Chenin.se

Så var en riktig hundträningshelg förbi. Eftersom vi i slutet av förra veckan bara slappade semester fick vi ta igen det i helgen. I lördags var vi en sväng till klubben där det blev spår, lydnad, promenad och springning. Chenin och Dalton fick ett långt fint godisspår som Anna lagt, vilket de löste utan konstigheter. Doc fick ett motivationsspår med mig som slut. Choice fick ett spår som jag lagt. Hon missade en plastapport som hon helt enkelt inte förstod att markera annars tog hon alla. Lite flytigt i vinklar och jag försöker öva på att hålla kortare i linan, men det tar sig. Lydnaden började med koncentrationstapp när det var nya hundar med på plan, men jag bestämde mig för att ha tålamod och träningen tog sig bra. Rutan, inkallning, apportering, fotgående, fjärr, läggande, ja det mesta, men framförgåendet lyser med sin frånvaro. Smart när man anmält sig till tävling… Chenin fick komma ner på plan för lite borstning och klippning och minimalt fotgående. Därefter blev det kort sväng och sedan springning med Choice 3,5 km (dvs gul 5 km med gen över fältet).

Efter springning, dusch och inhandling av present skyndade vi till min bror, bara en kvart sena för att fira hans och hans respektives födelsedagar. Hundarna var med men märktes ytterst lite efter förmiddagens träning. Väl hemma blev det storstädning på kortast möjliga tid och sedan långsväng med hundarna innan huset invaderades av gäster. Drygt 10 pers (inkl hund-Anna) var vi som spelade Ölspelet, HejKnekt och RockBand innan det var dags att gå vidare till Garbo för att svänga om lite. Ja, eller svänga om Anna och Matilda som jag gjorde och sedan snabbt fick investera i nya öl.

Hebbe tog hundarna på nattrastning och sedan sov jag länge på söndagen. Med huvudvärk på morgonpromenaden planerades nya resmål för söndagen. Anna och jag åkte strax efter lunch till Linda i Enköping för vallning. Vallning i bakisläge (eller vad som i det tillståndet) kan lätt bli bakslag eftersom man tenderar att göra allting fel. Jag är nöjd med Choice men kände mig själv så värdelös, inkonsekvent och opedagogisk att man bara blir less. Tre pass körde vi, första givetvis galet från Choice sida, andra mycket bättre från henne men då skötte inte jag mig och tredje, efter paus och genomtänkare, blev riktigt bra. Jag försöker tänka på det som Anna och Linda sa till nästa gång, att jag inte kan låta henne speeda på först och sedan bli rasande eftersom det är otydligt och orättvist. Annat viktigt är att jag nu blivit mer hård med kommando ”ligg” för hon måste börja lyssna och inte vandra iväg. I övrigt kör vi på med höger och vänster efter bästa förmåga. Och framförallt tränade vi på ut och in ur fålla. Anna och jag tog en sen middag på Max och sedan stupade jag i säng medan Hebbe är iväg på kryssning med vänner.

Issens 30-årsfest igår var en intressant upplevelse! Jag tog det relativt lugnt och inledde kvällen med Cicci, sallad och en smirnoff ice. Sedan blev vi kvar hos mig alldeles för länge innan vi äntligen dök upp på festen. Den stora festen som skulle varit utomhus om vädret tillåtit men istället förpassades till några kvadratmeters etta. Fullt med fulla folk och jag antog att jag skulle vantrivas om jag inte kom ikapp, men där hade jag fel. Jag var istället enormt underhållen av dessa märkliga sorgliga figurer. Nu blev jag påmind om varför jag gillar dessa knäppa människor. Jag skrattade högt och så mycket att jag hade ont i mina obefintliga skrattgropar.

Vid midnatt när även trapphuset var oigenkännligt skulle de flesta ut. Cicci och jag gick dock hem i armkrok och tog ut hundarna på en tur. Flickorna, som inte direkt är vana vid att vara själva, hade skött sig fint och stannat på varsin sida om stolarna jag ställt för vardagsrummet.

På dagen var Jocke och jag i skogen och la spår till hundarna. Chenin fick ett riktigt långt och ordentligt spår i underbart fin terräng. Hon gick klockrent och noga. Choice fick två kortare som Jocke lagt. Började bra och jobbade fint fram till slutet där hon började nonchalera spåret, klev av, på, av, på och sökte annat roligt att göra istället. I övrigt har helgen bestått mest av jobb. Söndagkväll var det telefonmöte SASK och det fick bli hemma hos Hebbes mamma där vi befann oss för att förtära middag.

Torsdagkvällen ägnades åt promenad, löpning gula 5 km och simning av hundar. Chenin simmade 5+7+4 min ungefär. Choice simmade hela tiden. Hon kastade sig i så fort hon klev in i rummet utan flytväst så jag fiskade upp henne lite senare och satte på den. När vi är färdigsimmade gnäller hon ynkligt.

Väl hemma deckade jag i soffan och efter en timme stod Choice vid dörren och gnällde. Hussen släppte ut henne och då var hon så kissnödig. Konstigt tyckte jag men kom sedan på att det måste vara efter allt klorvatten som hon druckit, bitit, jagat m m.

Igår skulle det bli en lugn kväll men istället blev det afterwork med två kollegor eftersom Anna erbjudit sig att hämta Chenin och Choice. Vi började vid Hötorget och slutade på Odenplan. Underhållande!

Idag blev det tidig uppstigning för spårträning för tjejerna. Jocke gjorde oss sällskap och la två korta spår till Choice. Jag la ett långt godisspår till Chenin och sedan gick vi promenad. Chenin fick gå lös, trava på och vara busig. Det värmer i hela hjärtat att få se henne i frihet. Sakta men säkert törs jag mer och mer släppa på kontrollen och tro på att kroppen håller. Hon är ju världens finaste hund när hon är aktiverad och lycklig men inte helt enkel understimulerad i koppel. Sedan gick hon spåret, riktigt härligt spår hade jag lagt, och hon tuffa på och plockade allt som ingenting. Världens finaste tjej! Och log gjorde hon hela tiden – hela promenaden och hela spåret! Tills hon hamnade i bilen och förstod att den där Choice skulle få göra något kul… Choice spår gick först fort och slarvigt, men tog sig sedan bra. I slutet hade hon strul med en vinkel vilket sedan gjorde att hennes sista sträcka blev urusel. Hon blir så nonchalant emellanåt. Jag ser att hon har spåret men hon flackar runt och kollar vad som finns utanför på båda sidor hela tiden. Nu jäklar ska det bli ändring. Anna och jag planerar konkurrensspår med Doc och Choice.

Nu sitter vi på jobbet. Eller jag sitter och töserna ligger utsträckta över golvet. Snart ska vi hem och sedan vidare på 30-årsfest. Chenin och Choice ska dock vara ensamma hemma eftersom föräldrarna också är bortbjudna.

Efter MH i lördags hade jag hoppats att hinna sova ikapp någon timma, men det var hopplöst. Upphämtning av Chenin, dusch och sedan full rulle. Hebbe och jag hade inflyttningsfest och fast man var trött som sjutton var det bara att hålla igång. Hundarna gjorde detsamma men deckade sedan under köksbordet. Jag ville vara kvar hemma men det var tydligen inte ett alternativ. Till Garbo bar det vid midnatt och där blev vi kvar till stängning. Till skillnad från dagen innan var jag i vart fall inte sist ut från stället.

Igår skulle jag jobba men solen låg på starkt så efter promenad med hundarna gick vi alla gemensamt ner till pizzerian och åt pizza i solen. Sedan gick vi vidare till Lötsjön, mötte upp Patrik, Veronica och Zorro och satt av några timmar i solen. Efter några timmar var det dags för morsdag-besök. Först till mamma, sedan mormor på hemmet och slutligen Hebbes mamma. Mormor är så pigg, stod och sopade när vi kom. Hon verkar tro att hon jobbar där med skötarna. Hon berättade att de andra boende verkar konstiga i huvudet… men hon verkar i vart fall trivas väldigt bra, visade oss runt och vinkade av oss utan problem. Inte en gång frågade hon vad hon gjorde där. Utanför Hebbes mamma borstade jag hundarna väldigt mycket och länge. Anna hämtade bilen och Hebbe och jag promenerade hem. En ganska hundträningsfri helg således, men det är rätt mysigt att bara vara ihop och göra myssaker också. Vi skulle väl spårat igår men värmen gjorde inte direkt att man längtade efter insekterna i skogen.

Idag for vi till Arninge för efterkontroll av Chenin och simning. Chenin såg riktigt fin ut. Lite ojämnt med muskler, men helt normalt. Jag ska köra viktmachetten. Bra i ryggen och benen. Jag ska massera höger framskuldra för där är hon inflammerad. Jag ska också massera vänster baklår eftersom hon är lite motvillig vid sträckning av det framåt. Hon simmade fint ca 15 min. Choice simmade lite kort innan och sprang sedan runt med Hebbe ute.

Jag ansåg tydligen att en bra uppvärmning inför ett MH är att festa galet på Vårfesten med jobbet, låta hundarna sova borta på natten och sedan genomgå MH med stor ångest. Festen på Münchenbryggeriet blev riktigt rolig med mycket dricka, mycket sång, mycket folk, mycket dans och dålig mat. Efter några timmars sömn kom Frida förbi med hundarna som fått lång morgonpromenad. I samlad trupp åkte hundarna och jag till jobbet för att försöka fokusera på att leverera fler deklarationer. På eftermiddagen åkte jag hem, städade lite och lämnade av Chenin hos föräldrarna. Choice och jag tog oss sedan till klubben för att genomföra MH. Anna och Sofie blev vår stabila supporterskara. Tack snälla ni, det uppskattas ska ni veta! Choice imponerade stort och jag är så nöjd med hur hon hanterade saker och ting.

Full fart i alla lekar och jakten, social och snäll med allt folk även om hon hoppade till när rumpan undersöktes på hanteringen (vilket resulterade i hantering 2), inga kvarstående rädslor, snabba avreaktioner på dumpe, skrammel och spöken, självständig, galet förbannad och ytterst modig på spökena och skottfast. Att bo med en galen Chenin har tydligen inte gjort Choice knäpp utan istället likadan. De gjorde relativt lika MH, till exempel lyckades även Choice få 4 på aktivitetsnivån trots att hon normalt är rätt slö när vi inte gör något. Fast samtidigt är de ganska olika i sin inställning, Choice är lite mer cool/dryg och Chenin lite mer glad/galen.

Här är Choice siffror:
Kontakt hälsning 4
Kontakt samarbete 4
Kontakt hantering 2
Lek 4
Lek gripande 4
Lek drag 5
Förföljande 4 4
Grip 5 5
Aktivitet 4
Avstånd intresse 2
Avstånd hot 1
Avstånd nyfiken 4
Avstånd lek 5
Avstånd samarbete 3
Överraskning rädsla 1
Överraskning hot 1
Överraskning nyfiken 5
Överraskning kvar rädsla 1
Överraskning kvar intresse 1
Ljud rädsla 3
Ljud nyfiken 2
Ljud kvar rädsla 1
Ljud kvar intresse 3
Spöken hot 4
Spöken kontroll 5
Spöken rädsla 1
Spöken nyfiken 5
Spöken kontakt 4
Lek 4
Lek gripande 5
Skott 1

Dessvärre kan jag pga tekniska svårigheter endast visa filmer på de moment som är kortare än 2 min och endast från den sämre filmkameran. Det innebär tråkigt nog att den häftiga spökfilmen inte kommer med. Choice stod längst ut hela tiden, första skallen tittar hon snabbt på mig om det är OK att gå crazy. När hon inte blir tillsagd tar hon det som att hon kan löpa amok och går igång med hela aggressionspaketet. Sedan går hon direkt fram och blir faktiskt glad av spökena. Håll till godo med lite lek, jakt, dumpe och skrammel.

Och så lite spöken…

Så har man blivit sjuk på kuppen. Viljan och orken är nära noll… Jag kände av det redan igår eftermiddag men släpade mig ändå igenom dagen och tvingade mig till hundklubben. Varje steg på promenaden kändes som ett slag i huvudet. Lite lydnadsträning hann vi ändå med. Choice grillades åter igen i hopp-stå av Anna. Annars var träningen rätt ostrukturerad, jag tränade mest det som är kul. Chenin fick också lite hjärngympa eftersom det är ett krav från hennes sida att få köra.

I helgen har vi förvånande nog inte lagt spår. Istället har den mesta tiden gått till förberedande av Hebbes och Kims 30-årsskiva och sedan ta igen sig efter densamma. Med Hollywood-tema och röda mattan utrullad var vi redo att motta kändisarna. Det blev även sång, dans, rock bandspelande, lekar, instrumentspel, Hebbes syster som bartender osv. Mycket folk kom, försöker uppskatta men det är svårt, 70-80 kanske totalt? Många kändisar i form av Marilyn Monroe, Elvis, Lady Gaga, Grease-Sandy, Magnus Uggla, rockare från diverse band, Top Gun-Iceman, Beckham, Amy Winehouse, Austin Powers, Dolly Parton, Jocke Berg – sångaren i Kent, Cleopatra, paparazzis, Jules i Pulp Fiction (och jag blev helt livrädd för han var oigenkänlig). Jag skulle varit Reese Witherspoon i Legally Blond men efter en fundering på Playboy-Bunny slutade det med en Hollywoodfru. När man har så många vänner där känns det mest som att man sprang runt som en tok och försökte hinna med alla och visa sin uppskattning över deras närvaro. Men riktigt kul var det i alla fall. Malin tog med sig sin fina kamera med bra inställningar så en hel del fina bilder har vi nu som minne.

På dagen innan festen hann jag med en tur med Gustur och Choice i skogen. Det var riktigt kul, men vad han ska fega varje gång vi möter en viss timmerdragande nordsvensk.

Hundarna fick sedan spendera kvällen hos föräldrarna. Vid 5-tiden på natten när jag ville hem och decka saknade jag mina två så mycket att jag hämtade upp dem på väg hem. Ett korkat val eftersom de har det bättre hos föräldrarna när man själv är bakis på morgonen. Men jag ville så gärna ha dem hos mig. Eftersom jag var så sen kom de inte ens och mötte mig utan jag hittade dem själv sovandes med föräldrarna i vattensängen. Änglarna! Men glada var de.

Hundflickorna tyckte sedan på söndagen att det var riktigt spännande att spendera tid att städa i lokalen. Det fanns ju massa snusk att slicka på… och en rekvisita från en rockare i form av ett mega hundben som gått i flera delar.

Jag kommer inte åt bilderna från festen nu så jag lånar de bilder som Malin lagt upp i bloggen. Dessvärre finns det ingen före och efter-bild på Malin…

”Jag ska köpa mig en tyrolerhatt, bara därför att, locka fram ett skratt…”

Kommer ni ihåg den? Jag kom att tänka på den eftersom jag i fredags kom hem med en tyrolerhatt på huvudet efter ett besök på fredagspuben. Ett glas champagne och tre öl efter en jobbig vecka var jag lätt påverkad eftersom magen var tom. Världens finaste husse hämtade tjejerna tidigt från dagis, gav dem mat, kvällsrastade och ordnade mat till mig också. Tacksamt att få vara bortskämd emellanåt.

Tack vare skendräktig Chenin blev det sovmorgon på lördagmorgon. Chenin tittade förstrött på maten och rörde inte en kula. Är man skendräktig vill man ha ovanlig mat, inte de vanliga kulorna – hur dyra och fina de än må vara. Risken med att ge henne andra kulor är att hon äter dem trots att hon mår dåligt, bara för att de är nya för säsongen, och spyr upp maten igen, så det är inte helt enkelt det där. Efter lite numera klassisk lördagsmorgon-flytt-packning styrde jag i alla fall bilen till Vällingby Bk för lite hundträning. På plats fanns vanliga Anna och Sofie men också ovanliga Malin och Vegas samt Maja och Link. Jag kom tydligen precis i lagom tid, eftersom de andra redan vallat upp en uppletanderuta. Lite rastning av tjejerna och sedan kunde jag gå direkt upp och skicka Choice. Uppletandet gick dock sådär, hon letade djupt, snabbt och länge men kom tillbaka tomhänt. Det krävdes lite hjälper för att få till det och mest av allt tyckte jag bara synd om Choice som letat så febrilt men inte hittat. Om jag ska se till det positiva så är jag dock nöjd med leveranserna till mig.

Medan de andra tränade lite sök med Link och Vegas fick Chenin ett godisspår som hon lunkade på fint i och Choice grillades av mig i lydnadsträning. Dessvärre var det så kallt att hundarna stod på tre ben till och från så det blev inte mycket nöta av något. Choice fick istället busa med Link och Vegas på parkeringen och det var nog så bra. En kort rastning av tjejerna sedan var jag nöjd med antalet timmar i minusgrader.

På kvällen lämnades flickorna av hos föräldrarna (med facit i hand kunde de dock kommit med) medan Hebbe, Jocke och jag åkte på överraskningsfest i Tyresö för Nattis pojkvän Erik som fyller år nästa helg. Spännande och nervöst att vänta i ett mörkt rum på en stackars ovetande människa, men kul var det och riktigt trevligt umgänge tyckte jag. Saker som galoscher och kronprinsessans stundande bröllop diskuterades innerligt medan vi hade omröstning om hur ballongerna skulle hänga, vilka ljus tårtan skulle ha och vad vi skulle göra när Erik dök upp. Smälla en ballong i mörkret och skrika nu tar vi han eller sjunga Happy Birthday, djungelvrål eller skrika Grattis? Till syvene och sist blev det i enlighet med svenska traditioner sång i form av Jag må han leva. Efter lite drinktävlingar och omdömen från Nattis om att min misslyckade knäcktårta skulle bli Erik och Nattis bröllopstårta for vi den långa vägen hemåt – jag, mycket tacksam över att jag tagit bilen och låtit bli alkoholen.

Söndagen har blivit lite av min promenaddag, rensa tankar och bara gå. I denna årstid kan man inte göra så mycket mer liksom. Först promenad runt Kyrkogården med båda tjejerna där Malin, Moa, Tjabo och familj oväntat dök upp som sällskap. Därefter mötte Choice och jag upp Jocke, Anna, Dalton och Doc för promenad och bus runt sjöarna. På kvällen kom Anna, Jakob, Dalton och Doc över samt Patrick, Veronica och Zorro. Vi åt pizza och såg filmen Ink.

Jag lånar lite fina bilder som Maja med Link tog på buset mellan Vegas, Link och Choice. Det var ganska mycket tripp, trapp, trull i springet. Choice har dessvärre lagt till med vissa olater när det gäller bus med andra hundar; speciellt killar och i synnerhet prickiga sådana. Hon tar i rätt hårt när hon leker och inte alltför sällan ligger Doc mulad i snödrivorna – visserligen uppskattar den hunden all uppmärksamhet han får, men alla andra prickar tycker inte alltid likadant…

Jag fick ett lugnande samtal från Lennart Sjöström på fredagkvällen om att operationen av Chenin gått bra. En del av meniskeln hade fått kalkbildningar som tagits bort, men meniskeln hade inga andra skador vilket var förvånande med tanke på hur länge hon gått med skadat knä. 25 procent av meniskeln togs bort i samband med första operationen. Till skillnad från information som jag fått från annat håll, är det dock endast en liten liten risk att hon skulle få problem med belastning på meniskeln vid en TPLO. Tidigare rester av förstärkande linor togs bort och ett av fästena satt precis där sågsnittet skulle göras. Ajdå tänkte jag, men det var tydligen inte heller något problem. Själva operationen hade gått bra och röntgenbilderna efteråt visade på en lyckad operation och ett stabilt knä. Det största problemet är såklart att hon fått en del pålagringar som hon aldrig blir av med. Så nu är det bara börja med rehab igen och ta det lugnt. Tydligen borde knät inte bli instabilt igen men man kan krossa material och fästen om det inte får läka ihop ordentligt under lång tid. Lennart sa att hon inte blir en träningshund igen, men att hon ska kunna bli en aktiv hund igen. Efter ett underbart positivt samtal på tunnelbanan åkte Choice och jag till föräldrarna. Vi tog en långpromenad och Choice blev sedan kvar med föräldrarna när Hebbe och jag åkte med Jocke och Marc på 30-årsfest hos Nattis. En trevlig kväll som slutade på Metropol. Vid stängning hämtade vi Choice och tog oss hem. Ett par timmars sömn senare blev det promenad tillbaka till föräldrarna för att lämna av Choice igen. Idag fyllde nämligen Eva-Lena år och vi skulle på 5-kamp. Med facit i hand kunde nog Choice följt med men det visste jag inte innan. En rolig lagtävling i alla fall som mitt lag vann. Förmodligen var lagen lite ojämnt fördelade för vi vann varenda gren; dragkamp, hinderbana, yxkastning, skottkärre-race, pilbågsskytte, kuddbrottning på stock. På väg hem ringde de från Strömsholm och döm om min förvåning om de inte kommit fram till att Chenin kunde få gå hem redan idag. Det var ett tacksamt beslut att få. Jocke följde med och vi skyndade oss för att komma dit innan receptionen stängde. Fem i fem var vi där och tog nummerlapp. Efter att ha väntat en timme och inte sett till någon som jobbade (däremot var väntrummet fullt av akuta fall) ringde vi på jourklockan för att meddela att vi väntade på att få hämta en hund. En timme senare och 27 tusen fattigare, som försäkringen inte täcker, fick vi äntligen ut Chenin. Galen, pigg och överlycklig, dvs sämst tänkbara kombination för benet. Matade i frolic medan jag försökte få dem att förstå att hon ofta är galen, pigg och överlycklig. Men det här med att ge lugnande är ingenting de förespråkar verkar det som. Jag trodde Chenin skulle vara trött men hon har pipit, pipit och pipit, förmodligen gör det ont.

En annan mycket viktig sak idag är att Lazy fyller 12 år!

För att författa några ord om aussielägret kan man väl säga som så att vi har haft det kanonfint. Anna och Doc har underhållit Chenin, Choice och mig till och från Vårgårda. Emelie bjöd in oss att bo hos henne. Eftersom Vinna hade valpar var det extra trevligt att vara där. Att det fanns en röd förstfödd kaxig snedbläsad tik var dock ett minus, Emelie stoppade oss i sista sekund från att ta med den hem. Chenin och Choice har skött sig bra, fogat sig i det mesta och sett väldigt trötta ut emellanåt. Vi sparade inte på krutet så på vägen ner stannade vi till hos Linda i Enköping för att valla. Jag var trött och mosig i huvudet efter en natts festande på Grand Hotel med kollegorna. Därmed lyckades jag inte riktigt få samma fina flyt som gången innan i vallningen. Linda var dock med och grymtade lite när Choice nafsade så vi fick lite kläm på den biten. Lyckades också ett par gånger kommunicera vilket håll jag vill ha mini-hämtet på utan att hon genade emellan. Jag tyckte det började lossna lite mer när jag skärpte till mig.

På lägret ingick vi i träningsgruppen vilket var en spännande upplevelse. Utan instruktör och med olika uppfattningar om vad gruppen skulle träna lyckades vi strukturera upp träningen och relativt snabbt enas om ett schema som gjorde alla nöjda. På fredagen gick vi med varandra på spåren för att se hundarna. Varken Chenin eller Choice spårade överdrivet bra. Choice fick ett kort böjspår som hon funderade mycket över. Hon missade i böjarna och missade pinnen. Chenin fick ett trixigt spår som gick alldeles för fort, men glänste till här och var. Jag la ett spår till Sani från Maibe Tails på dryga kilometern. Han spårade mycket stabilt igenom hela bortsett från ett kort tapp. Efter lunch hann vi med uppletande på lydnadsplan. En annorlunda men rolig korridor som emellanåt gjorde hundarna förbryllade. Choice fick synretning och jobbade mycket bra. Två skick totalt blev det varav det andra var mer dolt och krävde mer letande. Efter en platsliggning (med båda tjejerna) gick vi igenom lite lydnadsmoment med respektive hund. Choice fick köra en budöfring och sedan blev det fokus på apportering där jag fick lite tips gällande fasthållningen. Chenin fick träna på att ha hundar sittande nära. På kvällen dök Ingrid Tapper upp till Chenins stora förtjusning. Det märktes genom att Chenin slet sig mot Ingrids bil på promenaden. Efter det har Chenin gnällt varje gång hon hört Ingrids röst. Det finns folk och det finns folk. Ingrid höll ett intressant fördrag av blandad komplott; vargar, aggression och rädsla, aussiens mentalitet. Lördag förmiddag hann vi med sök, spår och uppletande. Sani skulle ha en högre sök-ruta så en del vallande blev det. Choice fick prova tre sökskick med delvis synretning. Syntes tydligt att hon trodde det var uppletande. Bonus att det fanns en lekkompis där ute bara. Chenin fick ett fint mosspår men gick alldeles för fort, vilket förmodligen beror på att skendräktigheten stillat hennes hunger och då är godiset i spåren inte tillräckligt värt för att vara noggrann. Choice fick också ett spår och jobbade mycket bra. Vi avslutade med uppletande. Choice gick första gången utan synretning och jobbade kanon. Andra och sista skicket fick hon avsluta med synretning. Hundarna såg i kors av trötthet men på eftermiddagen blev det åter igen platsliggning och lydnad. Med Choice påbörjade vi skick till rutan. På kvällen var det grillfest. Anna och jag blev kvar till midnatt pratandes med folk. På söndag bar det återigen av ut i skogen, bortsett från Victoria och Plopp som stannade på lydnadsplan. Sani fick köra sök medan övriga spårade. Chenin spårade mycket lugnt och fint så det var skönt. Choice spårade också bra. Egentligen jobbade alla riktigt bra idag. Vi avslutade med uppletande. Choice fick en halv synretning och fick sedan hitta en plånbok. Ingen synretning andra gången, mer än att vi gick iväg. Anna och jag åt sedan pizza till lunch innan fotografering, utvärdering och avsked tog vid. Mellan Borås och Jönköping blev ögonlocken tunga, men Anna underhöll och jag fick ny energi.

Lägret kan också sammanfattas med följande punkter:

• I sitt långa långa spår rasade Sani ner i ett dike som var lite bredare än vad det verkade.
• Vi vallade stor sökruta a la Hitler-stil på Elins kommando ”framåt”.
• Skillnaden Ingrid och trasdocka var liten när hon åkte efter Sani på påvis.
• Anna och jag satt i godan ro i bilen väntandes på att regnskuren skulle avta, åt chips utan stress när jag får syn på tre huvuden utanför rutan – resten av träningsgruppen tysta och tålmodigt väntande på Choice tur i lydnaden…
• Applåder (stora och taktmässiga) för kökspersonalen som slitit i fyra dagar och belönas med torra strumpor – total skrattattack, eftersom Lisas trötta min var oslagbar!
• Annorlunda och kul uppletande på lydnadsplan.
• På fredagens energipass hann vi med sök, spår och uppletande för samtliga hundar.
• Första genomgången när jag insåg att vår grupp var kluven. Victoria hade bara tänkt tävlingslydnad och Ingrid pratade sök – funderade hur detta skulle gå ihop med mina tankar på spår och uppletande. Så länge ingen sa freestyle gick det dock an.
• Vindrickandet strulade till sig av flera anledningar, dels för att vi bodde 1 mil bort, dels för att man inte fick dricka vin där man åt mat.
• Elin föll raklång i en fälla i Choice spår som Ingrid lovat varna för, varvid Ingrid utbrister ”där var hålet!”
• Jag föll igenom stolen framför alla när jag skulle slå mig ner med vinglaset inför prisutdelningen.
• Ingrid Tapper höll en mycket intressant föreläsning.
• Choice slet sönder sitt koppel – hon som inte ens drar ordentligt i kopplet!
• Ingrid har en ”döda fästing-fanatism”.
• Innan Anna hinner fråga Elin om hon vill ha pizza utbrister hungrig Elin ”jag tar alla rester, allt går bra”.
• Emelies mamma har en väldigt söt aussie.

Tack Yvonne m fl för ett väl anordnat läger!
Tack Katrin och Lisa för god mat!
Tack Emelie för boende och valpgos!
Tack Clas för goda kvällsdrinkar!
Tack träningsgruppen för bra träning!
Tack övriga för trevligt sällskap!

Tidigare ej inlagt inlägg. Igår, tisdag, blev det en längre och fartigare tur med Gustur i perfekt mulet väder. Hundarna fick nöja sig med en promenad med Gustur och lite lösdriv i stallet. Fast de är oftast uppbundna i stallet vid sidan av hästarna. Ägaren är ändå irriterad (vilket mest verkar bero på att alla tycker hundarna är så otroligt söta och måsteberätta det hela tiden) så nu vill hon att hundarna ska sitta utanför. Lite jobbigt eftersom det går många barn och hundar (stallägarens settertik bland annat som skäller på mina hundar) runt överallt och man vill ju gärna ha koll på sina hundar. Gustur får dessutom panik på stallplanen så han kan inte stå uppbunden där utan måste vara inne. Dessutom är jag i princip alltid själv i stallet så man kan ju undra vad det gör för skillnad. De få gånger det är någon annan från stallet där får man väl ta ut dem. Jag får fundera på om jag ska skriva något mail eller bara ignorera.

Efter stallet tog vi en sen lunch med Nattis med mycket prat. På kvällen åkte vi upp till klubben och tränade lydnad och spår med båda hundarna. Choice har svårt att förstå när jag höjer kraven för belöningen och lägger inte manken till. Det störde mig lite. Spåren gick inte så bra, inte så dåligt heller men hundarna var trötta och likaså jag. En dålig kombination helt enkelt. Choice spår hade legat drygt två timmar så det var egentligen rätt svårt. Hon spårade i stort sett bra, noggrant och tog allt men jag saknade lite jävlar anamma. Chenin spårade istället alldeles för fort och hade svårt på en del ställen. Spåret hade dessutom legat riktigt länge och var rätt klurigt så egentligen jobbade hon rätt bra. Plötsligt stod det en hjort (eller stort ljust rådjur med horn) 10 meter framför. Riktigt magnifik och alldeles stilla. Nästan lite overkligt. I nästa stund var den borta. Chenin märkte inget (synligt) men fick förstås problem där det fanns färska viltspår.

I måndags for vi med Lisa och Loi till Linda i Enköping. Där mötte vi även upp Florence och Milton, ett kärt återseende. Linda var snäll som lät oss valla på hennes fina baggar. Choice och Milton fick prova att vara lösa och det var riktigt kul att se dem. Nu är man taggad på mer vallning. På kvällen bjöd mamma på middag och det var ungefär vad man orkade.

Tanken var spårträning både fredag och lördag men Jocke och jag gav vika för det sista fina sommarvädret och spenderade dagarna med hundarna i Ålsten. Massa simning för hundarna och kortspelning för oss.

På fredagkväll åt Hebbe och jag middag med Patrick och Veronica på Sangria och såg därefter skräckfilm på bio i Kungens kurva – My Valentine. Uscha, tror jag blundade halva filmen. På lördagkväll hade Söderin fest. Några kompisar kom förbi och vi satt hemma hos oss och pratade innan vi åkte vidare till Söderins 30 års firande. Väldigt kul och väldigt galet, mycket sång och stök. En jobbarkompis som är vår inneboende sedan en vecka tillbaka följde med och lite fick man skämmas. Vi for sedan vidare till Edelweiss och därefter försökte vi komma in på. Min tyska jobarkompis hade dock inget leg så vi blev nekade. Det rörde oss inte nämnvärt, vi var alla riktigt trötta.

I söndags var det spårdags. Patricks bc Zorro skulle få följa med oss tjejer till skogen. Annica och Kim mötte även upp. Alla hundarna spårade fint, även om Choice och Mido fick kämpa lite i spåren med alla svampplockare och joggare.

Efter morgonpromenad berikad med utskällning av en kärring (rent ut sagt) för att hundarna gick på gatan, lämnade vi svalt hus i Nagykörös för varm lägenhet i Budapest. Nora hade beordrat oss visit i hennes hus, dvs på andra sidan Budapest. Men vi gör ingen besviken. Choice lekte med Pompom, ett stycke muditik, medan Chenin tittade surt även på Marcus. Hon tycker bara inte om honom längre. En kastrerad Marcus duger inte, trots höglöp. Hon har ungefär samma förhållande till Mackan som till Dalton. Hon är helt enkelt väldigt osäker på var hon har dem och gillar dem därför bara inte, trots att hon känner dem väl. Vi bjöds på svalkande vatten i de betungande 35 graderna. I Budapest gör varje grad skillnad pga smogen. På tillbakavägen stannade vi till hos veterinären, på rekommendation från Nora. Hon såg till att jag avmaskade hundarna och skrev in det i passen. Hon verkade inte vilja ha betalt alls men tog sedan 200 forint (ca 8 kr) för burkmaten som hundarna kalasat på. Dagen innan hade Nora varit där och fått Pompoms pass ifyllt och Marcus undersökt för 0 kr. Det är lite annorlunda jämfört med Sverige. Vi stannade sedan vid Nyugati för att besöka ett av Europas största köpcenter, West End. Hundar var dock inte välkomna så jag satt utanför och läste bok med hundarna medan Hebbe spenderade en timme där inne. I den lägenhet vi lånat är det inte direkt en hundmänniska som bor. Han sa att det var ok med hundarna men ville inte att de skulle göra behoven inne. Jag förklarade hur det fungerar med innehundar och berättade att Choice inte har kissat inne sedan hon var 4,5 månad. Tro på sjutton att Choice glider in och kissar på den finaste mattan! Chockartad jag konstaterar att hon förmodligen inte har hunnit kissa sedan vi var hos Nora. Min kompis, som äger lägenheten, är på andra sidan Atlanten som tur är och kiss är ju sterilt. Värst av allt är dock att höglöps-Chenin har mani på att kissa över Choice. Hon missar inte en gång. Inte heller denna gång. Vuxna hund! Jag skrek till när hon höll på att sätta sig och det var som att hon tänkte ”hoppsan” och gled därifrån. Chenin är inte alltid helt med i huvudet när hon höglöper. Blicken är väldigt frånvarande emellanåt, hon är i en helt annan värld. Dessutom är det svårt att få ner maten för tillfället även om hon klämmer i sig. Jag fick en känsla av att hon var lite frånvarande när hon försökte markera inomhus. Senare på kvällen blev hundarna kvar medan Hebbe och jag mötte upp Nora och Noemi på Morrisson 2. Det var ett himla häftigt ställe. Unikt i sitt slag. Klubben låg i en fastighet och det fanns tillgång till stora delar. Man kunde gå flera våningar upp och det fanns massa gångar och små utrymmen. Dessutom fanns det en innergård där det låg en bar m m. Karaoken var förpassad till ett rum längst ner och längst in. Vi sjöng väldigt väldigt mycket. Det var riktigt trevligt.

På torsdageftermiddag åkte vi iväg till lyxbadet Gellert för att lapa sol och hoppa i vågmaskinen. Sammanfattningsvis några härliga timmar där jag ännu en gång, och inte första, bara njöt av vår semester. När det är så varmt i luften kan till och med en badkruka som jag, som alltid tycker det är lite för kallt för att bada, ligga i vattnet i flera timmar. Jag skrattade i vågorna värre än ett barn. Väl hemma tog vi en promenad med hundarna till en närbelägen restaurant. Jag tog en laxpasta och middagen var under all kritik, dyr och inte speciellt god. Vi gästades också av getingar vilket gjorde min njutning mindre och en hel del passerande hundar som Chenin ropade efter. Förra året har jag för mig att maten var ganska god där men inte i år således. Vi tog sedan en sväng till Tesco för att inhandla det sista allra mest nödvändiga; vatten, paprikakrydda, vin m m. På kvällen var det varmt så in i, svårt att sova. Det gäller att duscha både hundar och oss kallt. Man kan ju fundera på hur hundar i Ungern klarar sig? Vi sov med dörren till farstun öppen eftersom det var svalare där. Våra bekanta äger hela fastigheten och övriga tre lägenheter är för tillfället tomma så det gick lika bra.

På fredagmorgon bar det iväg mot Slovenien. När vi kommit över till Buda-sidan i köer passerar vi en Citadella-skylt. Vi får ett infall och åker upp till Citadellan. Vi parkerar olagligt, tar med hundarna ut och njuter av utsikten. Uppe på bergets topp är det väldigt varmt. Trots några få minuters visit lägger sig hundarna i skuggan. Hundarna var inget fan av Citadellan. En timme senare hamnade vi i Siofok, Balaton, och det var hundarnas drömplats. Vi hoppade alla i det turkosa vattnet. Sanden var så mjuk att den försvann under fötterna på en. Man är inte riktigt van vid det, första gången kändes det som kvicksand så jag skrek till. Vattnet var väldigt varmt, precis lagom så att man inte tvekar att doppa sig direkt. Sedan låg vi där i länge innan vi åkte vidare för mat på hederliga McDonalds (fantasin skenar…).

Efter diverse stopp och sång, skratt, lekar och filmning av en övertrött Camilla till chaufför i bilen, hamnade vi i Ljubljana, Sloveniens huvudstad. Våra förväntningar var väldigt låga, vi ville egentligen mest passera obemärkta. Vad förvånade vi blev när det visade sig vara riktigt trevligt. Vi tog in på ett mysigt hotell nära stadens park. Stadens park som för övrigt består mest av lösspringande hundar. Det är galet vad folk låter sina hundar löpa amok här. Det går enbart bra eftersom Chenin vill sätta på alla hanar som kommer susandes. Vi åt middag nere i hotellets restaurant. Tjejerna är gulliga utom när Chenin får syn på lämplig hanhundskandidat. En av gästerna hade två malteshanar som sprang runt vind för våg i hela uteserveringen lösa. Det tog väl gossarna maximalt två sekunder att hitta oss. Chenin bestämde sig för att den 5 år gamla hanen var hennes favorit och gjorde allt för att att han skulle nå upp, förjäves. Choice fann den andra, knappt 1 år gamla, för bus. Varsin kavaljer, kan det bli enklare? Stök och bök innan ägarna äntligen tog malteserna under armen och gick vidare, för koppel hade de aldrig hört talas om verkade det. Jag åt en jättegod tonfisksallad och Hebbe en rumpstek utan tillbehör (pga missförstånd och sedan var köket stängt). Vi pratade webb och aussieklubben i synnerhet innan vi myggätna gick upp. I Ungern har man sedan 10 år tillbaka ungefär sprayat mot mygg i hela landet så vi brukar inte känna av dessa. I år var man bestämt att det inte ska göras (pga något med grodorna) så vi har fler myggbett än någonsin. Så fort solen gått ner på kvällen är det bara att förpassa sig in.

Nu är det lördagmorgon, med blixt och dunder, och vi åker vidare till Venedig, men först stannar vi till i Triest för lunch och kanske lite bad. Det borde vara Chenins sista höglöpsdag och det innebär att hon ikväll kommer vara grinig på andra hundar.  Vi valde rätt dag för Ljubljana helt enkelt och vi håller tummarna för att resten av resan avlöper utan incidenter. Hanhundarna kommer nog inte fatta bättre.

Det blir mindre tid för bloggande och läsande av bloggar under maj månad. Vi har så mycket att göra på jobbet så fritid vill man spendera på hundarna fullt ut och gärna ute. Hebbe kan också behöva lite uppmärksamhet.

I helgen hade vi kalas för Anna och Malin med Lisa. Vi firade såklart med spår. Jag la ett godisspår till Chenin och Choice fick ett spår som jag lagt och ett som Malin lagt. Båda hundarna jobbade bra. Choice går på rätt starkt i spåren nu, övertygad om sin egna kapacitet. Ibland vänder hon sig om för att se att man är med. Första spåret var hon övertygad om att det gick rakt in från vägen trots att jag i själva verket gått längst med vägen. I övrigt gick det bra. Chenin var hetsig såklart, missade massa godisar men gick bra i spåret. Hennes spårutrymme är koppellångt pga benet. Det innebär att jag inte tillåter några avvik. Saken är den att hamnar Chenin utanför spåret så springer hon galopperade och letar spår. Det kan jag inte acceptera i dagens läge så lätt styrd kan man definitivt säga att hon är. Anna och Malin firades också med kladdkaka, grädde och massa god frukt. Väl hemma igen for vi till Hebbes mamma, Chenin lämnades hos föräldrarna på vägen eftersom jag inte hade bilen med och inte ville att hon skulle behöva gå. Tacomiddag och taktikvila på soffan innan vi (inkl Hs mamma och syster) åkte till Issens inflyttningsfest, Choice lämnades dock hos föräldrarna på vägen. Hos Issen var det trevligt, jag pratade alldeles för mycket med verkligen alla och tiden försvann. Det blev vidare till Garbo och genast lite segare känsla, alltid trist att alla splittras på krogen. Samtidigt var det väldigt kul, jag pratade med allt möjligt löst folk, hittade på ny bakgrund, bytte samtalsobjekt emellanåt när jag tröttnade, skrattade väldigt mycket och ibland överdrivet åt folk (men tänk att man lyckas smitta sigh själv av det – allt blir vad man gör det till), dansade massa, sjöng med osv. Otippat nog hängde jag en del m Hs mamma som alla trodde var 29 år. Hon är verkligen trevlig mot alla på krogen och det är rätt skönt. Det bästa valet var att inte dricka minsta droppe på Garbo. Kvällen var ändå kul och det räcker ju med att man är trött dagen efter. Hundarna hämtades upp på natten och färden fortsatte mot sängen.

På söndagen hade jag en ledig dag. Inga hundaktiviteter inplanerade. Jag hann städa, kolla på en del Coupling-avsnitt med Hebbe, ta ut hundarna separat och träna lite med dem. Choice och jag gick med Annica och Sazza runt Lötsjön. Efteråt satt vi utanför mig i solen och pratade hund, mest kelpievalp som kommer flytta in med Annica om några dagar. Dessvärre lyckades Choice och Sazza komma runt varandra när vi inte var beredda (Annica som har benkoll alltid i vanliga fall). Sazza är i alla fall som en mildare version av Chenin men var såklart tvungen att säga till. Typiskt nog med en knock invid ögat som inte gjorde någon skada men som gav Choice ett stort blåmärke/bula. Först såg hon ut som en alien med utstående öga och sedan sjönk svullnaden innehållande sårvätska ner till käken, min lilla deformerade valp… Nu ser det dock bra ut.

Choice fick i alla fall lite apportträning igen (med nya fina snörbollen) och ett kort spår där hon fick anledning att fundera 3 gånger fram och tillbaka över en stig. Vi la också ett godisspår till Chenin och så fick Chenin lite hakan i backen-träning, fjärr, back och platsliggning. Vi körde också lite toarullsöppning hemma och Choice var väl värd rullen så länge som hon höll på. Chenin blev klar så fort så det blev lite godislet i vardagsrummet sålänge.

I måndags åkte vi till klubben en sväng men jag kände mig sjuk så det blev ingen längre visit. Jag körde båda hundarna samtidigt. En del platsliggning blev det, men också ingångar för Choice medan Chenin tränade hakan i backen. Båda fick köra target också – för Choice var det första gången. Hon var väldigt duktig, fattade snabbt vad som belönades och det är utan att hon är inklickad än. Chenin var väldigt inställd på apporteringar första gången vi körde target så det blev till att få bort bitandet, Choice har ju inte lärt sig sånt än så hon är ett oskrivet blad. Givetvis försökte hon också bita i den men det var mer för sin egen skull än min så det försvann snabbt. Dessutom är godis viktigast… Chenin fick även köra fjärr och backa, mest för benets skull. Emellanåt hoppades Chenin att vi skulle köra skall men icke… En platsliggning i grupp, där även retrievergänget var med, fick vi också till. Tjejerna fick ligga brevid varandra med mig framför. Chenins hakan i backen är lite lustig. ”Riktig” platsliggning med kommendering, som denna gång, innebär att hakan i backen-tiggande kombineras med morr åt mig förstås. Säger jag hakan i backen så kan det även kombineras med kryp. Sötnosen!

Vi var bjudna på fest hos Nattis och Erik i fredags med anledning av Eriks födelsedag. Men både jag och hundarna var så trötta på kvällen. Tanken på att hämta bilen hos mecken var inte heller så lockande att jag istället hamnade i soffan med PickUpArtist-avsnitt.

På lördagmorgon hämtade vi bilen. Det tog ett tag dit, Choice fick nämligen gå en del i koppel eftersom man måste gå längst med Ursviksvägen. Damen tar god tid på sig emellanåt. En favorit är att bära kopplet i munnen och gå med sig själv. Det kan tilläggas att bilen inte är klar, men handtag är nu åtminstone beställt. Dock inte hos samma kille som hade sönder handtaget för han kan ju inte få ändan ur vagnen.

Väl i bilen åkte vi till klubben för att delta i en träningstävling. Jag tog startnummer 13 av 19 och satt sedan med hundarna i klubbstugan och myste. Chenin och Choice busade lite med varandra, sen busade Choice med några andra hundar medan Chenin låg snällt i soffan. Till tävlingen hade jag valt fritt följ, framförgående och tvåans fjärrdirigering. Vi körde också en platsliggning där jag visserligen stod kvar hos Chenin, men där hon lågt tyst och lugnt i 2 minuter. Inför fria följet laddade Chenin som på tävling, hoppade på mig, skällde, gnällde och nafsade. Men det släppte faktiskt sedan när jag sa till henne. Bortsett från en usel start med en känsla av att hon snart flippar och drar så gick hon sedan fint. Vi fick 7 på det. På framförgåendet fick vi 7,5 och det är bättre än vi nånsin haft. Hon gick jättefint, men vände sig helt om på stoppet och gick inte klockrent i vändningarna. När jag gav kommando kastade hon sig ut, men det gör mig inget. Fjärren fick hon 7,5 på. Hon frustrationsskällde vid något byte och gnällde i ett annat. Bytena gjorde hon annars bra och stilla med baken. Vi kom 9 av 19, men det är av mindre betydelse. Det var jättekul och väldigt nyttigt för oss som gjort hela tävlingssituationen så negativt. Jag passade på att belöna mellan momenten också.

En hel del klubbkompisar vi inte sett på länge träffade vi på. Malin och Linda dök upp efter prisutdelningen. Vid det laget hade Choice deckat så det blev inte mer än hej och hejdå. DEt var längesedan man träffade Linda, men det ska det bli ändring på

Choice blev avlämnad hemma hos husse medan Chenin och jag åkte för att simträna. Idag simmade Chenin 4 pass på ca 3 min var. Det var längesedan det bara var Chenin och jag där och det var lugnt, skönt och mysigt.

På kvällen tog vi bilen till Cicci som hade lite fest eftersom hon fyllt år. Hundarna var förstås med och Choice började vistelsen med att kissa på Ciccis köksmatta trots att hon kissat ute innan. Vi såg deltävling 2 i Melodifestivalen och konstaterade att det blev rätt låtar på rätt platser. Strax efter tävlingen blev vi avbrutna av ett samtal för det visade sig att jag stängt in en stackare med min usla parkering. Han hade lämnat en otrevlig lapp på min ruta och jag ringde upp för att be om ursäkt. Då visade det sig att han var jättetrevlig och bad om ursäkt massa gånger för att han satt lappen på min ruta. Allt var ju helt och hållet mitt fel men det verkade han inte lyssna på. Jag stod i för sig bara några centimeter från hans bil men han hade kunnat hoppa in från passagerarhållet och kört iväg. Man kan säga att jag tog en chansning för vi letade parkering rätt länge innan vi klämde in oss där.

En helg i vänskapens tecken. Vänskap i alla dess former. Först en stor eloge till Jocke som ställde upp på lördagen med diverse eftersom Hebbe och jag var billösa. Jocke, Chenin och jag mötte upp Anna med hundar i skogen för lite spårning. När vi märkte vad klockan var blev vi lätt stressade. Anna hade lagt spår till Chenin och det gick bra, fram till dess att jag såg vad klockan var och bad Anna gå tillbaka till bilen och hämta Doc. Strax därefter stannade nämligen Chenin för en upphittad godis. Jag passade på att gå fram och snöra ut linan. Av någon anledning verkar det stressa henne, ungefär som att hon blir orolig att hon går miste om spåret för så fort linan är utredd drog hon på, utan nosen påkopplad. Eftersom Anna precis gått lite snirkligt där hamnade vi på bakspår ett tag. Jocke och jag konstaterade dock att fotspåren såg bakvända ut så jag bestämde mig för att lägga ner. Stressad men glad i hågen hittade vi en mindre stig för att ta oss ner för berget. Såklart hade Anna korsat den med för där fick Chenin klart fäste igen och tog sig igenom spåret. Doc var lite unghundsdisträ i kombination med att vi var stressade så på ett ställe hamnade vi för långt ner, annars gick han fint. Några minuter före ett stressade vi iväg till hundsimmet. Frida väntade på oss där för att förstå hur hon ska simma med Chenin medan jag är i Peru. Stackars Dalton blev alldeles uppjagad när han märkte att vi hade bråttom. Så fort han såg att Chenin simmade blev han till sig, skällde och gnällde. Bortsett från det tycker jag att Chenin och Dalton simmade väldigt bra tillsammans, med tanke på att de inte direkt är varandras favoriter… Tiden blev alldeles för knapp så vi simmade fyra gånger drygt 2 minuter. Tanken är annars att Chenin ska upp i tid när det gäller simningen. Medan vi donade med hundarna var Hebbe och Jocke och handlade allt inför festen på kvällen. Föräldrarna kom förbi och hämtade upp Chenin. Lite tråkigt att inte ha Chenin med på festen eftersom hon tycker det är så kul. Men denna gång var det inte riktigt läge för det. Mellan 50 och 60 personer var det som dök upp på kvällen. Givetvis omöjligt att hinna underhålla alla, men med hjälp av diverse laglekar lyckades de allra flesta underhålla sig själva. Lekarna byggde på tre dellekar med följande tema: allmänkunskap inom underhållningsbranchen; teknisk färdighet gällande ahlgrens bilar, gummisnoddar, isbitar, yoghurt m m samt skattjakt med rebuslösningsförmåga och visst inslag av matematik. Av förståeliga skäl blev grenarna svårare och svårare att utföra allt eftersom kvällen gick. Detta var inte vår intention utan snarare självförvållat. Somliga tog dessutom lekarna på största allvar givetvis eftersom priset, utöver äran, bestod av inget mindre än en skattlåda med guldpengar. Ormarna vann till slut och huruvida de hade någon tävlingsinstinkt eller inte låter vi vara osagt. I sammanhanget kan dock nämnas att laget hade inbördes tävlingar för att göra upp vilken representant för laget som skulle delta på vilken deltävling, vidare förbrukade laget vissa strumpor när de sprang genom parkeringsgaraget utan skor. För övrigt vad gäller skattjakten, var jag orolig att den skulle vara alldeles för lätt, vi beslöt därför att den som lämnade in snabbast med alla rätt skulle vinna. Tji, fick vi när den av olika omständigheter visade sig vara allt annat än lätt. Som exempel kan nämnas att en lagom nivå för vissa hade varit: hitta dina skor, hitta till garaget och leta upp ditt lag. Som tur var fanns det vissa lagmedlemmar som offrade både sig själv och sina strumpor. När alla lag äntligen var iväg var det helt plötsligt rätt trevligt i lägenheten. Vi funderade då på att ändra sista lappen till ÅG MHE, FSTENE RÄ LUST och sen bara ta bort den penna som höll upp portdörren. Men det gjorde vi såklart inte och tur var väl det annars hade vi inte spelat rock band, haft ölkrig och fått besök av vakterna…

Lisa var världens gulligaste. Hon hjälpte mig städa till sex på natten. Några timmar senare hämtade Jocke och jag Chenin hos föräldrarna så hon kunde väcka Lisa.