa runt sjöarna med Aspen. Människan tar ju i så att jag nästan kräktes, som om man inte hade träningsvärk sen i förrgår redan. Annica och Sazza följde sedan med Chenin och mig på promenad runt sjöarna.

Efter två timmars pluggning ringde Annica för att fråga om vi skulle springa runt sjöarna. Det kan man ju inte säga nej till. Annicas beauceron Sazza var med och drog runt mig. Sen fick Annica kolla igenom Chenin och det var tummen upp. Chenin och jag följde sen med Annica och Sazza hem och passade sen på att gå förbi Frida. Eftersom Chenin var blodig och bajsig (jag vet inte hur hon lyckas bajsa på sig själv och kopplet) så stannade vi bara 3 minuter. Promenad hem med simning för Chenin i Lötsjön. Efter en dusch för både henne och mig och lite pluggning ska vi nu till Hebbes mamma som fyller år och därefter ska jag till Metropol och jobba medan Hebbe och Chenin ska ta en kvällspromenad tillsammans hem. Till Metropol kommer Nora som fyller 20 imorgon och lite vänner till henne. Även Jocke och Nattis kommer för att sjunga lite.

Vi kör på som vanligt. Jag pluggar för fullt till min tenta på lördag och emellanåt blir det långa promenader med Chenin. Idag har vi gått i tre timmar, simmat och haft ett underbart lydnadspass. Chenin är bara för härlig! *heart* Jag vet inte vad som hänt med fotgåendet, hon har alltid varit bra men nu är hon verkligen klistrad vid benet och struntar totalt i barnen som skriker, springer förbi och skickar bollen en meter ifrån oss. Vi tränade i princip allt som förekommer under ett fotgående, starter, halter, vändningar, långa raksträckor, språng osv. Sen körde vi dumrutan med fokus på att hon skulle vara still medan jag gick runt henne och förstå skillnaden mellan alla byten. Hon gjorde rätt hela tiden. Fjärrdirigeringen var också den 100 %-ig.

Det blev till att gå upp tidigt på lördagen för att komma iväg i tid till SASK:s vallningsclinic i Skärblacka, men det var det värt. Malin och jag packade ihop oss med Chenin och Moa. Löjligt att man packar så mycket för att vara borta över en dag, men eftersom vädret inte gick att lita på tog jag både bikini och regnkläder med mig. Som tur var fick jag bara användning för den förra, men vädergudarna kunde gott bjudit på lite svalare väder för hundarnas skull. på grund av vädret var det inte heller lämpligt att lämna hunden i den bastu till bil som var alternativet, vilket innebar att Chenin fick sitta med vid hagen. Jag började med att försöka gömma Chenin bakom Lisa och Linda för att minimera hennes utsikt över fåren. Stor underskattning av Chenins vakenhet, hon var ju förstås inte dummare än att hon upptäckte fåren direkt. De första åtta passen medförde därför ett antal skrap-, bränn- och rivsår. Jag började förstås med att snällt avleda med frolic, grisöron, korv och ett antal andra godissorter, men när godiset började sina insåg jag att det var dags att ta i med hårdhandskarna. Jag kom nämligen till insikt om att jag inte löste problemet utan bara sköt upp det. Hursomhelst så lugnade Chenin ner sig något med tiden.
Vid lunch tog jag tillfället i akt att fråga den duktiga instruktören Bjintze om tips för mig och Chenin. Mycket fållarbete föreslog han för att minska Chenins tryck på fåren och för att få till ett stoppkommando. Han menade att lydnaden i fårhagen måste disciplineras och är svårt att få genom att bara samarbeta.
På det stora hela kan man säga att fåren under dagen var väldigt springiga. Det var därför intressant att se hur hundarna löste denna svårighet. Extra skoj var det förstås att se Chenins lillasyster Lova i vallningen. Det var inte annat än att man kunde skönja vissa likheter dessa Chess Players emellan. Sen måste jag nog säga att höjdpunkten var att få träffa Harriet och hennes härliga hundar. Noah tog mig förstås med storm eftersom Chenin började löpa under dagen.

Långa promenader, simning i Lötsjön, vattengympa i fontänen, promenad uppför backar, lydnadsträning inklusive kryp som jag inte vågat köra sedan det smärtade till i ryggen på henne, massage, tejp under högertassen, lätt joggning i trav är vad som gäller för Chenin nu. Inte en skymt till träningsvärk. Yes!
Jag fick idag besked om att jag ska gå introduktionskurser för jobbet. Tre stycken närmare bestämt med start den 20 augusti. Typiskt, sommarlovet är över för mig om redan en vecka. Jag har förstås ingen hundvakt och Chenin kommer vilken dag som helst börja löpa.
Ikväll är det dags för karaoke på Metropol. Jag lyckades byta bort Weissen och får därmed två timmar extra sömn, vilket jag behöver för att köra till Skärblacka imorgon och vara med på clinicen, därefter köra hem på eftermiddagen och sen gå på kräftskiva på kvällen.

Precis som jag anade blev jakten på de inflyttade som jag beskrev igår. Hela skafferiet är nu rensat och ungefär en tiondel av matvarorna är kvar. De ovälkomna gästerna hade krypit ner i flertalet påsar men det stora partyt hölls i mjölpåsen och ströbrödspåsen.
Karaoken gick finfint igår. Alla där nere är verkligen supersnälla numera. Varje gång jag jobbar får jag höra av stammisarna hur bra det är och att det är kul att jag alltid är så positiv och glad. Vilket förstås gör mig på ännu bättre humör. Hur illa folk än sjunger så finns det alltid någonting bra att säga om framträdandet. Bra underhållning, bra volym, stark röst, stort mod osv. Samtidigt tror jag att anledningen till att jag alltid är på bra humör är att jag vet att det bara är ett tillfälligt jobb. Jag skulle nog aldrig kunna jobba heltid med massa fulla människor.
Idag har varit en härlig träningsdag för Chenin och mig. Förutom långpromenader hann vi med ett lydnadspass som verkligen kändes kanon. Chenin gav allt och var riktigt fokuserad på bara mig. Under kvällen var det dags för skyddsträning igen. Chenin skötte sig bättre än någonsin. Hon var relativt tyst när hon satt uppbunden medan de andra körde och när det blev hennes tur lyssnade hon på mig och väntade till hon fick ta bitstocken. Därefter tränade vi loss-kommando och att hon skulle backa när figgen blev passiv. Det kändes som ett riktigt bra pass, det bästa hittills. Jag kommer inte bråka på henne mer när hon gör fel utan göra om, göra rätt och hjälpa henne så hon inte gör fel och går ur hand. Jag tycker det passar henne bättre som hund och håller helt klart ner hennes frustration. Sen får andra tycka vad de vill…

Jocke och jag tog ett varv runt Lötsjön i sommarvärmen innan åskvädret kom över Sundbyberg. Chenin har ingen träningsvärk efter alla dagars simning så nu är det bara att köra på.
Hebbe och jag har upptäckt att vi har många fler inneboende än Chenin och den man som bor i uthyrningsdelen. I skafferiet närmare bestämt, har ett stort antal mjölbaggar flyttat in och bosatt sig i diverse livsmedel. Med stor underdrift kan jag meddela att jag inte är något större fan av skalbaggar, eller insekter över huvud taget om sanningen ska fram. Man kan också säga att jag får hysteriska panikattacker av kryp. Följden av mitt beteende är att Chenin hoppar och skäller på mig varje gång samtidigt som hon, oftast förgäves, försöker äta upp flugor och andra flygfän som råkar befinna sig i vår omedelbara närhet. Eller omedelbara närhet hit och dit, för hennes del räcker det med att hon hör att vi har inkräktare i lägenheten så går hon på jakt. Tyvärr känner jag ingen uppskattning av Chenins beteende även om hon bara försöker hjälpa till dels för att hon kan skada sig om hon sväljer fel flygkryp, dels för att jag egentligen inte tycker man ska döda oskyldiga djur enbart pga att jag har taskiga nerver. Här hamnar jag ofta i en inre konflikt med mig själv där jag först skriker av rädsla och därefter skriker inte döda, varpå mördaren ofta tittar skeptiskt på mig och undrar hur jag är funtad. Vill du ha kvar den eller inte? Varpå jag föreslår att vi släpper ut den. Mjölbaggarna börjar jag emellertid känna en mindre tolerans gentemot. Ikväll har jag därför ett annat jobb än enbart karaoken på Metropol att ta hand om. Min gissning är att jag kommer stå och peka lätt hysteriskt medan Hebbe slänger mat och Chenin lätt upp i varv står brevid och undrar varför denna uppståndelse och framförallt varför vi slänger ut prima varor kryddade med lite extra protein. Man jag svär, jag kommer inte vara nådig, allt och alla ska bort!

Vi kom inte med på SASK:s vallningsclinic på lördag Det skulle vara kul att åka dit som passiv deltagare, men vad gör man med hunden hela dagen i så fall? Jag har ju inte ens kombi så hon blir instängd i bilen hela dagen och det känns inte så skoj. Om hunden inte sitter och skäller får man ha hunden med sig. Hehe, skulle tro att det finns en loppa som skäller rätt ihärdigt om inte hon får träffa fåren… Alternativet är att jag endast åker och kollar på trial på söndagen och i så fall får jag sällskap av Malin. Men jag tror jag lär mig mer av att vara med på clinicen, då kan man fråga saker också. Samtidigt vore det skoj att se hur en trial går till.
Efter lite tvekan bestämde jag mig för att anmäla mig som passiv deltagare och göra mitt bästa för att hålla Chenin lugn. Trial kommer jag få möjlighet att åka på den 15-16 september när Crofter Holding arrangerar det.
Chenin fick tre simpass idag när vi var i Ålsten med Jocke och Marc och detta är fjärde dagen i rad som Chenin simmar.

Vilken härlig sommardag! Det är precis lagom varmt, strax under 30. För tredje dagen i rad fick Chenin simma. Och peppar peppar, än så länge ingen träningsvärk. Idag åkte vi till Ålsten och fördrev ett par timmar med Jocke. Chenin simmade ganska mycket idag så jag hoppas att hon inte får träningsvärk nu. Jag stretchade henne dock när vi kom hem så nu håller jag tummarna. Håller hon ihop nu så kan vi verkligen öka på träningen rejält. Nu har hela lägenheten städats så det är väl dags att plugga lite.

Under helgen har jag haft Lazy eftersom mamma o pappa är i Göteborg. Varje dag har jag åkt hem och ropat på kissen, men det har varit lönlöst. Men när mamma o pappa kom hem ikväll var det en hungrig kisse som kom jamandes till möte. Vad glad jag blev! Alla vi som känner honom har ställt in oss på att han måste ha dött. Jag undrar verkligen vad som har hänt honom. Någonting måste det vara för han är så gammal, skruttig och rör sig så långsamt att han aldrig lämnar tomten. Kanske gick han utanför grinden och så tog någon med honom.
För övrigt var vi på utställning idag. Malin och Moa följde med Chenin, Lazy och mig till Södertälje. På utställningen mötte vi upp Ingrid och Maro. Jag ställde både Chenin och Maro. Jag tränade med dem innan och det gick inget vidare. De drog, slet, galopperade, hoppade, passade osv. Väl inne i ringen uppförde de sig emellertid exemplariskt. Jag är så stolt över de båda. Dels charmade de in sig hos domaren, utan att vara överdrivet tillgängliga så var de öppna, pussiga och nyfikna på domaren och det är mer än man kan säga om många andra av aussiena, tyvärr. Domaren kommenterade att det var trevliga hundar jag hade. Dels sprang de runt fint i trav. Det var visserligen flera år sedan jag ställde Chenin, men suck alltså. Då var det en kamp att ta sig runt och skitkul tyckte Chenin, men inte jag. Kopplet skar in i fingrarna och hon gjorde inget lätt jobb för domarna att se rörelserna. Idag däremot var hon klockren. Resultatmässigt gick det väl sådär. Jag vill ha cert, men det fick vi inte. Fast nära var vi, men det gick till en annan. Resten av tikarna åkte ut med tvåor. Om det berodde på att de skyggade och morrade åt domaren eller något annat vet jag inte. Jag är så glad åt våra trevliga väluppfostrade vovvar, även om de ibland kan vara lite intensiva
På kvällen åkte vi till Huvudsta för att Chenin skulle simma innan vi åkte till Hebbes mamma och åt middag. Även igår var jag i Huvudsta och simmade Chenin. Igårkväll var Hebbe och jag på en födelsedagsfest hos en kompis till Hebbe, men vi stannade inte särskilt länge eftersom Hebbe kände sig sjuk.
I fredags fick hundarna vara ensamma i sex timmar på kvällen eftersom mamma o pappa hade åkt och jag hade bestämt med mina gamla gymnasiekompisar Sophie och Anna att äta middag. Därefter jobbade jag med karaoken på Metropol.

Skyddsträningen gick bra igår. Men vilken olydig speedad hund jag har. Hon får inte ta trasan förrän jag säger till och till slut hamnar vi i ett frustrerat tillstånd där Chenin väljer att inte ens titta åt det hållet. Hon vet om att hon inte kan behärska sig. Sista passet så fick hon äntligen ta trasan och efter det tyckte jag att hon lugnade sig lite. Jag tror det börjar klarna för pinglan när hon får ta den och när hon inte får ta den. Vi måste börja köra munkorgsarbetet snart för figgen tror att det kommer gå riktigt bra med Chenin. Ju mer motstånd hon får desto mer jädrar anamma. För övrigt är hon jobbig att ha med uppbunden på alla hundaktiviteter. Jag vet inte vad jag ska göra och funderar allvarligt på att köpa ett citronhalsband. Det måste bli slut på skällandet och vattenkastning går hon ju igång på så det funkar inte. Jag är så dålig på att säga till henne också för hon är ju så underbart söt att jag lätt börjar skratta.
Nu till något tråkigt. Vår kisse har varit borta sedan i tisdags. Vi antar att han har dött och är väldigt ledsna. Han är inte den som försvinner utan går bara runt på tomten. Han har aldrig varit borta förut. Samtidigt är jag orolig att han blivit stulen eller instängd någonstans. Tanken på att han är instängd är olidlig och jag hoppas han har dött istället. Han är inte bara en katt, han är vår kisse som jag haft nästan hela livet. Dessutom är han nog mer hund än katt. I höst skulle kissen fylla 20 år.

En orolig natt. Jag kom hem efter ett någon gång och Chenin har varit dålig i magen och velat gå ut då och då. Jag var ungefär i koma-tillstånd och vandrade ut i morgonrock på gården. Chenin, som vanligtvis har en mage av stål måste ätit något riktigt olämpligt. Jag hoppas det är bra till ikväll eftersom vi ska på skyddsträning. Vi kommer ändå ta det lugnt på grund av benet och mest träna stadga. Trots en orolig mage är humöret på topp hos Chenin. Vi hittade nämligen en stor rosa panter ute och den drog och slet Chenin i hela vägen hem. Som det barn hon är tröttnade hon snabbt på den när hon kom hem och den ligger nu livlös i hallen. Jag har träningsvärk efter springningen igår och kan faktiskt förstå att Chenin också måste ha haft det flera gånger efter simningen.

Nu ligger jag efter med uppdateringarna. Jag har lite svårt att uppdatera från alla datorer eftersom man måste ändra sekretessen på datorns internetalternativ. Hursomhelst har jag nu uppdaterat hela juli. Annars är det rätt så lugnt. Hebbe började jobba idag på Ericsson. Jag passade på att springa runt Lötsjön. Sen åkte Chenin och jag med Jocke och badade i Ålsten. Med förhoppning om att Chenin inte ska få träningsvärk fick hon simma tre gånger efter pinne. På kvällen jobbade jag på Metropol med karaoken. Det var nästan ingen där men Nora kom dit och sjöng med mig sista timmen.