Chenin.se

Innan skyfallet drog in tog vi en sväng till Kista för lite spår med Annica och Emma – nästan som old times! Fast då med andra hundar, bortsett från Chenin förstås som vi konstaterat fortfarande bara är barnet.

Chenin var först ut med ett godisspår genom massa spindelnät. Numera går Chenin så lugnt att jag nog ska dra ner ytterligare på godiset. Alla tre apporter markerade. Hon försvann iväg i en vinkel men jag var duktig och litade på henne, bara för att upptäcka att vi var fel ute. Men så vände hon själv tillbaka så jag var nöjd med oss båda.

Sedan fick Mido, Choice och Dina sina spår. Choice fick prova ängspår och det märks att vi behöver träna det. Visst tar hon sig runt men motivationen svalnar emellanåt varvid hon vädrar in i skogen.

Här kommer kort filmsnutt från Choices ängspår:

Och Dina drog iväg med bra tempo:

Jag glömde kameran när Mido spårade vilket var en stor förlust eftersom han vid två tillfället blev anfallen av grenar och skrek i högan sky. Stackars söta Milo. Men jag fick med några sekunder av apportträningen:

Efter spåren blev det lite budföringsträning. Jag borde backat med Choice mer än jag gjorde, jag trodde nog hon skulle klara det men istället sprang hon halvvägs och sedan rakt ut på ängen. Vad gör hon? Nu ska vi backa budföringen ordentligt. Efter den huvudbryn åkte vi vidare till Kista för shopping. Det blev två par träningsbyxor, ett par gummistövlar och ett set regnkläder. Det sista visade sig vara exakt samma som Anna köpt, så snart kommer vi identiska i regnet Anna ska bara byta ut Doc till en svart så vi har två var… Hebbe kom till Kista centrum och vi åt god middag tillsammans. Hundarna låg fint brevid och sov men jag fick flashbacks från när Choice var 9 veckor och vi satt i Kista och försökte äta. Vi hade dock två problem: Chenin skulle ätit upp Choice om Choice var på marken så hon fick sitta i våra knän, men Choice försökte äta upp vår mat så vi fick turas om att äta. Jag uppskattar varje dag att hundarna fungerar så bra ihop. Så mycket som Chenin tycker illa om andra hundar är det en lättnad att hon gillar Choice så mycket.

Nu har vi precis avslutat komedifilmen ”Extract”, samma regissör som ”Office Space”. Underhållande, men inte lika bra som föregångaren.

Efter det blev det kall lydnadsträning för Choice. På plan i snön framkom tydligt att Choice börjat löpa. Choice tog faktumet med huvudet högt och passade på att slåss med Spica efter en lång stunds bus. Jag kom till undsättning och i hasorna på mig kom också Aika (som dock inte visste vem hon skulle gå på och om hon skulle slåss med eller sätta på löptiken?). Smart Camilla stoppar in handen i Spicas mun och får hål i den. Vad gör man inte för att skydda sina älskade?! Något som var skönt i det hela var att Choice inte verkar vara som Chenin vid bråk utan slutar faktiskt när man säger till henne. En annan sak som var skönt är att hon inte hade något agg efteråt och inte verkade vidare berörd. Kanske för att hon själv är dubbelt så stor som Spica och att hon därför hade övertaget för första gången i sitt liv? Svårt att veta. Men rädd om rumpan verkar hon i alla fall vara mot de flesta. I synnerhet blir hon förbannad när Chenin försöker sätta på henne.

Direkt efter träningen åkte Frida och jag till Kista. Vi inledde med lunch i sällskap av två trötta tjejer som deckade på golvet. Mycket liv, rörelser, barnvagnar, matfläckar m m i kombination med två tröttisar är en mycket bra kombo. Efter uppgående blodsocker förpassades hundarna till bilen medan Frida och jag shoppade runt: kläder, smink och present till Hebbe införskaffades.

På kvällen dök brorsan med flickvän upp och vi kollade på Year One, Melodifestivalen och Surrogaterna. Men jag somnade en halvtimme in i den sista filmen, som dock verkade vara spännande.

Söndag bestod av promenerande som alltid. Först Chenins 40 min, därefter långpromenad med Choice, Jocke och Mido 2,5 timme och sedan Chenins 40 min igen. Det tar på Choice att ligga i topp. På väg till Mido så drar hon på ordentligt sista sträckan för att visa vägen dit. Väl där morrar hon surt på ragg-Mido fast de samtidigt har kul ihop som två småbarn.

Jag hann sedan, mitt i allt städande, med en halvtimmes shoppingrunda i Solna Centrum i förgäves jakt på en ljusrosa klänning (funderar på att klä ut mig till Reese Witherspoon i Legally Blond på lördagens Hollywood-fest). På kvällen fylldes hemmet av vänner inför stundande Super-Bowl. 8 personer med mat för det dubbla (hundarna sa inte direkt nej till kyckling och revbensspjäll, även om deras matte är vego). Jag höll mig vaken till 4 och såg hela matchen som New Orleans Saints vann över Indianapolis Colts trots att de flesta (inkl jag) i vår egna interna betting trott på de senare.

En trött måndag med andra ord, även för hundarna som hållt igång med klappar av alla gäster. På kvällen for vi till klubben och började med en lugn promenad med Anna o co. Hennes pojkar har mått lite illa, Choice löper (och hade dessutom kopplet runt magen) och Chenin är skendräktig så relativt lugn blev den för första gången. Efteråt blev jag sittande med Chenin på plan istället för att träna Choice. Som tur var ställde Anna upp och tränade Choice, i brist på andra att träna, så Sofie och jag kunde prata aussies i lugn och ro. Framförallt donade Anna med hopp-stå som går lite upp och ner för Choice och mig. Jag har inte riktigt rätt teknik för Choice och belönar massa konstigheter som inte ska vara. Väl hemma kände jag träningssug så Choice fick stå ut med eget pass på gården (hon klagade inte direkt) – med inriktning på aktiv platsliggning, som det så fint kallas. Chenin fick leta godis i farstun för att få göra något mer än hakan i backen och backande-träningen på klubben.

Idag tog Anna och jag oss äntligen i kragen och sprang båda sjöarna efter att vi promenerat med alla fyra runt hela Lötsjön. Detta är första gången Chenin går hela Lötsjön, men det ska nog gå bra. Springningen blev tung som sjutton efter detta långa uppehåll och inte blev den lättare av att Anna och jag inte kunde låta bli att hålla igen kakhålet på hela sträckan.

Här kommer en sen uppdatering av veckan som gått. Det är en del att ta tag i inför jul så uppdateringarna haglar inte direkt. Förra tisdagen var vi i alla fall hos Gustur. En skön ridtur i snön förbyttes till kallt och halt för både tvåbent som fyrbenta. Jag tog det lugnt även om Gustur har broddar och vände efter kort stund. Tror sjutton att Gustur skulle bli rädd för något och dra järnet hem. Trodde han skulle falla i halkan, förmodligen med mig under men vi klarade oss. Jag ska passa Gustur i jul och nyår vilket ska bli kul eftersom vi kan ta långa ridturer i ljuset då. Däremot börjar våra vardagkvällar mest kännas som en börda för bägge parter.

På onsdagen inhandlade vi julgran. Den har stått på balkongen ett par dagar men är sedan igår intagen och pyntad. Varje gång man kommer in får man julkänsla av barrdoften. Det blev en liten kungsgran, lika hög som mig, med återbäring av pengarna efter jul på Bauhaus. Det är ganska kul att handla gran, många roliga diskussioner att lyssna på.

På torsdagen tänkte jag trotsa snön och springa med täckbyxor runt Löt men det gick inte att komma fram. Jag tog en promenad med båda tjejerna och sedan en egen sväng med Choice. Choice letade först intensivt efter Doc men jag lekte bättre. Skvätte snö, gömde mig och gjorde änglar = mycket uppskattat. Choice sprang lös full av energi och medan jag pratade med Marianne passade Choice på att jaga fåglar. Dessvärre ut på isen som förstås försvann under henne. Panik-jag ropade hysteriskt medan Choice kom simmande och försökte ta sig upp på is som ständigt sprack. Funderade på om jag skulle bli tvungen att hoppa i men då tog hon sig upp. På de få meterna kvar till bilen hann Choice bli till en isbit. Men väl på rehaben trodde jag att hon skulle behöva duscha varmt men då var hon torr. Chenin fick trampa vatten i 14,5 min fördelat på tre pass; 5 x 5 x 4,5 min. Choice tycker det är guld hos rehab/vet. Där finns det leksaker och godis, massa spännande saker, massagebord att åla sig på, vattentramp att gå in i och lukta i, etc.

På fredagen kom Jocke över på middag för att roa oss till På spåret. Medan jag kollade på ett program med speciell musik så började Choice yla högljutt. Läskigt, det gick som kalla kårar i mig och jag fattade inte att det var hon som lät i sömnen förrän jag väckt henne och frågat hur det var med henne. Hon såg mest sömndrucken ut. Det ska bli spännande att se om det händer igen.

På lördagen bar det av till skogen på klubben för lite korvspår till Chenin och uppletande och lydnadsträning för Choice. Jag försökte först ta en hysterisk promenad eftersom jag inte lärt mig att man gör det hemma innan. Eftersom hundarna inte får vara lösa och busar ihop var det bara att vända tillbaka till bilen och ta dem en och en. Chenins spår gick fint trots djup snö där jag trodde hon skulle rusa. Det blev inte så långt eftersom det var omöjligt att ta sig fram. Choice fick två skick i korridor som Jocke vallat och sedan ytterligare två skick. Därefter blev det budföring som strulade lite när hon skulle tillbaka till mig. Vi körde tre gånger för att jag ville lösa problemet men tredje gången var hon tvungen att kräkas framför mig. Då gav jag upp och så fick det bli lite fotgående och platsliggning istället. Efter hundträning åkte vi till Kista för att shoppa de sista julklapparna och sedan åkte jag till mamma för att baka lite.

Söndag blev en lugn dag med den största aktiviteten för Choice en promenad i djup snö runt sjöarna med Annica och Mido. Benen var alldeles tunga efteråt. Hebbe och jag hann även med ett besök hos frisören i Kista. På väg hem hämtade vi upp flyttlådor på Förvaltarvägen. Jag tyckte att 20 st borde räcka och att få in dem i bilen var ett stort projekt och hysteriskt kul. Jag skrattade så läppen sprack. Hundarna tar ju hela platsen bak så vi försökte få in dem i bilen och ungefär då inser man att bilen inte är så rymlig som man tror. Efter diverse ompackningar och mer skratt tog vi oss i vart fall hem.

Denna vecka är två dagars jobb innan en efterlängtad julledighet följer. Jag kommer dock jobba i mellandagarna eftersom jag kan passa på att ta med flickorna då och sedan ta ledigt senare när vi ska flytta. Igår tog jag svininfluensavaccination på jobbet. Vaknade några gånger i natt av att jag inte kunde ligga i min vanliga sovställning pga värkande men annars känns det ingenting. Det är t o m lite skönt att ha ont i armen, känns som att man har träningsvärk. Jag hade väl tur med andra ord.

Helgen började med julfest på jobbet. Jag tog det lite lugnt med alkoholen med tanke på att jag hade åtaganden i rasmontern på mässan. Julfesten innehöll mycket julmat, mycket dans och mycket underhållning. Veronica de Maggio snodde showen från de flesta andra. Jag dansade så fötterna blödde och längtade till slut bara tills första bussen tillbaka till kontoret behagade anlända till Frihamnen omkring midnatt. Jag försöker spara in på allt som går, taxiresor inkluderat, för lägenhetsköpet, men väl i centralen bar inte benen för tuben så det blev en taxi för ömma fötter (i kombination med för lite dricka och för mycket dans). Väl hemma hos föräldrarna fann jag både hundar och bil oskadda och välmående. Jag tog ett enkelt beslut och sov i mitt gamla rum med två aussieflickor som gjorde allt annat än sov kändes det som. Eftersom man får sova i sängen där så var det ett ständigt upp och ner. De är ju lite osäkra på varandra i sådana situationer och måste därför resa på sig så fort den andra rör sig. Hemma är det tryggare sovplatser. Efter en orolig natt med en väckarklocka som var avstängd och en som inte ringde, vaknade jag en timme innan jag skulle befinna mig i montern på mässan. Panik och irritation över mig själv rusade jag runt efter saker, gav hundar mat, lämnade kvar Chenin (som egentligen skulle vara med Jocke) hos mamma för att morgonpromenera med Lazy, skyndade hem, hämtade Choicepapper och bilder till montern, sprang ner till sjön (inklusive rastning av liten svart) och mötte Kim och Annica som skjutsade till mässan och vaccinerade Choice. In gick vi utan vare sig införselbrev eller fribiljett. Jag var vid montern ett par minuter över nio – hungrig (trots gårdagens julbord). Lisa hade i vanlig ordning ordnat med det mesta inför mässan så att allt var välplanerat och kändes välkomnande när Choice och jag kom dit. Tack Lisa för att du är en klippa och ordnar med allt! Nästa år får vi byta roller så du slipper vara organisatör och samordnare för allt.

Själva monterarbetet flöt på bra. Choice var himla gullig med alla som var fram. Jag tycker inte hon är så intresserad av folk allmänt men monterklappar var tydligen hennes grej även om jag kan tycka det är löjligt att så många ska klappa hund. Choice hoppade upp på de första exemplaren människa men slutade snabbt och nöjde sig med att sitta vid staketet för klappar av alla förbipasserande. Men att hon är en hund som reagerar snabbt på rörelser märks. Ena stunden kan det vara sex barn samtidigt som klappar men nästa stund när ett barn sprang fram, viftade exalterat och slog mot staketet så gick hon igång på alla cylindrar. Pinsamt, men typiskt unga vallhundar också. Annars gick det bra, hane och efterlöp-/förlöpstikar var kanske en mindre bra kombination, men det gick. Jag pratade så jag var torr i munnen fram till eftermiddagen, då både hungrig och törstig. Därefter syntes inte jag till mer; mat och shopping stod på schemat. Shopping med Florence som sällskap visade sig vara extra trevligt. Hon inspirerade mig att investera i en snygg allvädersjacka och jag pushade henne att lämna tillbaka köpta saker. Jag köpte också hundmat i mängder, fällar, tuggben, grisöron, klosax, klickers m m. Men det viktigaste köpet var en stor pingvin till Chenin för 35 kr för att kompensera för att hennes snåla matte vägrar köpa en pipande bläckfisk för 220 kr som andra köpte (nämner inga namn Annica – även om du kom över en billigare variant ). Pingvinen innebar ren skär lycka för Chenin. Hon stod hemma och skakade den i evigheter medan jag filmade knaset. Och efter en bra stund la hon sig med pingvinen under bordet och började riva ut ögon, näbb m m. När jag hörde det, hamnade pingvinen i fönstret (vore kul om den kunde överleva jul i alla fall) och hundarna fick varsitt grisöra istället.

På söndagen hade jag bestämt mig för att vara ledig från mässan även om det lockade stort att vara där – en dag är inte riktigt tillräckligt och jag hann inte ens runt och se något speciellt. Men tjejerna och jag fick se desto mer av dagsljuset. Vi åkte till klubben för att spåra mitt i en orienteringstävling visade det sig. Chenin gick sitt långa fina korvspår i mossa väldigt fint och plockade pinnar och leksaker. Choice fick ett ganska långt spår (för att vara hon) med fyra saker i. Hon spårade så jäkla bra, snabbt men noggrant. Pendlande över spåret hela tiden för att kolla kanterna. Jag tänkte att återigen blir det ett sånt där skrytsamt klockrent spår, men efter tredje apporten tappade hon sitt fina flyt och såg mest planlös förvirrad ut i spåret. Vi fullföljde med lite lydnad och det är himla kul att fria följet börjar kännas mer och mer stabilt. Hon tycker det är skitkul att gå fot och påminner mer och mer om Chenin. Tyvärr tycker jag det är lika tråkigt att träna sitt/ligg kvar med Choice som med Chenin, men det måste göras. Efter skogsträning och promenad blev det jogging 5 km vanliga i Ursvik för Choice och mig. Jag var tung i benen efter dansande i fredags och monterarbete i lördags men det gick i alla fall. Motiverade mig vid starten med att jag kunde få gå efter 3 km, men då hade man ju flåset uppe. Jag sprang dock långsamt och gick i två backar på mitten.

I strålande sol och klarblå himmel åkte jag i lördags till Hägerstalund för lite spårning med tjejerna. Chenin fick ett korv/ost-spår på en gräsmatta som blev avbrutet halvvägs av min dåliga parkering. Vi tog sedan upp det igen och så fick hon gå det fram och tillbaka. Även Choice fick ett gräsmatte-spår med två vinklar och tre föremål. Hon förstod först inte alls att det var ett spår men upptäckte det efter några meters planlöst springande. Lite rastning i spåret innan andra vinkeln (trots rastning innan…) vilket gjorde att hon först passerade vinkeln och sedan fick leta sig tillbaka. Alla föremål tog hon så jag var nöjd. Efter spåren tog jag ut hundarna för lite fotografering i det vackra vädret. Då kommer det en man cyklande som på engelska frågar om han får fota mig och hundarna, jag svarar att han får fota hundarna men inte mig. Märklig händelse! Chenin låg kvar där jag lagt henne men skällde konstant medan han fotade. Varken argt eller glatt, mest oroligt för vad han gör där. Efter spår och fotografering åkte vi till Bro för vallning hos Ingrid. Jag mötte upp Mikko och Tim på macken innan och Anna och Sofie med blåa prickar på plats. Det var även en del andra där såsom Anders, Pia och Tina. Choice fick två pass i ankhagen. Första passet övertaggad och tänd till tusen, provade först i koppel men det blev bara sämre. Jag försökte tajma rusningarna men det var svårt. Hon gör mycket rätt vad gäller full kontroll, samlande och balans. Hon var duktig på att hålla dem vid oss trots deras stora drag mot ena sidan. Däremot har hon har helt fel attityd och varje vändning när hon får huvudena mot sig så gör hon tjuvrus. Andra passet, med Ingrids fina Spelsaufår, fick vi låna den bekanta paddeln av Anders och då gick Choice riktigt fint med lagom tempo men fortfarande full kontroll och känsla för drag och med inställning att hålla de spretiga Spelsau-fåren samlade. Detta pass kändes verkligen som ett stort genombrott, vet inte varför men känslan genom hela var så bra och allt bara flöt på. Även om hon inte håller ut avståndet tillräckligt så är jag ändå imponerad av hur långt hon springer ut i svängarna för att hålla dem. Vi behöver nog ha med paddeln eller liknande ett tag framöver så hennes inställning blir rätt. Hur kul som helst var det i alla fall och det tyckte vi nog alla som var där.

På vägen hem stannade jag i Kista centrum för att luncha med Hebbe och handla present till Marc. En jacka och två par skor inhandlades också snabbare än kvickt. Sedan var det hem och duscha innan vi lämnade Choice hos föräldrarna och sedan åkte på middag hos Marc. Jocke, Nattis, Erik och Diana kom också dit. Chenin fick följa med och smaka på det mesta. Nöjdare än nöjdast var hon nog över att få egen tid med hennes vänner.

Idag har vi varit iväg och joggat. Jocke och jag sprang lätta 5 km i Ursvik. Lätt är dock fel ord att använda för det var tungt så man ville kräkas i uppförsbackarna. Det var nog bara Choice som tyckte det var lätt och kul uppenbarligen. Väl i mål la jag ett korvspår till Chenin medan Choice fick träna lydnad och uppletande. Uppletandet gick dåligt, jag hade inget tjänstetäcke och dessutom fick Choice följa med och valla, hon förstod ingenting utan sprang runt och letade överallt efter ingenting, säkert 100 meter bort. Jag fick köra lite retning för att få henne att förstå och leta koncentrerat i korridoren. Lydnaden gick desto bättre. Hon gick verkligen fotgåendet som en klocka. Hon kan verkligen gå fint när hon lägger manken till och har fokus med. Jag märker dock att vi tränat svängar alldeles för lite och att hennes bakdelskontroll kan vara obefintlig. Lite lägganden, fjärr, inkallning och ingångar blev det också. Moment som jag måste ta tag i är rutan, vittringsapportering och framförgående. Tänker på det jämt men gör väldigt lite åt saken. Chenin gick sitt spår noggrant och fint – inga konstigheter. Som vanligt kastar hon sig ut i sitt 80 cm långa koppel innan hon inser att det finns korv och lugnar ner sig betydligt. I morse gick vi runt Löt med Anna och hundar. Vi gick dessutom dit och hem så nu är jag väldigt orolig för hur Chenin kommer må. Det där stelheten när hon vilat en timme vill inte ge med sig. Och det ger mig en klump i magen.

Bäst att uppdatera medan man har energi kvar. Jag är Annas underhållare denna helg då hennes mamma var tvungen att avboka sitt Stockholmsbesök. Choice tog täten med att spendera fredagen busandes med grabbarna hela dagen medan Chenin var hemma med sjuk Nattis. På kvällen kom Anna, Jakob och hundar över till oss på tacomiddag och Idolkväll. Anna lagade middagen medan jag for runt som en yr höna. Lazy var också här och rev på dörrmattan i panik. Idag var det lång träningsdag och så blir det ju när man inte är så effektiv. Vi inledde med spår på förmiddagen. Sofie la ett spår på ca 300 m som Choice tog sig igenom mycket bra; bra tempo, alla pinnar och mycket bra analysering av vinklar, stigövergångar m m. Hon är grym! Lika bra gjorde de andra. Doc fixade sitt vinkelspår galant, Tristan knatade stabilt igenom sitt 600 metersspår och Dalton plöjde igenom samma spår i 180 – sötnos! Chenin fick leta godis, gosa och bli ordentligt genomborstad. Lazy vandrade mest runt och såg allmänt besviken och missnöjd ut. Efter lunchtid fortsatte vi till Stockholmsavdelningen där Malin och Vanessa väntade med hundar. Lydnad stod på schemat. Det blev ingen genomstrukturerad träning direkt men var och en körde igenom det som behövdes och tog hjälp av lämplig person. Choice inledde med noll i koncentration efter att ha gått igång på min kommendering av Tristan. Ett par minuter senare var hon med igen och grillades i det mesta; fritt följ, linförighet, framförgående, läggande, ställande, fjärr, kryp, inkallning, apportering, hopp, platsliggning, kamplek med Vanessa m m. Det låter som att hon kan allt men varje moment hanterades på det stadium hon ligger, dvs ofta från noll. Ett energiknippe är hon i alla fall. Hoppet har vi inte kört så många gånger och det var extra kul att det verkligen klickade nu (kan det vara tredje gången?). Inget mer springa runt och se förvirrad ut, utan istället full fokus på hindret. Apporteringen gör vi framsteg med och backar sedan med. Hon verkar galen på apporten, sprang vid ett tillfälle och snodde den när Anna kastade åt Doc. Platsliggningen går framåt, hon ligger drygt 1 min nu lugnt. Framförgående var det nya momentet för idag och det ligger på nivån att gå ut en meter ungefär. Överlag behöver jag bli mer resultatinriktad så vi kan gå framåt i varje moment. Jag tenderar att haka fast lite väl länge på vissa saker och repetera för mycket, liksom så många andra.

På parkeringen träffade vi Malou med pojkvän och hundar. Där blev vi kvar surrandes länge. På kvällen tvingades Hebbe med till Kista för middag och shopping. Nu en tiominuterspromenad invid kyrkogården för att se på ljusen och sedan film med Kim och Hebbe.

Trevlig allhelgona!

Som när man ska hämta någon på Arlanda och allt bara blir fel; flyg försenat, ingen framkomlighet till terminalen, dyr parkering, galet griniga p-vakter och enkelriktat överallt. 7 varv runt Arlanda och några timmar senare har man lyckats med sin uppgift.

Eller som när man ska storhandla och först när varorna matas in upptäcker att plånboken ligger kvar hemma på vardagsrumsbordet. Givetvis är hundarna ens enda sällskap och inte mycket till hjälp i den situationen.

Men det kunde varit värre. Anna och jag var med hundarna till Kista – Killingsgård (heter det Anna, inte ”nya stället”!). Choice, Chenin, Doc och Dalton spårade alla fint, i den ordningen. Lazy var sällskapsdam. Vi tog sedan en sväng till Sthlmsavdelningen för lite lydnadsträning. Choice fick träning i kontakt, följsamhet, sitt kvar, fotposition och apportering. Tusan också om jag inte ska lyckas få henne att leverera till mig. Chenin fick träna platsliggning, skäms, huvudet i backen, kontakt, apportering (hålla fast och lämna i handen som vanligt) och kort fotgående rakt fram utan halter (som såklart förevigades på foto). Chenin fick dessutom en välbehövlig borstning efter påpekande från Anna.

På kvällen fick vi besök av föräldrar, bror och respektive samt Hebbes mamma och syster. Vi åt tacos och äppelkaka. Gott och trevligt!

Imorgon väntas stallet, någon form av motion kombinerat med sol och spa på kvällen. På onsdag är det konferens med jobbet med övernattning. Och på torsdag bär det av till aussielägret. Sen är det vardag och jobb igen.

Nyaste nytt på Solna-fronten är att tjejerna och jag igår åkte med Annica och Mido-kelpie till Ålsten och badade. Eller vi tre badade medan badkrukorna Annica och Mido stod kvar på stranden, sådan matte sådan hund! All min pedagogiska klickerträning (inspirerad av den bok jag lånat av Annica) var som borta när Chenin hade åsikter om att Mido skulle åka i vår, nej min, bil. Bättre förberedd och pedagogisk nästa gång helt enkelt. Härligt att bada, hemskt att komma upp. Choice busig in i märgen och Chenin gapandes på henne. Kaotiskt och lerigt när man helst av allt vill släppa hundarna lösa på ängarna så de kunde jaga varandra och torka.

Jocke mötte upp oss vid lunch och vi hittade en cafeteria med mindre god lax- och spenatpaj. Chenin fick sedan åka med Jocke hem medan Choice och jag, med hugg i hjärtat stod kvar och såg dem gå. Chenin såg lite ledsen ut men i själva verket ska de åka till Ålsten och bada och bila runt, mycket trevligare än att shoppa present till bror och respektive i Gallerian och sedan gå tillbaka till kontoret, om Choice och jag gjorde.

Nu ska vi snart bege oss för att möta upp Frida på Lötsjöängarna. Vi ska ha mysig middag och Jocke och Chenin gör oss nog sällskap. Åter igen är jag imponerad över hur lugna hundarna är på jobbet. Bara sover, helst upp och ner med någon liten hälsning emellanåt.

Vi är rätt klara med shopping nu. Jag har köpt sex par skor, ett tiotal linnen, en skjorta, en kjol, två par träningsbyxor, ett par jeans, ett par shorts, bikini, två klänningar, två paraplyer, strumpor, strumpbyxor och underkläder, toalettartiklar och 15 flaskor alkohol. Det blir spännande att se vår packning i bilen. En del bad har det också blivit. I lördags var vi en sväng förbi mammas kusin. Denna familj har gurkodling och en mängd djur; chihuahua-uppfödning, massa pulis och blandraser, kattungar (skygga som attans), grisar, hönor m m. Luktar inte jättefräscht på deras gård men det är alltid spännande att hälsa på. Min favorit-chihuahua var kvar, lilla Katie. Den skulle man gärna ta med hem. Efter visiten åt vi lunch hos några bekanta. Vi firade att sabbaten var över och riktigt trevligt hade vi. Pappa fick dra oss därifrån. Därefter hämtade vi upp hundarna och åkte över till mormors vännina som har en liten jack russeltik på dryga året. Jag tyckte Choice kunde behöva få racea lite och den verkade vara en bra och busig kandidat. Inte helt lätt dock eftersom Choice kom in på hennes revir (I Ungern är det inte så lätt att föreslå möten utanför tomten). Hon var riktigt bitchig och Choice uppförde sig verkligen bra. Försökte först ignorera innan hon fick nog. Jag tog ut Choice och det blev lite elaka glåpord mellan staketet. Jag hade en stund med Choice där jag sa vad jag tyckte om skällande (även om mamma säger att andra hundar skäller ju på mina hundar så betyder det inte att mina hundar får skälla tillbaka). Det tog inte lång tid förrän terriern och Choice började busa genomstaketet, bjöd in till lek och rusade fram och tillbaka. Choice var sedan välkommen in igen, bestämde jag, och då blev det springa av. Efter lite springande syntes det att terriern tyckte det var lite läskigt att bli jagad av Choice (hon är inte helt van och förstår inte alla signaler) så det blev mest Choice och jag som sprang runt och jagade boll. Vänninan undrade om inte Chenin kunde få komma in men jag tyckte inte det var nödvändigt. Vi kompletterade sedan vår shopping med ett besök på Tesco innan det blev middag på pizzerian. Lite knepigt att äta middag med hundarna på pizzerian är det eftersom det stryker runt katter där som kommer väldigt nära hundarna. Chenin lyckades få in ett snedsteg på en av promenaderna, utan någon synbar anledning, och började hoppa på tre ben. Skit också!

I söndags hade vi bokat ridning för Hebbe och mig. Mamma och mormor var hemma med hundarna medan vi åkte iväg. Hebbe och jag fick samma hästar som förra året. Hebbes häst Irma, stor som ett hus. Ridturen var i alla fall väldigt trevlig. Efter lite övertalning från oss om att Hebbe visst kunde galoppera på huset, och att han gjort det förra året, fick vi galoppera en del. Efter ridningen blev det lite lunch hemma och promenad med hundarna innan vi tog en sväng till badet. På kvällen åt vi middag på restauranten vid tågstationen. Jag åt en ägg- och laxsallad till förrätt som var himla god och zucchini- och sparrispasta till varmrätt, också den himla god men då var man redan ganska mätt. Hundarna träffade en dvärgpinscherhane och löp-Chenin blev förälskad. Dock inte lika förälskad som han blev, vilket han berättade medan ägarna försökte äta middag några bord bort. Älskade Cheninsen. Efter maten var det dags för föräldrarna och mormor att packa för hemfärd till Sverige. Mormor börjar bli väldigt förvirrad numera och satte sig helt på tvären. Hon skulle minsann inte åka hem till Sverige. Arg som sjutton var hon och ledsen över att mamma inte lyssnade på henne. Överlag så är det lite knepigt med mormor, hon upprepar sig tusen gånger, förlägger sina nycklar flera gånger om dagen (och påstår att mamma låst in henne i huset), äter inget (men påstår att hon gjort det), tar våra saker (som hon tror är hennes), tjatar om att hon vill ge oss pengar, påstår saker som inte är sanna osv. Det är verkligen synd om mormor. Hebbe kör på metoden att undvika henne så mycket som möjligt och jag försöker övertyga henne om att hon har fel. Min moster har bokat biljetter till Ungern om två veckor och mamma råkade nämna det för mormor som prompt skulle stanna och vänta på dem. Saken är bara den att hon skulle inte klara sig en dag. Hon står i fönstret och kollar efter oss när vi är ute med hundarna osv. Stackars mormor och stackars mamma som får ta väldigt mycket orättvisa. Min mormor är egentligen världens snällaste men det är inte lätt med dementa människor.

På något sätt lyckades mamma få iväg en förbannad mormor i bilen på måndagmorgon efter att jag ätit lång frukost med mormor och lyssnat på gamla historier. Hebbe och jag åkte sedan med hundarna till Tiszakecske där vi badade i floden. Hebbe började med att köpa mat medan jag skulle ner och doppa fötterna med hundarna. Jag halkade till och så försvann marken under mig, ramlade i med kläderna på. Det var mindre trevligt men lite roligt i efterhand. Det var så varmt ändå att man torkade rätt snabbt. Hundarna var helt galna över vattnet. Chenin simmade efter pinnar och Choice stod i vattenbrynet och bet och skällde efter plasket som hon själv åstadkommit med sina tassar. Efter bara en kort stund simmade Choice som aldrig förr. Hon simmar riktigt riktigt bra. Hon flyter fram som en Baracuda (enligt Hebbe), väldigt lugnt och bekvämt nästan ligger hon i vattnet. Emellanåt plaskar hon allt hon kan med framtassarna för att kunna jaga plasket. Hon har ingen panik och vill bara längre och längre ut. Jag hade hundarna i koppel hela tiden eftersom denna flod är förrädisk, den är väldigt ström och har mycket undervattensvirvlar. Det påtalades mycket när jag var liten att folk hade drunknat så man har liksom fått en viss respekt från grunden. Dessutom är den inte långgrund utan störtar rakt ner. Jag gjorde misstaget att släppa hundarna precis när jag kom fram för att de skulle få gå i med tassarna. Chenin gjorde förstås det men Choice doppar inte alltid tassarna bara sådär. Hon sa istället yippie jag är lös och började springa galet längst strandkanten. Det resulterade förstås i att Chenin rusade efter och jag skrek i högan sky. Jag fick stopp på Chenin men det räckte ju för att hon skulle bli halt. Typiskt också! Jag har dem aldrig så annars men tyckte att de kunde gå i och dricka. Tänkte inte på att Choice är 7 månader med massa spring i benen förstås. Så som vi bor här, med stora vägen precis utanför, så kan Choice inte vara lös på promenaderna som i vanliga fall. Det gör förstås lösspringandet väldigt kul. Jag vågar inte ens släppa Choice på bakgatorna för här kör de verkligen som idioter. Så Choice röjer mest runt på gården och i huset, pappkartonger, schampoflaskor, träpinnar och allt hon hittar. Nu börjar verkligen slyngelåldern. Det är väldigt många som är intresserade av hundarna och rasen när man är ute här. De tycker hundarna är jättefina och undrar vad det är för ras. Jag borde väl svara bordercollie men det går inte riktigt.
Efter flodbesöket hade Hebbe och jag tid för massage. Jag skulle dessutom fixa fina naglar. Vi avslutade kvällen på restauranten vid tågstationen. Det var så himla gott där dagen innan.

Idag är sista dagen i Nagykörös, sedan åker vi till Budapest några dagar, en sväng ner till Balaton, genom Slovenien, besök i Triest, några dagar i Venedig, en natt i Munchen och sedan båten över till Sverige. Det vill säga halvtidsvila. Det känns jobbigt att lämna Nagykörös. Jag vill stanna minst en vecka till. Längtar inte hem alls, nu när mina kära svartvita är med.

Imorse möttes vi, när vi kom ut från vår grotta till stenhus, av en värmevägg. Hua, 32 graders värme. Det blev en tur till badet i Kecskemet på eftermiddagen för svalkning och lite mer massage. Svårt att låta bli massage när det kostar 50 kr för en halvtimme. Fast det är riktigt hård massage, man somnar inte direkt. Hebbe sa till om att han ville ha lösare så han fick njuta mer. Själv pinade man sig igenom det eftersom någon sagt att det är bra att muskelknutarna löses upp. Hundarna har precis duschat med hussen. De torkade väldigt snabbt i 32 graders skugga. Nu ska vi ut på stan för en bit mat. Kommande dagar blir det ännu varmare.

Med hjälp från GPS:en bestämde vi oss för att göra ett försök att köra från Berlin till Ungern direkt. Egentligen krävdes ju bara att vi gick upp i tid. Efter promenad med hundarna, lång, god och mycket frukost på frukostbuffén samt packning bar det iväg först vid tiotiden. Enligt uppgift skulle vi ändå vara i Nagykörörs vid 19.00. Utan att ha hundarnas bästa i tankarna stannade vi ändå varannan timme för alltid var det något som skulle göras; tanka, äta, rasta, dricka osv. I Prag stannade vi för lunch mitt i stan. Bilen alldeles intill och hundarna liggandes brevid intog vi en god lunch. Hebbe tar 100 % ansvar för Choice när vi är alla fyra så det är lite skönt med avlastning. Lunchen i Prag var klart godkänd men notan slutade lite väl dyr. Drickan och min sallad stämde prismässigt med en lunch i Stockholm men Hebbes lunch gick på närmare 400 kr. Rocky-mistake av oss att inte förstå priserna. Lunchen höll dock på att bli ännu dyrare när polisen stod placerad vid min bil, inklusive bärgningsbil. Tydligen fick man inte stå innanför de blåa strecken. Trots att massa andra bilar gjorde det, var det min bil som de gick på. Dags att åka vidare helt enkelt. Slovakien, som enligt uppgift i Eurotrip ”could be a little bit depressing in winter”, imponerade stort med fina vägar. 45 minuter senare var vi på väg in i Ungern när vi blev stoppade av polis. Registreringsbeviset vet jag inte var det är så det var bekymmer nr 1. Sedan delades det ut böter för att vi saknade motorvägskort. Eftersom polisen kunde rumänska och kom bra överens med Hebbe halverades böterna till 50 euro. Vi kom fram till Nagykörös vid niotiden på kvällen. Stannade till hos Feldmajer där det bjöds på gott innan vi landade i huset hos mormor. Chenin inledde sin ungerska relation med mormor genom att slå henne på benet för att tigga klappar. Slaget resulterade i rivmärken längst hela benet och en förvirrad mormor som skrek högt. Typiskt! Chenin är i vanliga fall mormors favorit, hon älskar henne så mycket och grät närapå när Chenin skulle vara borta och valpa i 10 veckor. Att Choice några dagar senare hopppade upp och gav mormor en puss gjorde ju inte saken bättre. Mormor retar sig på att det är två. Hon vet inte längre vem som är vem och inleder därför pedagogiskt varje morgon med att skrika nej. Samtidigt som hon bryr sig massa om att hundarna ska få vara inne och få mycket mat.

Efter en god natts sömn introducerades hundarna för kvarteren. Största rädslan är att det ska komma fram någon lös hund. Det gäller bara att hoppas på att det är en hane som känner att Chenin löper. Eftermiddagen ägnade Hebbe och jag åt shopping innan vi tog med hundarna till Pizzerian i stan. I torsdags åkte vi till Kecskemet för bad ett par timmar. Hundarna får verkligen ensamhetsträning här, vilket dem inte får massor av hemma direkt. Överlag verkar hundarna trivas jättebra. Eget hus och liten trädgård. Än så länge har värdet legat runt 25 grader och det trivs hundarna bra i. Nästa vecka blir det dock runt 35 grader vilket kommer vara ett helvete både för människor och hundar. Så länge vi bor i Nagykörös har hundarna det svalt i stenhuset men i lägenheten i Budapest kan det verkligen vara stekhett. Igår fredag gick vi på marknaden på morgonen. Hundarna gjorde stor succe och bjöds på diverse godsaker, aprikoser och gurka samt all annan skit de stoppar i sig på varje pormenad. På eftermiddagen tog Hebbe och jag en tur till Kecskemet för lite shopping. Jag hittade två par finskor som jag är helnöjd med och massa andra saker. Hebbes och mitt rum är nu överfullt med kläder.

Så var långhelgen över. Chenin var med på jobbet i onsdags. Hon var lugn som en filbunke. Hon drog inte ens i kopplet när vi gick till Humlegården. Här har man kämpat i 6 år för att få henne så här och så blir man lite orolig när hon helt plötsligt uppför sig så lugnt. Aldrig blir man nöjd.

Choice var med på jobbet i torsdags. Hon gick ut med att vara lite busig, skällde lite och for runt. Jag mutade med hundben och grisöron hela förmiddagen. På lunchen glömde hon bort att göra ifrån sig och jag tänkte gå ut igen när hon somnade. Hon sov hela eftermiddagen. På väg till tunnelbanan fanns inget lämpligt ställe att göra ifrån sig så först när vi kom till Näckrosen och hon kissade länge länge insåg jag att hon måste hållit sig 8 timmar. Duktig flicka!

För övrigt passar vi Lazy sen i onsdags till idag måndag. Mamma och pappa är hos bekanta i Laholm. Det innebär att vi bor i huset.

Choice gillar att vara ute, springa runt på tomten med en tomburk i full rulle är kärlek. Chenin är mattekär, hon är alltid inne med mig, precis som Diana alltid var. Och det är oavsett om dörrarna står öppna.

På valborg grillade vi på baksidan med lite vänner. Anna kom förbi med Dalton och Doc. Yippie sa Choice, usch sa Chenin – i alla fall till Dalton genom gallret. Lagom till maten var klar blev det för kallt för att sitta ute, så det blev grillat i köket. Lite fyrverkerier hörde Lazy och jag men inte Chenin och Choice. Lazy la sig inomhus mitt i köket, då är det illa. Bättre inomhus än utomhus liksom. Vi tog en sväng ner till Metropol medan hundarna var hemma inomhus med lite musik. En timme, en låt och en öl blev det bara innan Metropol stängde.

Jag har haft hand om Gustur i helgen också. Frida har varit gullig och hållit mig sällskap. Det började dock mindre bra. Jag märkte på fredagen att Gusturs ena sko hängde löst och satt helt skevt. Jag lyckades med lite hjälp dra bort skon och sen var det ingen ridning som gällde förrän han är skodd igen på måndag. Jag har därför varit där och kollat till honom bara. Hundarna har fått skott-träning i form av skyttebanan brevid stallet.

I lördags var vi nere vid Lötsjön och grillade. Hundarna låg snällt uppbundna i skuggan, speciellt Chenin var ovanligt lugn. Hebbe fick t o m kasta am.fotboll och barn fick jaga gässen.

Vi har också hunnit med två filmer; de blodröda floderna och Eurotrip. Den senare har jag sett men den var betydligt bättre än den första. Vi har också badat jaccuzzi med levande ljus och hundar. Väldigt roligt att bada med hundarna. Chenin började med att ha svansen mellan benen. Men när jag sa att ”det kommer en badanka och hälsar på” blev Chenin till sig. Svansen gick och munnen försökte fånga ankan. Choice var mer neutral, avvaktande först som om bottnen kunde försvinna men sedan försökte hon också fånga anka.

Igår gav Hebbe och jag oss på att köpa trall,balkongmöbler, kruka, solstol, andra ikea-saker, kläder, skor. Vi var först på IKEA i Jakobsberg och sedan i Kista C för att avsluta på IKEA i Kungens Kurva. Hundarna fick mest sitta i bilen, men i Kista fick de följa med och köpa skor och äta lunch. Det var dock mycket folk och många barn som ville klappa så lite jobbigt var det. Jag svarar ju alltid nej för säger man ja så kastar de sig över hundarna. Om de vill hälsa, och inte klappa, finns det större möjlighet att jag säger ja. Fast framförallt gör jag som med vuxna. De som ser att hundarna vill hälsa får hälsa, ord är liksom överflödigt. Egentligen borde man lära barn att läsa hund istället för att fråga om de får hälsa. Beror ju ändå alltid på hunden så då måste det oftast bli nej, för få hundar gillar ju att bli överstormade med klappar även om de själva kan gå fram och vilja bli klappade.

Drömmer om mina hundar i vanlig ordning. Igår tog vi en sväng till stranden. De som inte var ombytta var blöta av vågorna. Man tror nämligen man sitter på behörigt avstånd när det plötsligt bara spolar över en.

Jag följde med Hebbe och hans pappa och hälsade på Hebbes farmor som låg på sjukhus. I för sig är det ofta mindre trevligt att vistas på sjukhus, men det var ännu mer obehagligt att vistas där.

På kvällen tog vi en sväng till en köpcenter. Vi kollade runt lite och åt snabbmat. Mamma och jag åt någon underbart god grönsakswokblandning. Pappa hade en toalettindicent vi skrattade ihjäl oss åt och även en cheeseburgerincident. Bara han kan lyckas med sådant.

Lisa utmanade mig för tusen och en dag sedan. Kommer inte precis ihåg vad den handlade om men jag provar.

Chenins fem favoriter:
- Leka polis. Utförligare kommentarer ej nödvändiga
- Jaga. I princip allt; människa, hund, vilt, boll osv.
- Leksaker. Helst förstöra.
- Mysa. Egentligen med de flesta men hon har ju vissa favoriter.
- Torka munnen i mattan efter maten.

Choice fem favoriter:
- Mat. I alla former och mycket ska det vara. Hon biter hårt i fingrarna
- Mina bruna mockaskor. Goda mjuka och härliga att gnaga på.
- Chenin. Med skräckblandad förtjusning.
- Matte. Hon är riktigt mammig, helst vill hon bli buren av mig.
- Locket till klädvårdsrullen.

I söndags tog jag tag i lägenheten och började storstäda. Mest nöjd blev jag över att balkongen blev städad.

Jocke och jag åkte sedan till Hägerstalund och la varsitt spår till Chenin innan vi fortsatte till Bögs gård och islandshästen Gustur. Där hälsade vi på hästar, får, hönor, grisar och kalvar. Choice jagade en papillon också medan Chenin skällde på. Lite galet kändes det just då. Men Choice stannar ju efter en bit och då är det bara att locka så kommer hon tillbaka. Hästarna var läskiga när de bråkade om våra morötter. Då satt Choice i famnen och morrade till den häst som var bråkmakare. Resterande djur var spännande. Jag träffade Gusturs ägare också och eventuellt ska jag börja rida lite mer regelbundet när vi är tillbaka från Peru. Så himla kul och jag blev så glad för att hon frågade! Allt med Gustur känns så overkligt. Att det finns en rolig islandshäst så nära hemifrån som jag får möjlighet att ta hand om är ju en dröm.

När vi var klara på gården var klockan så mycket att Jocke skulle iväg. Hebbe följde istället med när Chenin fick sina spår, eller han satt i bilen med Choice. Chenin jobbade fint. Hon kom av sig lite på ungefär samma ställe som hon stannade under vår mörkerspårning i julas. Annars gick hon fint på båda spåren. Det kändes konstigt att gå Jockes spår utan honom. Det var kort men snirkligt.

Hebbe och jag åkte sedan till Kista centrum medan hundarna fick vara i bilen. En och en halv timme tog det att äta, handla presenter till Jocke, Frida, Hebbe, Hebbes syster och Hebbes systers mamma samt köpa två tröjor till mig. Hundarna sov sött när jag kom tillbaka. Hebbe åkte på ett möte medan hundarna och jag landade hos föräldrarna. Där fick Choice klara sig på lite egna tassar med pappa när mamma och jag tog ut Chenin och Lazy. Efter det fick hundarna vara kvar själva när Hebbe och jag gick på bio med Micke, Sanna, Palme och Veronica. Vi såg 3D-Bolt, söt hundfilm. Notera att det var Hebbe som styrt upp hela filmvalet.

Igår var båda hundarna med på jobbet på eftermiddagen. Chenin sov lugnt sin vana trogen, men Choice börjar bli lite svårare nu när hon är mer vaken. På kvällen tog vi en sväng till klubben. Tydligen var vi helt ensamma om den tanken, inte en själ i skogen! Choice och jag la ett spår till Chenin och tränade sedan kontakt, sitt, ligg, följsamhet och fotingångar. Sen var det Chenin tur att köra lite lydnad. Det blev fot, framförgående, fjärrdirigering och platsliggning. Choice skuttade runt under tiden. Jag provade sedan att ha Choice i bilen när Chenin fick sitt spår. Varning för skryt nu så man kan sluta läsa här. Chenin spårade helt jäkla grymt. Hon gick som en dammsugare, klockren i alla vinklar, klockren längst med motionsspår, över lydnadsplan, över motionsspåret. Jag gick bakom och bara njöt med gåshud på armarna – hon är grym så är det bara! När den enda människan i skogen dök upp med sin ridgeback ägnade hon hunden två blickar, tittade på mig och fortsatte på samma vis som hon alltid gör. Hennes koncentrationsförmåga är guld värd! Mina ynkliga försök till beröm när vi kom till slutet var fjuttigt. Choice hade hoppat bak till bakluckan när vi kom tillbaka. På kvällen hände nåt konstigt, Choice drack vatten och lyckades hamna galet på nåt sätt. Plötsligt skrek hon och kunde inte stödja alls på höger framben. Det gick över efter vila, men läskigt var det.

Idag har Chenin varit hos mamma och Choice var hos Anna C på förmiddagen och med mig på jobbet på eftermiddagen. Emellanåt sov hon, men i övrigt busade hon med precis allt hon kunde hitta, bet på sitt ben och gnällde för att hennes rörelseområde var begränsat. Hon börjar komma ifrån valpsovar-stadiumet. På tunnelbanan liksom alltid var hon supercool, går på fint, lägger sig mellan mina ben och sover mitt bland trängseln trots att vi byter efter en station. Chenin var glad att se Choice, som alltid numera. De delar vatten, fläckar, leksaker. Chenin vaktar inte mina väskor eller nåt. Möjligen, eller troligen, soffan på den plats hon ligger, men Choice är lite försiktigare runt soffan och jag med så nu vaktar Chenin inget. Tvärtom vaktade hon i söndags Choice mot kissen. Mamma och jag hade klippt katten. När vi var klara började Choice frisera öronen och ganska snabbt klippte kissen till. Då ingrep Chenin direkt mot katten.

Min söta mamma är underbar. Hon är inte jättepedagogisk jämt. Choice kissade på hennes nytvättade matta. Då fyade mamma henne men inte på ett korrekt sätt så att hunden förstår att den gjort fel, utan mer bara gnällande så Choice tyckte hon var lite rolig. Hehe, jag orkade inte ens gå in på att vi inte fyar valpar för att kissa inne (och har inte gjort på någon av de 6), eftersom hon verkar ha glömt det