Chenin.se

Bättre sent än aldrig kommer här en årsrapport över 2009. Vi har haft en fin nyårsafton med städning i flera timmar  på förmiddagen och sedan tur till skogen för spår till hundarna och ridtur med Gustur. Nöjda och glada for vi till Jocke där Marc också mötte upp. Vi åt god tre rätters middag, tog en kissrunda med hundarna och har sedan dess suttit i soffan och spelat TP, ätit godis, kollat på Grevinnan och Betjänten medan tjejerna sovit tungt. Nu är det tio minuter kvar till 2010 och det skulle vara trevligt om lugnet höll i sig. Mycket fyrverkerier hörs men hittills har det inte bekommit dem. Tänk att denna sista dag på året alltid ska vara så stressande och hatad av mig… Det är inte kul när snorungarna står och smäller ute på gården. När som helst kan någon av hundarna bli bestående rädda. Jag är lite överdrivet försiktig men hellre det och ha lugna trygga hundar än att de blir minsta oroliga som Lazy.

Håll till godo:

Choice första grisöra

Förutom en sjukt kul födelsedagsfest med roliga lekar och ett tråkigt besked om att Chenins ben inte var stabilt utan krävde ytterligare operation hände i januari en av de viktigaste sakerna på året, Choice flyttade hem till oss. En något allvarlig, intet ont anande valp på 8 veckor med en ledsen uppsyn. I början var hon sjukt intresserad av Chenin, mer spännande med henne än med alla människor i världen. Chenins morr genom kompostgallret ville hon gärna agera undergiven mot istället för att förstå vinken om att Chenin ville att hon skulle fara och flyga.

Efter ett par veckors osäkerhet började vi sakteliga se ljuset bara för att i slutet av februari lämna de älskade svarta på varsitt håll för att via en visit i New York komma till slutdestinationen Peru. Det visade sig bli mitt livs resa och en bidragande faktor till det var givetvis Macchu Picchu. Med en utsikt man bara ville gråta av hittar man denna gamla Inkaby hög belägen helt perfekt på en avsats uppe i anderna, precis på gränsen till djungeln och med amazonas nedanför. Ett magnifikt minne jag bär med mig resten av livet. I övrigt berikades Peru-resan av mycket färdande, på hög höjd, på smala grusvägar, i anderna. Vi fick uppleva höjdsjuka, magra hästar, häftiga Nascalinjer, varm öken, härliga kustlinjer, disigt Lima, god mat, Titikakasjön, rån, dans och mycket mycket mer. Tack vare Hebbes pappa blev denna resa möjlig.

Machu Picchu

Väl hemma blev det operation för Chenin med tight rope-metoden och mycket rehab i form av simning och vattengång. Jag började även regelbundet rida Gustur framåt våren – det kändes som en dröm som gick i uppfyllelse. En islandshäst så nära oss som jag fick rida varje vecka. Lycka!

Förutom dagisvistelse för hundarna blev det under 2009 många läger. I april blev det klubbläger på Marma – mycket trevligt och många nya kontakter. Efter det följde Crofter Holdings läger med sena kvällar, badstrand, fina marker och borttappad hundägare. Efter midsommarfirande hos Annica och Kim med bortsprungen och hos polis återfunnen Lazy var det dags för årligt Chess Player läger. Tänk att det bara blir bättre och roligare för varje år men känns längre och längre att köra, speciellt själv… Ytterligare ett läger blev det i form av aussielägret sista helgen i augusti i Vårgårda. Anna och jag for dit med våra knäppa aussies och ingick i träningsgruppen. Gulliga Emelie ställde upp med förträffligt boende alldeles i närheten.

Spår på aussielägret

Jag vill också nämna något om SASKs rasmästerskap men vet inte riktigt vad. Jag var mottagare till Ingrid och Benz på elitrapporten men det gick inget vidare. Choice valp-utställdes och det gick fint. Det om det. 

Chenin pratar

Choice letar

En annan dröm som gick i uppfyllelse var att hundarna kunde åka med till Ungern på vår Europaresa när båda gick igenom rabieskontrollen med godkänt resultat. Resan ner kan sammanfattas med frukost i Berlin, lunch i Prag, böter i Slovakien och middag i Ungern. Resan i sig innehöll mycket shopping, Balatonbad, ridning, god mat, förvirrad mormor, lergropar, Citadella-besök, 35 graders värme, Triest-besök, salt medelhavsbad, punktering i Italien, bungalow i Venedig, Löwenbräu i Munchen, löp-löp-löp och mycket hundbad.

Vid Citadellan

Frukost i Tyskland

På Nagykörös gator - generationer Appelgren

Vid matbordet - Chenin och pappa

Tiszakecske-bad

Chewbacca-Chenin

Väl hemma blev det snart dags för Docs MH och ytterligare en träningshelg med Anna. Det blev en mycket trevlig hundhelg med fint väder, massa skott-träning, ensam visit i klubbstugan, kantarellplockning m m. Doc presterade förstås, i enlighet med min förväntan, utomordentligt. Det blev även Ekerö-visit hos Thomas och Kajsa med alla hundar.

Chenin vid poolen

Många badutflykter till Ålsten.

Bad i Ålsten

Helgtur till privatägd ö i skärgården.

Choice och Zorro vid strandkanten

Under sommaren lyckades Chenin dessvärre slita av den lina som inopererats i knäet och som enligt tillverkaren troligen skulle hålla hela hundens liv. Nya besök hos rehab och veterinär på Strömsholm föranledde ny operationstid under hösten (denna gång TPLO), efter att en krossad visdomstand dragits ut.

Vattengång

I samma veva gick Gnaget och vann både allsvenskan och cupen. Något som gjorde mig i egenskap av infödd solnabo mycket stolt. Detta är något som jag kommer minnas 2009 för.

På Ernst & Young har jag nu jobbat i 2,5 år och klev i somras upp en nivå till att bli Tax Senior Consultant. Jag som nästan höll på att bli varm i kläderna.

Under hösten har det utöver mängder av spårträning blivit en hel del vallning med Choice. Hon har haft en mycket trevlig djurkänsla, även om hon emellanåt varit lite väl på. Vissa pass har känts super, medan andra mer gått ut på att försöka dämpa på olika sätt.

Vallning Enköping

Vallning Enköping

I december fullbordades mitt styrelsearbete i SASK med den årliga montern på HUND 2009. Tack vare Lisas planering och styrning kändes arbetet alldeles för snabbt över.

Och så fick vi en vit jul 2009!

Choice och Chenin i spårskogen

Chenin med sin belöning

Cheninpuss till Lazy

Gott slut och gott nytt 2010!

Igår var Choice med hussen under dagen. Tillsammans med Kim och Mido hade de gått runt sjön och sedan hade de spenderat några timmar hos Kim och Annica. Choice fick också vara själv en timme och hussen hittade henne upp och ner i soffan sovandes till musik. Det kändes mycket lovande med tanke på att grannen i vårt uthyrningsrum berättade att hon skällt i 3,5 timmar i lördags när vi var på bio. Förmodligen hade hundarna inte aktiverats tillräckligt under dagen i kombination med att det kanske fanns något att skälla på i farstun.

På kvällen åkte vi ut till Bålsta för simning av både Chenin och Choice. Snälla Malin har gett oss presentkort på simning som hon vunnit under alla sina cupvinster i höstas. Nog för att det låg väldigt långt bort, men det var otroligt fint och trevligt med funktionaliteter som många andra hundsim saknar såsom en lift ner i vattnet som hundarna kunde stå på i vattnet om de blev trötta. Vi tackar Malin ödmjukt för simpassen! Chenin simmade 2+2+2,5 min och Choice simmade runt ganska länge som en liten Barracuda med leksaker i mun – hon vägrade gå upp på land så vi kunde lifta upp henne. Det är roligt med Choice för när hon simmar står vi andra bara och tittar på vid kanten medan hon simmar varv efter varv. Med Chenin går jag runt runt poolen så hon kan simma efter mig – hon är inte så korkad att hon simmar utan anledning.

Efter simning åkte vi förbi och gav Gustur mat. Hebbe fick också träffa Gustur för första gången i månljuset. Han tyckte faktiskt ganska bra om honom. Snabb utfordring i riktigt kallt väder, speciellt när man var halvblöt, för att sedan åka vidare hem till Hebbes mamma på sista-middagen-för-året.

Idag är båda hundarna med igen och idag är de trötta efter gårdagens simning så nu sover de tungt på varsin pläd (nåja, Choice har min jacka att ligga på hon). Hussen åker iväg ikväll till Skövde för nyårsfirande medan vi tjejer blir kvar i stan för säkerhets skull. Vi ska fira med Jocke och Marc hemma hos Jocke med nyårssupé och kanske sällskapsspel. Lugnt blir det i alla fall. Och innan dess ska vi ut i skogen för lite spår och uppletande samt en sväng förbi stallet för en kort ridtur i isande kyla. Allt för att få hundarna trötta till allt pangande.

Nu är tjejerna med på jobbet. Chenin kommer in med skön sovinställning. Choice däremot som började sin visit jobbig som valp, fortsatte över förväntan som stor valp i somras, har nu återgått till mindre bra uppförande som unghund. Egentligen är det ingen katastrof men hon far runt, drar i allt hon når, småskäller m m. Tyvärr är just vår grupp nästan fullt bemannad. Idag bad dock husse om att få ha Choice och har därmed ingått muntligt avtal om full aktivering. En snäll liten ihoprullad Chenin är med. En Chenin som löper, äntligen! Jag har väntat på det i en månad, och till och med blivit lite orolig. Choice har gått i Chenins bak otroligt mycket så jag vet att det varit på gång. Snart är det nog dags för Choice att gå igång också.

Så var ännu ett julfirande över. Hela förra veckan kändes otroligt härlig och det är förmodligen snön som bidrar till den känslan. Det blev lite lydnad som aktivering för tjejerna i början av veckan. Tanken var sedan att det skulle tränas massor av hund men så blev det såklart inte. Lydnadsträningen var i alla fall spännande för jag har kommit underfund med en sak när det gäller Choice. Hon gillar inte när man går tillbaka till henne, speciellt inte om man satt henne ner. Hon blir väldigt osäker av det och tar alla chanser att flytta sig eller att möta upp. Man måste verkligen ge tydliga signaler för att hon inte ska se det som ett hot. Så jag klickade och övade massor. En hel del annat blev det också och båda tjejerna fick riktigt bra pass. Chenin övades i att gå sakta mot en godis och fick sedan aktivering i form av godislet. Igår påbörjades även vittringsapportering på balkongen men det gick så dåligt med båda (fast det började riktigt fint) att jag lägger det på hyllan ett tag så jag får fundera lite mer.

Dagen före julafton var jag ledig i den bemärkelsen ledig från jobb, men massa annat stod på schemat. Tidigt på morgonen hade jag bokat rehab med Chenin och hon gick fina 15 minuter fördelade på 3 lika långa pass. Därefter fick bilen sin årliga besiktning. Medan hundarna och jag delade på äpplen gick bilen igenom utan anmärkningar. Härlig julklapp! Sedan var det dags för en lång ridtur med Gustur. 2 timmar i snö ledde till många avhopp för att få bort styltor under hovarna. Choice sprang lyckligt med hela vägen. Sedan hem för dusch och städning innan jag hamnade hos föräldrarna för middag och julbak innan jag slutligen kom hem till Hebbes mamma där vi sov kvar.

Choice förordade tidig uppstigning på julaftonsmorgon och vi bar tidigt av för upphämt av Lazy och mormor. Det senare visade sig bli riktigt omständigt och Chenin och jag var överhettade innan vi kom ut ur den varma lägenheten. Tillsammans gick vi sedan runt Råstasjön. Det som skulle bli en trevlig promenad blev allt annat än julaftonstrevlig. Choice och framförallt Chenin drog som galningar och mormor klagade över att behöva gå. Utan frukost kände jag att mitt humör höll på att tryta men till slut var vi tillbaka i bilen. Julafton tillbringades hos föräldrarna tillsammans med nära och kära och riktigt god mat. Jag kom på mig själv med att tänka att vi måste ha det bästa vegetariska julbordet. Visserligen är det bara jag som är vegetarian så de andra tänker väl inte så mycket på det men den alternativa mat som mamma ordnar till mig på julen är hur god som helst. Jag åt tills jag ville kräkas och då åt jag lite till. Efter jullunchen fördes det vissa diskussioner huruvida vi skulle se på Kalle Anka eller Anna Anka. Jag kan nog tycka Kalle har gjort sitt, särskilt som jag är yngst i julfirandet, men blev snabbt bortröstad. Och visst kan jag hålla med om att Anna gjort sitt också… Därefter följde hundpromenader, julklappsöppning, lutfisk, Karl Bertil, julgröt och sällskapsspel i form av Partyalias. Höggljutt värre med andra ord men dock en välsignad och glad jul. Choice skötte sig under sin första jul; inget stjälande vid gran eller julbord. Hemma smakar hon dock gärna på glittret och jag har vid ett flertal tillfällen dragit ur glitter ur munnen på en oförstående Choice. Så var julen förbi ännu en gång och bortsett från att jag vägrades kolla på Julexpressen och möjligen morgonpromenaden så var allt annat perfekt. Föräldrarna fick till slut den julklapp som tagit åtskilliga timmar att göra pga riktigt dåliga nedladdade program från bland annat Önskefoto. De fick en fotobok med bilder från Peruresan – de 150 bästa utplockade fotona. Vi gjorde boken till slut i Mac.

På den riktiga juldagen kom föräldrarna, bröderna och respektive samt brorsbarnen – på julafton är det nämligen bara den barnlösa brodern samt flickvän och dennes arma moder som är med och inte den äldsta brodern. Hemma hos oss blev det gröt och klapputdelning, främst till barnen Alva och Noel. Mindre än 2 timmar senare var de alla försvunna lika snabbt som de kommit. Hebbe och jag åkte vidare till hans mamma för att fira systern Leyla som blev hela 18 år på juldagen. Chenin lämnades hos föräldrarna och Choice fick följa med på stor fest. Fullt med folk inklusive Sing Star och Rock Band. Och till och med här uppförde sig lilltösen. Hon hade till exempel inte plundrat köket på all plockmat som stod framme medan hon tillbringade ett par timmar själv när vi andra svängde om på Garbo. Det var lite av ett prov som jag var osäker på om hon skulle klara men en mäkta stolt matte konstaterade att allt stod kvar inklusive tårtor, prinskorvar, köttbullar och potatisgratäng.

På annandagen hade jag massor av planer på hundträning och stallvisit men allt jag ville göra och i princip gjorde var att ligga i soffan. Hundarna verkade hyfsat nöjda med några enstaka promenader och en middagsvisit hos Hebbes mamma åter igen. På kvällen lämnades tjejerna ensamma eftersom Hebbe och jag med Leyla och Philip var på bio i form av den slutsålda föreställningen Avatar. En väldigt fin och välgjord film. Inte dålig på något sätt men kanske inte heller så bra som man hoppades. Inte jämförbar med Sagan om ringen till exempel och inte heller lika bra som Titanic (samma regissör), men vacker och annorlunda.

Igår däremot bar det iväg till Gustur för lite ridning. Choice var med och sprang. Vi tog Stora ridvägen på en timme och det kändes helt underbart. Vi passerade hundar på smala stigar och Choice gick förbi dem med en meters marginal utan att gå fram. Gustur blev inte heller förfasad över något och vi kunde rida på lite mer eftersom det inte var så halt i backen. Efter stallet fick vi till Chenins stora lycka besök av Michaela som Chenin och jag bott med i Uppsala när jag pluggade där. Michaela lagade god fisksoppa till oss och sedan åkte vi till stallet en andra omgång för utfodring av hästarna.

Här kommer smakprov på några bilder från Peru. Jag har ju varit lite dålig på att lägga upp bilderna därifrån. Det är inte utan att man längtar tillbaka…

Här kommer en sen uppdatering av veckan som gått. Det är en del att ta tag i inför jul så uppdateringarna haglar inte direkt. Förra tisdagen var vi i alla fall hos Gustur. En skön ridtur i snön förbyttes till kallt och halt för både tvåbent som fyrbenta. Jag tog det lugnt även om Gustur har broddar och vände efter kort stund. Tror sjutton att Gustur skulle bli rädd för något och dra järnet hem. Trodde han skulle falla i halkan, förmodligen med mig under men vi klarade oss. Jag ska passa Gustur i jul och nyår vilket ska bli kul eftersom vi kan ta långa ridturer i ljuset då. Däremot börjar våra vardagkvällar mest kännas som en börda för bägge parter.

På onsdagen inhandlade vi julgran. Den har stått på balkongen ett par dagar men är sedan igår intagen och pyntad. Varje gång man kommer in får man julkänsla av barrdoften. Det blev en liten kungsgran, lika hög som mig, med återbäring av pengarna efter jul på Bauhaus. Det är ganska kul att handla gran, många roliga diskussioner att lyssna på.

På torsdagen tänkte jag trotsa snön och springa med täckbyxor runt Löt men det gick inte att komma fram. Jag tog en promenad med båda tjejerna och sedan en egen sväng med Choice. Choice letade först intensivt efter Doc men jag lekte bättre. Skvätte snö, gömde mig och gjorde änglar = mycket uppskattat. Choice sprang lös full av energi och medan jag pratade med Marianne passade Choice på att jaga fåglar. Dessvärre ut på isen som förstås försvann under henne. Panik-jag ropade hysteriskt medan Choice kom simmande och försökte ta sig upp på is som ständigt sprack. Funderade på om jag skulle bli tvungen att hoppa i men då tog hon sig upp. På de få meterna kvar till bilen hann Choice bli till en isbit. Men väl på rehaben trodde jag att hon skulle behöva duscha varmt men då var hon torr. Chenin fick trampa vatten i 14,5 min fördelat på tre pass; 5 x 5 x 4,5 min. Choice tycker det är guld hos rehab/vet. Där finns det leksaker och godis, massa spännande saker, massagebord att åla sig på, vattentramp att gå in i och lukta i, etc.

På fredagen kom Jocke över på middag för att roa oss till På spåret. Medan jag kollade på ett program med speciell musik så började Choice yla högljutt. Läskigt, det gick som kalla kårar i mig och jag fattade inte att det var hon som lät i sömnen förrän jag väckt henne och frågat hur det var med henne. Hon såg mest sömndrucken ut. Det ska bli spännande att se om det händer igen.

På lördagen bar det av till skogen på klubben för lite korvspår till Chenin och uppletande och lydnadsträning för Choice. Jag försökte först ta en hysterisk promenad eftersom jag inte lärt mig att man gör det hemma innan. Eftersom hundarna inte får vara lösa och busar ihop var det bara att vända tillbaka till bilen och ta dem en och en. Chenins spår gick fint trots djup snö där jag trodde hon skulle rusa. Det blev inte så långt eftersom det var omöjligt att ta sig fram. Choice fick två skick i korridor som Jocke vallat och sedan ytterligare två skick. Därefter blev det budföring som strulade lite när hon skulle tillbaka till mig. Vi körde tre gånger för att jag ville lösa problemet men tredje gången var hon tvungen att kräkas framför mig. Då gav jag upp och så fick det bli lite fotgående och platsliggning istället. Efter hundträning åkte vi till Kista för att shoppa de sista julklapparna och sedan åkte jag till mamma för att baka lite.

Söndag blev en lugn dag med den största aktiviteten för Choice en promenad i djup snö runt sjöarna med Annica och Mido. Benen var alldeles tunga efteråt. Hebbe och jag hann även med ett besök hos frisören i Kista. På väg hem hämtade vi upp flyttlådor på Förvaltarvägen. Jag tyckte att 20 st borde räcka och att få in dem i bilen var ett stort projekt och hysteriskt kul. Jag skrattade så läppen sprack. Hundarna tar ju hela platsen bak så vi försökte få in dem i bilen och ungefär då inser man att bilen inte är så rymlig som man tror. Efter diverse ompackningar och mer skratt tog vi oss i vart fall hem.

Denna vecka är två dagars jobb innan en efterlängtad julledighet följer. Jag kommer dock jobba i mellandagarna eftersom jag kan passa på att ta med flickorna då och sedan ta ledigt senare när vi ska flytta. Igår tog jag svininfluensavaccination på jobbet. Vaknade några gånger i natt av att jag inte kunde ligga i min vanliga sovställning pga värkande men annars känns det ingenting. Det är t o m lite skönt att ha ont i armen, känns som att man har träningsvärk. Jag hade väl tur med andra ord.

Hussen skickade en hälsning från eftermiddagspromenaden i fredags…

Fina fina vinterdag! Man har ett leende på läpparna pga all vit snö. Hoppas den ligger kvar länge. Sista veckan innan jul och det märks, fullt upp med saker som ska vara klara.

I måndags var det styrelsemöte med SASK. Endast fyra deltagare dock, vilket är trist. Nåväl, fördelen är att mötet går snabbt i vart fall. Efteråt hade hundarna och jag egen måndagslydnadsträning. Choice är så sjukt kul att träna nu. Metallapportering är särskilt intressant för åter igen är tjejerna så olika. Chenin är knäpp, fullkomligt vansinnig på metallen. Den får inte ligga någonstans framme, då ska hon ha den. Men egentligen innerst inne gillar hon den nog inte, bara idén med den. När hon ska hålla den håller hon huvudet aningen uppåt och munnen lite väl öppen. Choice däremot håller den fast i munnen, med munnen stängd och med huvudet i normal höjd. Hon däremot har inget begär efter den – ingen eftertanke, ingen hatkärlek.

Helgen började med julfest på jobbet. Jag tog det lite lugnt med alkoholen med tanke på att jag hade åtaganden i rasmontern på mässan. Julfesten innehöll mycket julmat, mycket dans och mycket underhållning. Veronica de Maggio snodde showen från de flesta andra. Jag dansade så fötterna blödde och längtade till slut bara tills första bussen tillbaka till kontoret behagade anlända till Frihamnen omkring midnatt. Jag försöker spara in på allt som går, taxiresor inkluderat, för lägenhetsköpet, men väl i centralen bar inte benen för tuben så det blev en taxi för ömma fötter (i kombination med för lite dricka och för mycket dans). Väl hemma hos föräldrarna fann jag både hundar och bil oskadda och välmående. Jag tog ett enkelt beslut och sov i mitt gamla rum med två aussieflickor som gjorde allt annat än sov kändes det som. Eftersom man får sova i sängen där så var det ett ständigt upp och ner. De är ju lite osäkra på varandra i sådana situationer och måste därför resa på sig så fort den andra rör sig. Hemma är det tryggare sovplatser. Efter en orolig natt med en väckarklocka som var avstängd och en som inte ringde, vaknade jag en timme innan jag skulle befinna mig i montern på mässan. Panik och irritation över mig själv rusade jag runt efter saker, gav hundar mat, lämnade kvar Chenin (som egentligen skulle vara med Jocke) hos mamma för att morgonpromenera med Lazy, skyndade hem, hämtade Choicepapper och bilder till montern, sprang ner till sjön (inklusive rastning av liten svart) och mötte Kim och Annica som skjutsade till mässan och vaccinerade Choice. In gick vi utan vare sig införselbrev eller fribiljett. Jag var vid montern ett par minuter över nio – hungrig (trots gårdagens julbord). Lisa hade i vanlig ordning ordnat med det mesta inför mässan så att allt var välplanerat och kändes välkomnande när Choice och jag kom dit. Tack Lisa för att du är en klippa och ordnar med allt! Nästa år får vi byta roller så du slipper vara organisatör och samordnare för allt.

Själva monterarbetet flöt på bra. Choice var himla gullig med alla som var fram. Jag tycker inte hon är så intresserad av folk allmänt men monterklappar var tydligen hennes grej även om jag kan tycka det är löjligt att så många ska klappa hund. Choice hoppade upp på de första exemplaren människa men slutade snabbt och nöjde sig med att sitta vid staketet för klappar av alla förbipasserande. Men att hon är en hund som reagerar snabbt på rörelser märks. Ena stunden kan det vara sex barn samtidigt som klappar men nästa stund när ett barn sprang fram, viftade exalterat och slog mot staketet så gick hon igång på alla cylindrar. Pinsamt, men typiskt unga vallhundar också. Annars gick det bra, hane och efterlöp-/förlöpstikar var kanske en mindre bra kombination, men det gick. Jag pratade så jag var torr i munnen fram till eftermiddagen, då både hungrig och törstig. Därefter syntes inte jag till mer; mat och shopping stod på schemat. Shopping med Florence som sällskap visade sig vara extra trevligt. Hon inspirerade mig att investera i en snygg allvädersjacka och jag pushade henne att lämna tillbaka köpta saker. Jag köpte också hundmat i mängder, fällar, tuggben, grisöron, klosax, klickers m m. Men det viktigaste köpet var en stor pingvin till Chenin för 35 kr för att kompensera för att hennes snåla matte vägrar köpa en pipande bläckfisk för 220 kr som andra köpte (nämner inga namn Annica – även om du kom över en billigare variant ). Pingvinen innebar ren skär lycka för Chenin. Hon stod hemma och skakade den i evigheter medan jag filmade knaset. Och efter en bra stund la hon sig med pingvinen under bordet och började riva ut ögon, näbb m m. När jag hörde det, hamnade pingvinen i fönstret (vore kul om den kunde överleva jul i alla fall) och hundarna fick varsitt grisöra istället.

På söndagen hade jag bestämt mig för att vara ledig från mässan även om det lockade stort att vara där – en dag är inte riktigt tillräckligt och jag hann inte ens runt och se något speciellt. Men tjejerna och jag fick se desto mer av dagsljuset. Vi åkte till klubben för att spåra mitt i en orienteringstävling visade det sig. Chenin gick sitt långa fina korvspår i mossa väldigt fint och plockade pinnar och leksaker. Choice fick ett ganska långt spår (för att vara hon) med fyra saker i. Hon spårade så jäkla bra, snabbt men noggrant. Pendlande över spåret hela tiden för att kolla kanterna. Jag tänkte att återigen blir det ett sånt där skrytsamt klockrent spår, men efter tredje apporten tappade hon sitt fina flyt och såg mest planlös förvirrad ut i spåret. Vi fullföljde med lite lydnad och det är himla kul att fria följet börjar kännas mer och mer stabilt. Hon tycker det är skitkul att gå fot och påminner mer och mer om Chenin. Tyvärr tycker jag det är lika tråkigt att träna sitt/ligg kvar med Choice som med Chenin, men det måste göras. Efter skogsträning och promenad blev det jogging 5 km vanliga i Ursvik för Choice och mig. Jag var tung i benen efter dansande i fredags och monterarbete i lördags men det gick i alla fall. Motiverade mig vid starten med att jag kunde få gå efter 3 km, men då hade man ju flåset uppe. Jag sprang dock långsamt och gick i två backar på mitten.

Största triumfen denna vecka är att Choice inte gjorde en reaktion när en hare sprang över gården medan vi tränade lydnad i onsdags. Chenin låg platsliggning och såg den inte, men hade Choice bara tagit ett skutt så hade Chenin flugit fram. Till saken hör att de strax innan fick syn på något i mörkret och blev rätt taggade. Men medan vi tränade såg jag bara hur Choice stelnade till och kollade bakom min rygg. Mycket godis utdelades snabbt och så var det bra med det. Igår blev det springning runt sjöarna med Anna och Jocke, efter den obligatoriska promenaden som alltid börjar fullkomligt galet vid vårt möte på parkeringen. Choice är tokig i fåglarna, som jag nämnt förut och igår ryckte hon till så hårt att hennes nyköpta läderhalsband av ÖB-kvalité gick av. Lilla skithunden! Sur jag blev…

För att gottgöra var Choice istället jättegullig hos veterinären när Chenin skulle trampa vatten. Hon är så nyfiken på allt – hoppar upp i fönster, in i tread millen, hoppar upp och lägger sig på massagebordet, hoppar in i tvättstället. Världens sötaste! Chenin satsar på att charma personalen istället. När vi sitter i väntrummet så ligger hon och tittar uppmärksamt på receptionisten med huvudet på sne så att personen ifråga bara måste hälsa. Chenin kräver det och gör därför allt för att se så söt ut som hon bara kan. Det är på gränsen till pinsamt och man känner sig verkligen som en person som bara vill att alla ska hälsa på ens hundar. Men samtidigt så börjar man ju själv le när Chenin gör sig till. Choice märks aldrig i sådana sammanhang. Tread millen gick bättre än någonsin – kanske bara behöver gå 25 ggr (eller vad vi gåt totalt i Chenins liv) innan hon fattar galoppen. Nu kan hon till och med vila när rullbandet pausas. Vi gick samma tid som förra gången med 11 minuter totalt.

Väl hemma hittade jag en utväxt mellan Chenins framtår. Undrar vad det kan vara? Som Hebbe säger så är det alltid något man ska behöva oroa sig för när det gäller Chenin…

Sedan i måndags har jag tänkt lägga in det förra inlägget men tiden har inte riktigt räckt till. Det har varit fullt upp på jobbet minst sagt. Jag ska inte trötta ut med jobbrelaterade ämnen men ibland blir man bara så frustrerad. Det är så mycket man skulle vilja skriva av sig men det går inte riktigt att göra det i bloggen. Enkelt uttryckt kan jag väl säga att vissa personer på högre nivåer (dock inte min chef kanske jag ska förtydliga) är duktiga på att göra saker mer röriga och leverera saker till kunder som de inte efterfrågat. I måndags kom jag i alla fall hem i rimlig tid för att spendera några timmar på klubben. En promenad med båda flickorna, därefter lite träning av Choice innan Chenin fick komma ut på plan och köra lite tricks. Några nya dök upp varav en ung tjej med jack russell hade svårt att förstå något jag sa om vägen dit, vilket föranledde 10 samtal varav ett med fadern som tyckte att jag borde bedriva någon taxiverksamhet där jag skulle plocka upp 10 personer på lämplig plats. Det tyckte inte jag. Inte heller tyckte jag att jag hade någon skyldighet att möta dem på vägen. Herregud, jag får inte betalt för att träna dem ens och öppna träningen är inte till för att jag ska eskortera folk utan för att jag ska kunna träna med min hund. Märkligt folk! Choice fick i alla fall träna lite av varje på den leriga planen. Vi körde en del apportering också vilket var kul.

Igår var jag tvungen att jobba över för att möta vissa deadlines. Hussen fick vara dagishämtare. Väl hemma tog vi en sväng till stallet, tjejerna och jag. När vi kom hem hände det som inte hänt på 6 månader. Chenin klippte till Choice i hallen för att min jacka med godis i hängde framme. Det verkar som att Chenin är i en känslig period precis innan löpen så man får väl vara extra mycket på sin vakt nu. Tråkigt i alla fall eftersom de verkligen varit bästisar så länge. Chenin är som ingenting efteråt men Choice är lite låg och smörig. Jag tog ut henne själv och då levde hon loppan.

Idag var en bra morgon. Jag går runt med ett leende på läpparna för Chenin kändes mycket bättre än vanligt imorse. Nu kanske det börjar släppa, stelheten på morgonen. Visserligen håller det bara i sig ett par sekunder men hjärtat stannar nästan när jag ser smärtan hos Chenin. Resten av tiden är hon överlycklig och sprallig men vad hjälper det? Nu har det gått mer än 8 veckor vilket är den tid Läkningen av benet tar så vi ser ljust på framtiden, eller i vart fall inte mörkt.

Det har varit spännande dagar i helgen. På fredagen fick vi besked om att vi vunnit budgivningen på lägenheten i Filmstaden i Solna. Den är förmodligen alldeles för dyr, inte för oss eftersom det bara är en tvåa, men per kvadratmeter. Hoppas att man någon gång får igen pengarna… Det är i alla fall dyraste fastigheten i dyraste området i Solna, men avgiften är relativt låg med tanke på att det är nyproduktion. I fredags kväll var vi och skrev på överlåtelseavtalet efter diskussioner med banken. Ett tips till folk som köper lägenhet är att inte säga upp sig precis innan köpet och starta eget. Även om Hebbe är konsult hos sin gamla arbetsgivare var banken skeptisk. Nu är lägenheten på bottenvåningen med egen uteplats i alla fall vår! Inflyttning är dock först 1 mars. Jag känner mig så otroligt nöjd med läget vi valt. Både Hebbe och jag är nöjda. Han gillar att bo centralt, där det händer och jag vill ha nära natur, parker, sjöarna, tunnelbanan och samtidigt inte känna mig instängd mellan andra hus. Nu kommer vi ha 200 meter till tunnelbanan (samma som dagens läge) utan att vi är instängda eftersom vi bor i kanten av Filmstaden vilket innebär att åt ena hållet har vi en park och åt andra hållet har vi innergården, samtidigt som vi bor nära sjöarna – Lötsjön och Råstasjön. Ett annat tips när man köper lägenhet är att titta på lägenheten innan man köper den. Jag missade visningen som var men efter att papprena var påskrivna fick jag en personlig visning. Det är egentligen inte mycket att säga om den, mer än att den är ganska lik vår nuvarande hyreslägenhet, men spegelvänd. Det blir nog bra i vilket fall och den kändes absolut som vår nu.

I lördags var vi hos Gunnar och Marianne och vallade på deras fina får i Oxelösund. Chenin fick vara hemma hos föräldrarna för annars hade det mest blivit bilen och det är ju mindre kul. Vi var sex ekipage som drillades av Gunnar; Anna och Doc, Sofie och Tristan, Florence och Milton, Linda och Modja samt Sofie och Jackson. En del hade kommit längre som Modja och Doc medan andra var helt gröna som lilla Jackson 6 månader. Choice fick två pass i fållan, varav ett med koppel och ett lös, samt två pass på fält. I koppel var hon fullkomligt knäpp, skäller på situationen för att hon vill jaga fåren, skäller på fåren för att de svarar upp, skäller på mig för att jag hindrar henne. Lös i fållan gick det bättre men absolut bäst går hon när hon får mer ytor. Då ser man hennes styrka. Jag är så imponerad över att hon alltid lyckas hålla fåren till mig, aldrig att hon tappar något eller att de springer iväg för henne. Inte förrän jag satt henne medan vi pratar så vandrar fåren bort. Det känns då helt tryggt att veta att hon kan få in dem. Choice har en väldigt trevlig djurkänsla men det vi behöver jobba på är att hon inte ska använda munnen så mycket. Det går i alla fall framåt med den saken. Det gick bra för samtliga där och vi hade alla himla trevligt hos Gunnar och Marianne, så dit kommer vi gärna igen. Tack Gunnar för bra assistans och Marianne för snälla omdömen! Det behöver vi.

När jag kom hem från Oxelösund sniffade hundarna utanför dörren sedan gick svansarna, speciellt Chenins. Det var spelkväll hos oss med massa grabbar och Chenin blev överlycklig av att hemmet var fullt av folk. Jag roade mig på eget håll innan jag deckade i sängen – tröttare än tröttast.

I söndags var det segt. Varken Anna, Annica eller Jocke orkade komma med ut så det blev först spår och sedan springning på egen tass. Båda hundarna undrade när sällskapet skulle komma. Vi spårade på klubben, Chenin fick ett relativt långt korvspår i mossa med mycket saker, som hon gick fint och utan konstigheter. Choice gick också bra, om än lite hetsigt. Jag insåg snabbt att snitslarna får plockas i efterhand, jag måste vara med på vad som händer där framme i linan. 3 av 4 saker hittade – hon missar oftare leksaker än pinnar. Pinnarna verkar vara rätt så befästa. Springningen efteråt blev 5 km Ursvik. Jag tog den vanliga 5 km, det vill säga inte lätta (förtydligar att det är spåret som kallas lätta så ingen tror som Emelie, att det är jag som springer lätt – 5 km är alltid tungt för mig ). Choice hjälper till alldeles för bra i nerförsbackarna men tycker att jämsides är lagom i uppförsbackarna.

Efter springning fick bilen sitt. Tre timmar av städning, tvättning, dammsugning, däckbyte av Hebbe och mig. Tungt och tråkigt förstås, men fin blev den. Skimrande till och med. Ända sedan dess har jag trott att bakluckan är öppen när jag kollar i backspegeln. Hundgallret skymmer sikten lite men det är uppenbarligen en väsentlig skillnad.

Jag glömde ge hundarna mat igår vilket resulterade i att Chenin var helt ohalt imorse. Normalt sett borde hon haft ont efter promenad runt lötsjön igår och sedan treadmill på Albano 13 min (4 + 4,5 + 4,5 min). Det märktes att hon hade ont på kvällen men imorse visade hon inget, bara för att hon var så hungrig. Jag förstår inte hur jag kunde glömma middag men vi var igång och promenerade direkt, sedan sprang jag med Choice, Anna och Doc runt sjöarna, sedan for vi på rehab och därefter köpte vi människomat. Väl hemma somnade hundarna direkt och sedan tänkte jag inte mer på det. Det gick i alla fall ingen nöd på dem. På rehab såg det bra ut, Chenin gick fint. Vi blev också bjudna på hundben och så hittade vi en rolig skylt i väntrummet – och första bilden är så klockren!

Annars håller vi på att buda för fullt på en lägenhet i Filmstaden (Ingrid Bergmans väg). Jag tror inte vi vinner den och lika bra är nog det för den är skitdyr rent ut sagt. Läget är dock helt perfekt, avgiften är relativt låg för att vara nybyggt och hundarna skulle trivas ypperligt. Den andra budgivaren verkar dock totalt gränslös så jag är negativ. Dessutom har vi passerat vår maxgräns med 200 tkr så det får nog räcka nu.

Choice borde vara tonåring, knäpp, vild och olydig, äta upp lägenheten och strunta i vad man säger. Men den där guldklimpen till hund är helt enkel, go och snäll. Hon drar såklart i kopplet, är vild i vissa sammanhang, jagar änder och rullskidåkare om man inte säger till precis varje gång men ändå är hon bara underbart gullig. Jag insåg precis varför jag var så kär i Choice just idag. För just idag är hennes stora dag, hon fyller 1 år! Och jag är så himla lycklig över att jag fått äran att förvalta denna lilla valp i snart ett år. Hon är min kloka lilla bebis som blivit så stor (men som tur är lite mindre förståndig). En av favoritsysslorna är att morra, knorra, yla och skälla på oss människor där hemma. Hon är väldigt go när hon pratar med Hebbe och mig. Tack Gunnar och Marianne för denna underbara lilla tjej! Grattis till syskonen Caliber, Henry, Milton, Ramsey, Riffe, Roper och Mercy.

Man ska undvika för tunga inlägg i bloggen. Det blir så hårt att uppdatera annars.

Hursom, här i Stockholm är det riktigt mörkt – precis som på alla andra ställen som påverkats att klimatförändringarna. Jag har inte bytt till vinterdäck ännu och jag läste i tidningen i morse att det från och med i år bara är ett krav efter 1 december om det råder vinterväglag. Så det får nog vänta ytterligare några dagar.

Veckan som gått har bestått av rehab – sista besöket på Södra. Chenin fick trampa vatten i 3 + 4 + 4 = 11 min. Jag har även hunnit med två springpass med Jocke och Anna. Först sjöarna i torsdags och sedan lätta 5 km i Ursvik i lördags. Anna och jag har en mental kamp när vi springer där hon åker fram efter Doc och jag försöker störa med Choice så att Anna ska få mindre draghjälp. I fredags var det lite halvsegt med huvudvärk största delen av dagen. På kvällen åkte flickorna och jag till Anna och Jakob för att få underhållning. Där bjöds det på god middag, Idol och kisse. Mycket uppskattat! Anna sällskapade på kvällsrundan och det är man inte birtskämd med. På lördagen liksom söndagen var det spårdags. I lördags var vi i Killingetorp i Kista. Chenin fick ett spår i mjuk mossa som började med väldigt täta korvbitar och glesnade mot slutet för att sedan övergå till frolic. Hon gick lugnt fint och bra spåret tre gånger. Choice spårade fint, plockade pinnar och vinklar och sprang på i spåret som Anna lagt. Strax före slutet dök hon av till höger och gick igång på viltlukter. Jag bröt men var ändå nöjd eftersom allt gått bra innan. Doc fick ett trappspår som resulterade i precis samma som Choice, strax före slutet sprang en hare förbi – Doc fick lukt på den och vi bröt. Dalton tuffade på utan konstigheter. På lördagkväll var det Karaokefinal i Ängby som Nattis, Erik och jag kvalat till. Vi kom dit tidigt och åt middag. Sammantaget hade vi en väldigt rolig kväll och som pricken över i vann Nattis tävlingen. På söndagen hade jag ont i hela kroppen, det är inte bra att fara runt i högklackat, dansa och headbanga en hel kväll. Jag var halt och hade nackspärr. Hebbe och jag gick på visningar och Hebbe konstaterade att detta är vårt nya söndagsnöje. Vi har nu hittat en riktigt fin lägenhet i Filmstaden med uteplats som då blir den sjätte vi bjuder på. Vi har hittills budat på en lägenhet i centrala Sundbyberg med uteplats, två nybyggda fräscha lägenheter i Duvbo, en på Sommarvägen och en nybyggd i Filmstaden med fin terass. Och hur många visningar vi varit på vet jag inte ens, men när man träffat på flera av mäklarna flera gånger börjar det bli många. Efter visningar släpade jag med Jocke till skogen vid klubben för lite spårläggning. Chenin fick ett frolicspår som gick bra, något hetsigare än korvspåren till en början. Jocke la ett fint spår till Choice och även om hon plockade alla föremålen spårade hon inte alls lika bra som dagen innan. Framförallt var hon flack i spåret och hade problem vid stigarna generellt. Efter ett varmbad hemma landade vi därefter hos Hebbes mamma för Adventsfirande med även mina föräldrar och bror.

Igår hade vi gruppaktivitet på jobbet bestående av matlagning på Cajsa Warg. Enastående goda rätter – en riktig smakupplevelse. Till förrätt lagade vi sotad lax med grönsallad, nobisdressing och parmesanörtkrutong. Till varmrätt åt jag halloumi (de andra oxfilé) med potatissufflé och mojo rojo. Till efterrätt åt vi Fransk chokladbakelse serverad med hallongranité och vit chokladsås. Till och med vinerna hade vi fått till; Fleur de Cap Chardonnay och Val delle Rose Morellino di Scansano. Kan varmt rekommendera allt – nyårssupén känns bestämd.