Chenin.se

Långa dagar utan Hebbe… Det känns som ett tomt hål i själen hela tiden. Igår var värst, förmodligen för att det var måndag och bara så långt kvar till han kommer hem. Sängen är i alla fall inte tom, Chenin brer ut sig efter bästa förmåga. Men vi kommer nog vara glada båda två när husse är tillbaka och ordningen återställd. I söndags var Jocke och jag i alla fall hurtiga och tog Sazza på en springtur runt sjöarna medan Chenin umgicks med Kim och Annica (Sazzas föräldrar). Igårkväll blev det en sväng till hundklubben. Chenin fick två korta spår som Jocke och jag la. Båda spåren gick kanon, speciellt imponerad blev jag över Chenins noggrannhet i Jockes finurliga spår. Chenin fick även ligga lite platsliggning vilket hon skötte finfint!

Grillfesten i tisdags flöt på bra. Chenin var exemplarisk som sällskapshund. Mestadels låg hon på altanen och sov. Då och då tog hon en rejäl busrunda på min kollegas tomt med en polsk bygghandske och diverse andra upphittade föremål. Jag fick binda upp henne för att hejda henne, vi måste ju tänka lite på benet också. Maten var god och sällskapet trevligt. Kvällen blev dock inte så sen eftersom det blev rätt kyligt så fort solen gick ner.
I onsdags var det då äntligen dags att möta Ryssland i fotbollsEM. Hebbe och jag såg matchen tillsammans med hans arbetskompisar vid Sergel. Det kunde varit trevligt att titta på folk som badar i Sergelfontänen efter att Sverige gått vidare från gruppen. Nu blev det inte så. Sverige blev totalt utspelade av de unga ryssarna.
I torsdags jobbade jag halvdag för att inte få mer övertid än jag redan har. På kvällen var vi in till restaurant Houston eftersom Issen fyllde år. Det var väldigt trevligt, men Hebbe och jag längtade mest till att få vara ensamma eftersom Hebbe sedan åkte med grabbarna till staterna på midsommarafton. Det kommer förstås bli, och är redan, väldigt ensamt men Chenin och jag ska nog klara oss – vi har ju varandra! Jag skjutsade ut Hebbe och två av vännerna till Arlanda på fredagsmorgonen. Efter lite inhandling av mat och promenad runt Råsta med Jocke så åkte vi alla till Frösundavik med Nattis, Erik och Eriks vänner. Vi åt sill-lunch, snapsade, grillade, spelade yatzy, lyssnade på musik, badade fötterna, pratade, solade och somliga lekte med pinnar. På sena eftermiddagen kände vi några droppar och skyndade oss därför att plocka ihop och åka hem till mina föräldrars hus. Föräldrarna och Lazy hade tagit sig ut till Möja på morgonen. Väl hemma slutade det regna och vi kunde grilla på altanen. Sen blev det fler snapsar, mer yatzy och lite hej knekt innan vi tog oss till Metropol. Vi blev inte kvar så länge eftersom somliga var alldeles för berusade efter hej knekt. Nattis köpte angry dog-shots. Till en början väldigt god med söt halloneftersmak, trodde jag åtminstone innan tabascon gjorde sig till känna och brände ett antal minuter efteråt.
Idag är dagen efter och min blogg vill inte samarbeta. Däremot känner jag mig inte ett dugg bakis vilket måste bero på att jag lät bli att dricka vin. Öl och sprit fick känneteckna denna midsommarafton. Nu är Jocke och Marc här. Vi kollar på Drömmarnas horisont men egentligen är jag sugen på att gå och sjunga karaoke. Detta blogginlägg kommer lite sent eftersom pappas dator inte vill samarbeta med min admin-sida…

Vi har tagit en välbehövlig bloggvila. Luften gick totalt ur mig när insikten om att Chenins knä behöver opereras på nytt landade. Det känns inget vidare alls. Chenin har så jäkla mycket att ge och nu ska hon gå understimulerad ett år till. Orättvist som sjutton. Jag kommer på mig själv med att vara avundsjuk på andra hundar hela tiden. Det är uppenbarligen inte bara Chenin som blir knäpp av att vara understimulerad.
På jobbet har det varit hur mycket som helst. Vi hade deadline igår så nu ska det äntligen bli skönt med lite vila. På sista tiden har det annars förstås blivit massor av fotboll. Jag är värsta supportern när Sverige spelar, sitter längst fram och skriker ut mina åsikter hela matchen igenom omgiven av trevliga, och förstående, vänner. Hörde kommentatorn säga att Zlatan förmodligen kommer behöva operera om knät när allt är över. Lider med honom och inser att alla elitidrottsmän skadar sig. Chenin är inte unik på något sätt, det är bara jag som är blödig.
På hundträningsfronten har det blivit en del besök till klubben för lätt lydnadsträning samt en del spår. Chenin har varit super. Tråkigt bara att träna endast för att stimulera och då ändå inte kunna göra det tillräckligt. För att inte gå upp i vikt när Chenin är konvalecent springer Jocke och jag lite. Det känns rätt meningslöst utan hund. Nu när grannschäfern har flyttat så saknar man en joggingkompis.
Ikväll ska vi som ingår i samma grupp grilla hemma hos en kollega. Chenin ska såklart med, inte kunde man tro något annat? Hoppas hon uppför sig och inte agerar totalt understimulerad. Vi spårade och körde lydnad igår så lite har hon ju gjort i alla fall. Appropå spårning så har Chenin fått riktigt kluriga spår nuförtiden, kringliga, längst med vägar, spetsvinklar osv. Hon är bara för härlig att springa bakom. Utom i helgen när jag först sprang in i en rot och blev halt, Jocke fortsatte med Chenin. Ungefär 3 meter från slutet började det regna och trots att vi bara lät Chenin plocka slutet och skyndade oss tillbaka till bilen så var vi alla dyblöta, det var som om himmelen öppnade sig.

Stort grattis till Chenins lillasyster Spader som i helgen blev lydnadschampion!
Uppdatering om aussieträffen som vi hade idag kommer…