Chenin.se

Tre dagar på jobbet i sällskap av hundflickorna. Världens finaste sover bort hela dagarna i väntan på mer spännande. På tisdagen var de helt slut efter allt julfirande och tittade med trötta röda ögon. Igår var de lite piggare och då fick vi sällskap av Michaela på lunchen. Chenin som bott med oss i Uppsala var såklart hysteriskt glad och snodde vantar från Michaela. Choice förstod inte riktigt uppståndelsen men anade att Michaela var en resurs och tryckte sig tätt emot. Efter god lunch, mild promenad i Humblegården och mycket prat var det back-to-business.

På kvällen tog jag mig i kragen och begav mig ut i regnet med träningssakerna så vi skulle få något vettigt gjort. Jag är så fruktansvärt trött på kvällarna och känner mig sänkt, lat och seg men tävling väntar så nu får det vara slutslarvat med tid.

Lydnaden gick lite blandat. Choice jobbade städat och fint men på vissa moment hade jag hellre haft henne överladdad. Jag började med att kedja från början och belöna inkallningen. Sedan blev det rutan och apportering. Chenin fick köra ett pass emellan med lite slalom, back, tandvisning, rutan, apportering med fokus på fasthållning vid sidan. Sedan petade jag i detaljer med Choice. Jag ställde om rutan och skickade. När hon visste var targeten var skickade jag på långt håll. Det kändes ändå lite svajigt. Vi fokuserade på stadga i stoppet i rutan och poletten föll ner. Så blev det pet i läggandet för att få till snabbheten. Lite stegförflyttningsträning. Och mycket fjärr. Jag kommer aldrig få ett läggande bakåt från stå…men vi kämpar på. Lite dubbelträning med hundarna för att träna stopp.

På hemvägen försökte en gubbe förgylla min tillvaro med sin ilskna bostonterrier. Choice flirtar ju med allt smått så hon fick nosa lite på den. Chenin höll jag undan. Bostonterriern som blockerade hela promenadvägen fräste surt mot Choice. Jag höll in mina och försökte visa att jag ville förbi. Gubben pratade om att hans hund kunde vara lite grinig när hon löpte. Jag sa att mina inte gillade tikar alls och försökte hitta ett kryphål men terriern stod i sitt flexikoppel och hade stort spannrum. Emellan hennes utfall mot oss sa jag vänligt ”nu får du flytta på dig så vi kommer fram” till tiken. Gubben gjorde ingen ansats så jag tog in mina och gick en lång omväg över gräsplanen för att komma förbi med bestämda steg (såklart lite småirriterad).

Gubben, som nu blivit sur av någon okänd anledning: ”Vet du inte att man inte får vara med hundarna på grusplan?”
Jag: ”Jaha, jag såg ingen förbudsskylt”
Gubben, som gestikulerar med fingret mot huvudet: ”Det fattar väl alla även om det inte sitter någon skylt…”
och fortsätter: ”planen är ju till för barnen”
Jag: ”Det var inga barn där och jag flyttar mig ju om det kommer någon”
Gubben: ”Ja, men hundarna kissar ju och bajsar på planen”
Jag: ”Nej, mina är rastade innan och jag låter dem aldrig rasta sig inne på planen”
Gubben: ”Du får i alla fall vara nån annanstans”
Jag: ”Vardå?”
Gubben: ”Det bryr jag mig inte, men inte här!”
Jag: ”Sköt ditt liv så sköter jag mitt”
Gubben: ”Jag bor faktiskt här” (som om inte jag gör det…)

Konstigt, han var nämligen inte arg förrän han märkte att hundarna inte skulle få hälsa. Han hade sett oss träna på grusplanen innan och sa ingenting om det då. Hundägare är verkligen värsta sortens människor…

Jag inledde veckan starkt med att skicka över en sjukt seriös träningsplan till Anna.

Rutan

Apportering (med klicker, belöna fart genom att kasta boll, fasthållande)
Fjärr (sitt-ligg på avstånd och i kedja med fotgående, ”upp”, ställande-skiftena)
Inkallning (träna farten)
Ställande (börja om, plan saknas)
Hopp-sitt (med target så jag får ut avstånd från hindret)
Platsliggning (längre avstånd, gömmande)
Distansläggande och ställande (t inkallning och rutan)
Metallapportering
Kryp (börja om med tekniken, ha henne framför, belöna i steget och inte i stoppen, kolla bakbensteknik)
Framförgående
Skott-träning

Vi körde på nytt ställe och hade genrep för Anna inför tävling.

En kväll med Anne Dahlin som gav mycket tips att prova. Det är så bra att köra med Anna och Sofie eftersom vi alla är så lika i träningen så alla tips berör en. Dessutom är vi lika blinda på varandra så det är välbehövligt. Jag minns inte allt och Anne pratar ju så snabbt, men några tips i alla fall:

Snabbare lägganden: Belöna fler hela läggande och i stort sett alltid hela lägganden och inte reaktionen att lägga sig. Belöna tyngden/stadgan i platsen varannan gång och ”snabbheten” varannan gång. (När Doc märkte att det inte räckte att lägga ner framtassarna och masa ner bakdelen, blev läggandena hela vägen ner snabbare – gör om, gör rätt helt enkelt)

Fotgående: Gå lugnare och mer avslappnat. Lita på hunden och hitta känslan av stolthet istället för att känna stress och hoppas att det går över snabbt. Gör skillnad på halter och svängar så hunden kan förbereda sig. Titta inte på hunden i svängarna/halterna. Ha hjälp i handen vid höger sväng/halt. Hjälp till med extra kommando i svängarna. Ta inte ett steg fram i halterna. Träna ingångar utan att titta på hunden – hjälp med godis men inte blick.

Apportering: Om hunden är taggad på apporten och tjuvar/nafsar i luften – gör en helomvändning innan skick till apporten. Om hunden inte går på kommandot ska någon annan springa och ta apporten och ägaren hetsa hunden i halsbandet på vad den missade. Choice måste träna fasthållning när handen kommer ner. Shejpa med hunden mitt emot och variera med ingångar.

Inkallning: Om för hög fart på ingångarna, kasta boll framåt eller stå intill ett staket.

Generell inställning: Tänk hela tiden att jag vill att Choice ska misslyckas, sök misslyckanden, så jag kan sno belöningen för henne istället för att hela tiden tänka ”hoppas, hoppas” eftersom hon känner det.

Imorse gick jag för att leta efter nycklarna innan jag skyndade mot dagis. Vilken lycka att faktiskt hitta dem!

Jag fick inte med någon alls till klubben på kvällen för lydnadsträning men jag kände mig pepp så det gjorde inget. Det blev istället ett riktigt bra lydnadspass för båda flickorna. Choice kördes igenom i några olika kedjor med riktig kanonbelöning:
fotgående – läggande – inkallning (slut i momentet)
fotgående – läggande (slut i momentet)
inkallning – apportering (slut i momentet)
apportering – kryp (slut precis innan momentet)

Sedan fokus på detaljer:
fotgående; slutnafsat, slutträngt, se till att hon håller bra position och inte flyter iväg
ingångar
fjärrdirigering med ”upp”
rutan med sådär utfall
inkallning med ställande med sådär utfall
kryp som kändes mycket bra
metallapportering
träapportering
framförgående

Chenin fick köra:
fotgående
ingångar
rutan och target
metallapportering
stadgeträning
slalom
back
platsliggning

Ett otroligt effektivt pass som var klart på 2 timmar och då hade jag hunnit med 4 pass med Choice och tre med Chenin. Kul träning!

Idag var det ingen tid för måndagsträning eftersom Hebbe och jag skulle hinna med visningar. Men Anna dök upp vid sjutiden utanför knuten och tillsammans intog vi grusplanen här utanför där det blev detaljpetad lydnadsträning med lite av varje. Det var lugnt, skönt och trevligt att det bara var vi och inte massa andra hundar (läs: inte kunde springa in agilityhundar från planen brevid så man gick i taket). Dessvärre tappade jag mina bilnycklar och det blev lite virrande för att försöka hitta dem i mörkret med dåligt facit.

Jag gillar inte kedjor har jag kommit på. Jag gör det ändå men jag gillar det inte. Hunden kan ju misslyckas och då står jag utan plan B och inbillar mig att hunden går ner sig. Men nu känns det för första gången kul och bra. Nästa träning ska jag kedja i kommendering och se om Choice brister i kedjan, och i så fall bryta. Ett bra bryt kommer göra att hon anstränger sig mycket mer – det fick jag bevis på idag. Mina bryt (som kommit för sällan) har inte varit bra. Konkurrens är bra för Choice. Det här har jag hört flera gånger på kurser men nu äntligen är Choice så mogen, färdig och helhetstränad att det faktiskt fungerar, riktigt bra.

Trots massa deprimerade omständigheter; hundar som sprang över plan, övertaggad Chenin, alldeles för sen Camilla, kallt, blött och jävligt så blev kvällen till slut riktigt bra. Jag som kom dit snörvlande och hatade både lydnadsträning och agilityekipage fick ett så skönt flyt i lydnaden som jag inte känt på riktigt länge – ärligt minns jag inte att jag känt det med Choice ens. Nu börjar vi träna på andra roliga moment och allt håller ihop. Missar förstärker och kraven gör att Choice lägger manken till. Jag fick dessutom till jäkligt bra kedjor, väldigt bra framförgående, grymma apporteringar och bra inkallning med ställande. Anne gav lite små träningstips angående belöningsord och det är sånt som även Chenin klarar av att tränas på. Chenin får tänka lite och det märks att hon gillar det. Anna och Sofie hjälpte mig att se blicksläp, agerade störande störningar och kommenderade långpass.

Och bäst av allt var att jag under kvällen (18.30) blev faster för tredje gången när Micke och Sanna fick en liten dotter.

Till nästa gång:

kedja kommendering och släpp inte igenom något

börja med rutan och target

träna nosdutt inför fjärren

Mina hundar älskar lydnadsträningen, är alltid taggade, tysta och gör vad de ska. De misslyckas i stort sett aldrig. Det är för att jag aldrig ställer några krav. Jag nöjer mig med allt och sänker kraven så fort jag ser tendenser till misslyckanden. Det är nog ganska bra när man har en ung hund eller lär in nya moment – pedagogiskt kanske till och med, men det innebär att tävlingar alltid kommer vara misslyckanden och till slut kommer även Choice misslyckas på varje tävling. Ingen upplyftande tanke direkt. Men jag kände att jag verkligen var medveten om det. Tills Anne Dahlin beskrev typ 10 situationer till där jag inte utmanar Choice. Hon frågade både Anna, Sofie och mig hur vi skulle bryta ett fel. Teoretiskt vet jag vad jag ska svara men hur är det egentligen i min verklighet? Det blir inte fel, tänkte jag, och sedan funderade jag på varför det inte blir fel (vi är ju långt ifrån felfria) och det är ju för att jag alltid säkrar. Om Choice har gått ett långt fritt följ så säkrar jag sedan upp med 10 korta så att jag ska lura henne att klara det långa nästa gång, kommer det en ny störning så ökar jag signalen i momenten eller sänker kraven direkt – innan det blir fel osv. När det väl blir fel släpper jag igenom det och belönar nästa gång precis innan felet kommer igen. Om Choice har ett blicksläpp efter 150 m tränar jag nästa gång 140 m och belönar istället för 160 m. Om Choice har svårt att gå 2 min fritt följ sänker jag till 1 min istället för att höja till 4 min. Om jag inte tror Choice är med när jag kommenderas att svänga/göra halt väntar jag en mikrosekund tills hon är med (inte för att jag själv ska vara redo, även om det kanske är så det verkar). Det senare är ju en bra taktik på tävling men på träning måste hon ju utmanas, inte hjälpas, annars kommer hon aldrig klara tävlingar i längden. Jag kände lite att det blev huvudet på spiken för hur jag tränar, alla grenar, och med alla hundar jag haft. Nu är bara frågan om jag kommer förmå mig att få bort det. Hopplösa tvåbening!

Vi fick förstås andra bra tips också som kan listas:

• Låt inte hundarna jobba om de inte tigger och ber om det – aldrig locka på deras uppmärksamhet
• För att få ett snyggt uppsättande till fjärren kan det vara bra att träna in ”upp” med handtarget eller sitta kanin så de får rätt ryggkänsla
• Mellan markören och belöningen gör det inget om det hinner gå någon mikrosekund
• Jag kan kräva att Choice är tyst innan läggandet, hon har förstått signalen och det räcker – kräv tystnad
• Vid ljud, lägg hunden och vänd bort uppmärksamheten
• Vid nafs under fria följet, lägg Choice och vänd bort uppmärksamheten
• Släpp inte igenom blicksläpp i fria följet eftersom det i Choices fall är en påbörjad motivationsbrist även om det inte ger poängavdrag i nuläget
• Utmana blicksläpp
• Träna länkningar till nästa gång och hitta känslan av att det inte gör något om länkningarna i kommendering misslyckas
• Choice ska brytas oftare – jag ska se till att hon utmanas och misslyckas och se det som ett lyckande i vår träning (samtliga grenar)
• Lär in 3 olika frikommandon på när hunden från omvänt lockande får ta belöningen

Promenad till dagis dagen efter festen. Efter få timmars sömn var jag trött som få dag nummer 2. Klarade inte seg förmiddag utan försvann till kontoret. På sen eftermiddagen gick ögonen i kors/igen så jag frågade chefen om jag fick smita tillbaka till kontoret en timme tidigare.

Trodde nog inte jag skulle klara lydnadsträning på kvällen men det gick alldeles utmärkt. Tjejligan möttes upp på Bouleplanen. Chenin fick börja med sina tricks som tandvisning, backa, slalom m m. Choice fick sedan köra en serie av kedjningar och småpetande i detaljer.

Tjabo

Cash

Anna och Doc

Milo och Tristan

Dalton

Måndagmorgon med mysig morgonsol.

Alla pinnar är muppans.

På kvällen blev det lydnadsträning med gänget som alla vaknat till liv igen! Äntligen vår. Klubben är såsig så det blev golfängarna. Jag körde med Chenin och pratade strunt. När skymningen föll förpassades Chenin till bilen och Choice och jag tog ett eget pass på bouleplanen. Jag var först omotiverad och trött men Choice gick fint och passet blev riktigt bra med flera kedjor och skick på osten när allt gick vägen.

Så otroligt skönt att vakna sex på en söndagmorgon och vara pigg. Kunde t o m ställa om klockan och ändå ha tid. Jag for ut till Ursvik för spår- och lydnadsträning. Chenin skällde hysteriskt medan jag la två fina spår. Jag försökte mig sedan på en mysig morgonrunda men det blev allt annat än mysigt med en hysterisk Chenin som förstås spratt av förväntan i hela kroppen.

Spåren gick sedan åt skogen, i dubbel bemärkelse. Chenin gick väl hyfsat men hetsigt och slarvigt. På vägen tillbaka i bakspår blev hon stående passivt på halva sträckan. Knäppfia!

Choices spår var 90 min gammalt, 1000 steg ca 500 m långt och innehöll 5 apporter/slut. Hon gick planlöst först fram till första apporten och blev då lycklig. Spårade sedan bra fram till tredje. Därefter spårade det ur. Jag misstänkte att det skulle vara svårt över alla stigar på det stället och precis där jag anade virrade hon till sig och gick inte bra igen förrän jag släppte henne. Hon började löpa i lördags så det kan förstås ha påverkat hennes beteende.

Efter det spåret kändes lydnadssuget som bortblåst och istället blev det kort lydnadsträning i skogen.

Sedan färd till Bergshamra och springning Brunnsviken. Vid Haga Södra smärtade mina benhinnor galet mycket så vi vände in mot Hagaparken. Vi trodde det skulle bli en kortare sväng men istället tog det 1 timme och 10 min. Sedan var det hetstur till Heron city och frisören. Jag är nu blond igen.

Efter tvätt och städning är vi nu hos Maggan och Micke där vi blir försedda med god mat.

Location:Humblegatan,Sundbyberg,Sverige

Söndagens nyfunna lydnadsplan intogs även på måndagskvällen. Hundarna var lagom sansade efter en heldag med Leyla och jag jobbade till 19 men pallrade mig ändå ner till mina fina träningsvänner för lydnad. Choice gick suveränt. Jag körde kedjning av fotgående, läggande och inkallning. Sedan kedjning av inkallning och apportering. Platsliggning. Kryp. Ställande. Framförgående. Så nöjd med hennes utförande.

Söndagen bjöd sedan på mer besök vid sjöarna. Efter lunch mötte vi upp Sofie, Malin, Maria m fl vid Lötsjön. Efter att ha lapat lite sol blev det lydnadsträning på tennisbanan. Det blev ett bra pass med lite extern hjälp av Sofie.

Annorlunda platsliggning.

Våren är kommen vilket innebär att alla vill följa med och promenera hundar. Hebbes mamma, syster, Micke och Mickes barn dök upp på eftermiddagen för att hälsa på hundar. Charlotta från jobbet följde med på längre rastrunda lagom till skymning. Och sedan dök Patrik, Veronica och Zorro upp på kvällen för matsällskap, solsidan, sällskapsspel och film.

Zorro har hittat ett hörn att vara på hemma hos hårda brudarna Chenin och Choice.

En av de finaste lördagarna denna vinter gav mamma och jag oss ut på en skidtur. Båda hundarna fick följa med men egentligen är det inte helt bra för Chenins ben att vara så mycket lös eftersom hon inte kan låta bli att ösa så mycket som möjligt. Däremot är det väldigt bra för psyket.

Efter turen fick Choice sig lite lydnadsträning på klubben. Det visade sig att Malin, Maria och ytterligare en aussieägare var där.

Choice är en stor livsnjutare och rullar sig konstant på promenaderna.

Choice och jag avslutade aktiviteterna med löpning runt sjöarna. Jag kände mig jagad av två till synes atletiska killar som jag hörde knappade in på mig. Det motiverade mig att hålla undan för dem och då fick jag till väldigt konstant snabb löpning.

Snabb visit hos föräldrarna och sedan besök av försäkringskvinna från Folksam angående pensionssparande.

På kvällen var det fest hos Thomas som fyllde 32 år. Några drinkar och mycket skratt under ett par timmar men sedan moget övervägande att gå hem till hundarna med Hebbe istället för att gå till Garbo.

Träningstävling på Vällingby.
Choice har legat platsliggning och visat tänder, kört igenom linförighet, läggande, inkallning och hopp som sig själv startnr 1 med fina moment och linförighet, läggande, inkallning, apportering och hopp som Chenin startnr 3 med mindre bra utförande. Hon vill tydligen vara bäst själv. Det var himla roligt!

Några timmar sömn sedan färd med Lisa till Örebro Bk för lätt lydnadsträning, två styrelsemöten och ett årsmöte.

Kom hem vid sju och innan man hunnit sätta sig vällde det in folk: Thomas, Eva-Lena, Jimmy, Anna, Stefan, Issen, Kamilla, Patric, Veronica, Marc, Åsa, Ramses och Leyla. Kaffe, tårta och Solsidan.

Fick lite panikslag på frisyren i onsdags kväll. Anna och jag tränade lydnad på klubben i isande kyla. Chenin och Choice fick varsitt kort pass, sedan åkte jag till Kista för lite shopping och letande efter present till Hebbe. Såg min hårfärg alldeles för mycket i provspegeln, hittade inga kläder som passade, fick inte tag i någon bra present och var hungrig. Kände mig gråtfärdig och stannade hos Frida i 2 min för att visa upp frisyren. Fick bekräftat att det inte såg något vidare ut och kände mig less på håret. På torsdagen gick jag förbi Blackness Hair & Care för lite konsultation och bokade en tid för hårfix på tisdag. Kommentaren mörk färg är väldigt permanent kändes som ett slag i magen men ändå realistiskt. Vi diskuterade vad alternativen var och då kändes det bättre. Jag ville ju faktiskt bli mörkare.

Torsdagen bjöd på mer springning i sällskap av Mattias. 1 mil Brunnsviken men denna gång med Docs draghjälp. Inte hjälpte det. Jag hoppades på 55 min, men det blev istället 60 min. Doc och Choice sprang av sig lite i början och sedan var det en relativt from Doc.

I snöblandat regn trotsade Anna och jag kyla och mörker för lydnadsträning på Migrationsverkets parkering. Chenin och Choice fick två pass var och Chenin skällde hysteriskt i bilen medan Choice tränades. Träningen kändes målmedveten och Anna kommenderade oss bra. Båda flickorna fick lite rutanträning vilket är ovanligt av mig.

Efter övertidstimmar med FIN48-jobb kom Frida förbi stan och tillsammans blev det vin och middag på Vapiano. Hemma efter midnatt helt slut med hundar som först varit med Anna och grabbar och sedan hos mamma.

Lördagen inleddes med tio timmars sömn. Vem sa att sömn inte går att ta igen? Sedan blev det spår och promenad i snö.

Chenin gick grymt fint, flackt på vissa svåra partier men ändå noggrant och koncentrerat. Ett svårt spår som hon jobbade vackert i. Choices spår var gammalt. Hon gick också flackt på öppna isytor, märktes att det var svårt. Hög motivation gjorde henne springig och djup snö gjorde mig långsam. Korkad matte släppte linan och lät hunden löpa amok, verkligen smart. Choice missade vinkel och fick jobba hårt tillbaka. Markerade pinnen skitfint och jag blev glad, i övrigt godisbelöningar som slut. Lite lydnad ute i skogen blev det också med fokus framförallt på fotgående och kryp. Vi fortsatte med springning Lötsjön, kyrkogården och kolonilotterna och sedan promenad. Hem för snabbdusch (även för smutsig Choice) på utsatt schematid, sedan köp av blomma, upphämtning av mormor, upphämtning av Micke och firande av moster i Nacka.

Choice är 2-årsbitchig och flög på Milton för att han gick i rumpan. Chenin vaktade ökenråttorna genom att strategiskt placera sig mellan Choice och burarna. På kvällen skjutsade jag Micke till Kronobergshäktet, körde sedan runt förvirrad vid Kungsholmen, lämnade bilen hemma, promenerade med Marc och hundar till Cicci där det blev schlagerkväll och firande av Ciccis födelsedag. Danny var grym!

Mailen är rensad, ändå har jag 87 mail kvar i inkorgen som kommit de senaste 3 dagarna. 9 leveranser imorgon sen ska jag sova hårt.

Men man får energi av att ha mycket på jobbet. Igår tränades hundarna i lydnad. Båda hundarna har nu lärt sig tandvisning och lyfter jag inte läppen tillräckligt fort trycker de upp nosarna. Metallapportering, kryp, fotgående m m blev det också.

Ikväll sprang Mattias och jag runt Brunnsviken – vägen. Tungt värre! Ont i musklerna efter allt springande.

Annat jobbigt och tungt just nu är att mamma har stora problem med sin giftstruma på synnerven så hon ska vara på sjukhus i tre dagar. Och sen har hundarna fått flytta från köket på dagis till ett mycket sämre rum. Så trist och som enda anledning att de ska få större.

Nu sitter vi hos svärmodern och diskuterar varför svägerskan inte kan ta lite mer ansvar och visa respekt. Kaos på alla fronter!

Jag somnade ovaggad och sov 10 timmar innan Edina knackade på dörren. Chenin först överlycklig tills hon såg Milton, då vände hon in. Promenad, spår för Milton och Chenin sedan lydnadsträning med Milton och Choice. Avslutningsvis sprang vi milen med Mattias i Ursvik. Snöigt, isigt och sjukt tungt. Sedan blev det matinköp, diskning, tvättning, promenader, Saskstyrelsemöte, middag, blogg, Solsidan och Kickass (=skitfilm). Undra om man ska somna på soffan idag?

Afterwork på fredagen där det mesta avhandlades under 7 timmar med Fredrik, Jocke, Magnus och någon revisor; politik, vargjakt, döden, terrorism, kollegor, pengar, arbete. Vid midnatt åkte jag till Odenplan, chansade på att Hebbe o co var på Kbaren och det var dem. en halvtimme senare var vi på väg till Patricia där det blev tequila och massa dans. Väldigt sent hämtades hundarna.

Några timmar senare var jag på klubben och mötte upp Anna, Malin, Lisa och Natalie med hundar. Det blev gemensam vinterpromenad i strålande solsken och sedan effektiv lydnadsträning. Lisa gav mig tips om krypträning som fokuserade på att lära hunden när den inte ska krypa, vilket gav omedelbar effekt. Mycket tacksamt!

Fotosession i vackert vinterljus.

Doc och Anna

Moa

Chenin ”pratar”

Choice

Moa och Tjabo

Loi

Vilja

Tjabo

Sedan blev det shopping i Kista och middag i Tyresö hos Nattis, Erik och Axel.

I måndags åkte jag till klubben, utan att ha pratat med de andra, och fann att jag var alldeles allena. Promenad i skidspåren och sedan var sitt lydnadspass för tjejerna. Det kändes effektivt och bra!

I tisdags blev det promenad och skidåkning med mamma. Snön var fantastisk, lite isig och pistad. Choice drog som en blådåre, jag föll många gånger och drog på mig ett antal blåmärken, men det var det värt.

Efteråt blev det handboll hemma hos Frida över lite sallad och struntprat. Sverige förlorade mot Danmark, visserligen ingen match av betydelse men det gav en föraning om vad komma skall.

…och så blev det ljus. Men inte vilket ljus som helst, den efterlängtade varma solen.

Galen revisionsvecka väntar och kvällarna har spenderats på klubben i måndags med lydnadsträning på isen för flickorna. Några längre pass blev det dock inte. Saknaden efter långa ljusa sommarkvällar är stor. Igår blev det promenad i Bergshamra och sedan springning Bergshamra runt. Choice var helt galen, sprang i 180 och drog i kopplet konstant när hon kopplades över vägen. Skönt driv! Vi sprang 45-50 min, men undrar hur långt det blev.

Jag som hade hoppats på en lugn lördag utan stress insåg tidigt att så inte skulle bli fallet. Träning på brukshundklubben låg högprioriterat. Efter att ha lagt ut väldigt korta spår i väldigt djup snö tog Anna och jag en promenad. Chenins spår låg nästan 1,5 timme och Choices 45 min längre. Båda hundarna gick superfint så det var ett kvitto på att vi inte glömt hur man spårar under vintern. Chenin gick noggrant och fint i sitt godisspår, utan konstigheter och Choice startade i hög hastighet och sprang emellanåt tillbaka i linan till mig och hoppade på mig för att jag var så långsam att ta mig framåt. Jag hade slingrat hennes spår runt en stig, som jag emellanåt följt, bara för att undvika synintryck och det gick väldigt bra. Pinnen markerades fint och jag berömde högljutt, nu jäklar ska jag vara tokglad för alla pinnar. Minimal lydnadsträning fick Choice också ute i skogen med fotgående och mycket läggande i många situationer.

Efter träning åkte jag hem till mellanbrodern Micke och åt laxpasta till lunch med honom och Sanna. Sedan bar det vidare till äldsta brodern Martin där dottern Alva skulle firas på sin 6 årsdag. Promenad med hundarna i Tumba och sedan impulsbesök hos Anna Jarnhart (äldsta broderns ex) med familj i Älvsjö tillsammans med Micke, Sanna och hundar. Trevliga timmar innan det blev bråttom hem där Kim och Annika väntade på att vi skulle kolla på film. Två stycken hann vi med, Zombieland, och en till konstig mindre bra som handlade om bekämpning av någons ex.

Jobbet drar igång ordentligt med revisioner nu så i onsdags var det telefonkonferens hemma på kvällen, vilket kanske är ett mindre kul sätt att spendera sin födelsedag på. Men å andra sidan fick jag galet många gratulationer på facebook så man känner sig alldeles bortskämd. I torsdags åkte jag ut till kund i Kista på förmiddagen. Jag hämtade sedan Chenin och Choice vid lunch och fick lite egen tid med dem samtidigt som jag jobbade eller låg halvförkyld i sängen. Jag mötte sedan upp Anna och Sofie på klubbens parkering för träning. Löpande Chenin störde deras grabbar medan vi övade på backa, slalom m m. Sötaste söt! Jag märker att jag klickar hennes backande när hon stannar istället för när hon backar.

Choice fick öva på fotgående som hon undantagslöst inleder med att schäfertränga för att sedan komma i bättre position. Vi körde också apportering, läggande m m.

I fredags hämtade mamma så jag hann jobba undan lite. Jag passade också på att möta upp Hebbe, Peter och Emil för middag på La Havanna. Kall restaurant och liten besvikelse. Därefter kylig kvällssväng med hundarna.

Jag har så mycket att blogga om men dagarna bara försvinner. I lördags hade vi kalas för mamma och mig här hemma. På dagen var det 17 släktingar här hemma och åt paj, tårta och skrattade så jag fick ont i kinderna. På kvällen var det knappt 25 vänner som kom hit och festade. Jag var nazi och tvingade folk att halsa konjak och spela Hejknekt. Vid tolvslaget bar det vidare till Garbo där framförallt Anna och jag dansade loss och stängde stället. Hussen var sjuk, gick hem tidigare och rastade hundarna. Så skönt! På söndagen var det bara att masa sig ur sängen för att försöka få undan det värsta i städväg innan SASK:s styrelse dök upp för möte. Stackars hundarna var uttråkade och blev upphämtade av mamma under mötets gång. Och mötet tog hela ljusa delen av söndagen.

På måndagen var det lydnadsträning på klubben som gällde. Chenin och Choice fick separat träning. Chenin övar på med sitt slalom mellan benen, backa och lite apportavlämningar m m. Choice fick öva på rutan (kors i taket), budföring med Anna som mottagare, kryp under Annas överinseende och kommentarer. Apportering, läggande, fotgående med kommendering m m. Jag övade lite på lydnadsklass 1-apportering och lyckades förstöra våra fina avlämningar. I vanlig ordning går Annas och min träning bakåt. Vilka pedagoger vi är!

På tisdagen var det gruppmöte i Sundbyberg. Förhållanden och relationer diskuterades flitigt. Hur man ska förhålla sig och att man bara kan ta ansvar för sig själv och att det är viktigt att vara ärlig och sann mot sig själv.

Lydnadsträning på Lövgatan blev det idag eftersom jag inte hade energi att ta mig till klubben. Tjejerna fick varsitt pass. Överlag blev det mycket stadgeträning för båda. Chenin var som vanligt tokig och gjorde lite fler saker än jag efterfrågade. Choice gick ett dåligt fotgående med position för långt fram och allmänt disträ och knäpp. Däremot gjorde hon resterande moment bra. Vi provade bland annat inkallning med ställande och läggande och kryp med mig upprätt ca 3 meter. Det kändes riktigt riktigt bra, så lägre here we come!

Japansk andfilm om Chibi, julklappslek, lutfisk, risgrynsgröt, Karl-Bertil och skjuts hem av mormor avslutade julafton. 

 

Efter att ha nickat till några gånger framför Hälsoresan promenerade Hebbe och jag hem på julnatten med hundarna. Vid vår port sprang det fram en mellanstor blandrastik. Först till Choice som redan hon var lagom sur och sedan hade odjuret ingen självbevarelsedrift alls utan sprang fram till en störtförbannad Chenin trots att ägarna ropade och Hebbe försökte fånga henne. Den reste visserligen ragg och tuppade sig men Chenin mer eller mindre flög på henne utan att hon svarade. Ägarna hann sedan ikapp och fångade in henne, inte helt utan skam. Det känns verkligen tråkigt att det skulle hända, mest för Choices skull som bara blir mer och mer osäker på andra hundar… Men å andra sidan är hon aldrig osäker när hon är själv. Tidigare idag när vi var ute och tränade lydnad (kors i taket på självaste julafton, men vi fördrev tiden i väntan på gästerna hos föräldrarna och behövde en paus från julstöket), så träffade vi en gigantisk bearded collie som Choice blev väldigt förtjust i – en riktig gentleman som minsann också tyckte Choice var en trevlig tjej.

Det blev ingen måndagsträning denna vecka. Istället blev det varsitt pass lydnadsträning för vardera hund utanför hemmet medan kläder tvättades flitigt, efter att först ha inhandlat julmat. Tisdag- och onsdagkväll ägnades tills törsta delen åt att inhandla fler par skidor och promenera. Jag råkar nu ha 3 par skidor, 5 par pjäxor och 2 par stavar.

Lucia firades på klubben med det gamla vanliga aussiegänget, Anna, Malin och Sofie. Lydnadsträning i kyla tills fötterna inte längre kändes. Resten av veckan blev ganska ohundig med matlagning på Cajsa Varg med gruppen på tisdagen, följt av öl på Odenplan. På torsdagen var det gruppmöte i Sundbyberg där vi pratade om min överaktivitet där jag ser till att ständigt sysselsätta mig för att jag helt enkelt trivs med det. Men också vilka konsekvenser det kan leda till. Veckan avslutades med julfest på magasinet i Värtahamnen. Galen fest med mycket dans efter en vecka fylld med leveranser och revisioner. Jag hade tänkt mig en lugn fest med god mat men istället blev det lite mat, mycket snaps, mycket schlager och så stängde vi stället. Under dagen var jag ledig och spenderade dagen med att umgås med Lisa kombinerat med att hämta montermaterial och sedan sätta ihop montern på Stockholmsmässan inför HUND2010.

Idag har Jocke och jag varit i Tyresö för att träffa Nattis och Eriks lilla Axel som föddes på Choices födelsedag den 4 december. Han verkade vara en väldigt god kille – lugn och snäll! I gemensam mak blev det promenad runt i närområdet i riktig kyla. Choice fick sig ett lydnadspass i deras trädgård och det känns kul att krypet tar sig riktigt fint. Målet är att vi ska ha lägrekrypet klart efter vintern. Det är ett perfekt moment att träna i mjuk snö. Efteråt hämtade jag upp längdstavar i Haninge.

Lydnadsträning på klubben innebar en paus i längdåkningen. Anna och jag tränade flitig kommendering. Chenin fick också träna på lite trix till sin stora lycka. En ny tjej med en intensiv och trevlig borderterrier kom också till måndagsträningen. Choice är så rolig att träna med nu, galet taggad på måndagarna.

Choice födelsedag firades i skogen, vad annars?

En väldigt trevlig dag som började med promenad, tätt åtföljd av lydnad och spår. Fokus på lydnaden låg på fotgående, kedjning av inkallning och apportering samt budföring. Mattias var med och la ett fint spår med en pinne och två godisapporter. Choice spårade bra men missade alla. chenin fick ett godisspår av mig som hon gick klockrent.

Choice lyckades också med konststycket att bita mig i näsan.

För hon busade järnet.

Efteråt hämtade jag upp Jocke som sällskapade mig till Haninge där vi hämtade upp längdskidor till mig. En snabb sväng till Bromma Blocks hann jag också med där förvärv av kappa a la Jane Norman gjordes.

På kvällen blev det tur till Bromma igen för att närvara på Seventh Wonders releasefest. Jag köpte en varm skön mössa.

Det känns som ansiktet ska lossna när termometern visar -17 grader. Hundarna, i synnerhet hårlösa Chenin, hoppar på tre ben på morgonpromenaden.

Idag missade vi dagis pga miss i kommunikationen så hundarna blev hemma och jag fick komma iväg tidigt från jobbet för att rasta. Det visade sig att Frida också kom ifrån tidigt så det blev oväntat men trevligt promenadsällskap.

Efter lite hemmajobb blev det en sväng till klubben med Anna, Sofie och Malin där det åter igen efter promenad blev strukturerad träning. Idag kändes Choice väldigt koncentrerad och uppmärksam. Bland annat tränades krypet, som börjar bli lugnare, granskning och kommendering av fotgående, kedja inkallning med apportering, inkallning med ställande och läggande m m. Chenin fick också visa upp sina knep och paradnummer.

På kvällen blev det film i form av New Moon – som för övrigt var totalt kass – och snabbesök av Hebbes mamma och respektive.

Måndagsträning med Anna, men höjdpunkten är förstås att mula Doc. F-n vad det är kallt att träna hund i massa minusgrader… och särskilt med helt fullkomligt tokiga hundar.

Snöande i sidled gjorde inte träningsmotivationen, som varit sådär senaste dagarna, bättre. Men bara att ta sig i kragen och inse att lite träning är bättre än ingen alls. Medan Doc och Choice rusade runt och mulade varandra i snön la Anna och jag ett godisspår till Chenin och Dalton. Sedan blev det minimal lydnadsträning under Annas skarpa insyn och kommendering. Både för Chenin och Choice.

Hebbe och jag provade sedan Bromma blocks kapacitet för julklappshandel. Det får godkänt även om det känns som en flygplats och saknar viss charm.

Hundarna fick spendera någon timme med Hebbes familj innan även vi anslöt till adventsmiddagen och fikat.

Imitation av Choices intressanta sovställning.

Inte helt genomtänkt att sänka immunförsvaret med en kall springtur. Nu är jag förkyld, vilket jag egentligen inte har tid med. Listan fylls på med nya uppdrag varje timme. Jag passar på att jobba lite hemifrån och igår var jag på kundmöte i Kista. Efteråt åkte jag till XL Zoo i Barkarby för att byta nyköpt borste med roterade piggar till borste utan roterande piggar. Medan jag blev pålurad en furminator matades hundarna ihärdigt med godis av den 5 man starka personalen. Hundarna är nog nöjda att slippa dagis och ha matte hemmavid. I onsdagskväll strax innan det bröt ut var vi på klubbens snötäckta planer och tränade med Anna.

Det blev kort effektiv träning för sedan misslyckades bilen på besiktning till följd av glapp i styrleden…

Eftersom det inte blev lydnadsträning på måndagen fick det bli det på tisdagen. Ensam med Anna i mörker och kyla kändes till en början motigt men kylan höll slask och lera effektivt borta. Efter promenad inledde vi starkt med tävlingsträning. Choice fick träna fotgående, inkallning och apport. Sedan blev det apport, hopp, läggande, rutan, inkallning med läggande och platsliggning.

Efter snabb träning mötte vi upp Hebbe i Kista C för att lämna igen klänning, byta skor utan kvitto och äta middag.

Chenin mår bra och är full av busiga upptåg, dvs precis så odräglig som bara hon kan vara, taggad till tusen så Choice, dagis och jag håller oss sysselsatta. Det känns skönt att kunna gå längre sträckor med de båda och att Chenin nu går med på pensionärsrundan på dagis. Choice fick lydnadsträning igår kväll på klubben i sällskap med Anna och Doc. Jag var inte på lydnadshumör i mörker och kyla egentligen, men tänkte småplocka lite med några moment, men givetvis kom man igång snabbt och så var motivationen på topp. Fotgående, inkallning, läggande, ställande, inkallning med läggande, inkallning med ställande, platsliggning, hopp, apportering och hopp-apport tränades. Jag kedjade också fotgående-läggande-inkallning-transporttillnyttmoment samt inkallning-apport-hopp. Det kändes på det stora hela bra. Mindre bra var att Choice reste sig på platsliggningen i samband med att jag sa till henne efter att hon bullrat åt några hundekipage som kom gående i mörkret. Inkallning med ställande gick också käpprätt åt skogen på grund av mig som inte en enda gång klarade av att säga rätt sak i rätt tid och även fast jag visste om det fick jag inte till det.

Måndagkväll innebar lydnadsträning på klubben. Stress till dagis, utökad promenad och sedan snabbträning med Choice och Doc eftersom Anna var på styrelsemöte. Doc vände sig inte ens om efter Anna utan tittade på oss med minen ”Jag trivs lika bra med er! (läs: Choice)”. Choice var taggad och verkade inte berörd av all lera – det är tydligen bara jag som avskyr slasket. Vi körde lite petningar i fotgåendet, läggande, hopp, inkallning med läggande och kryp. Doc fick också träna lite fotgående och ingångar. Först förstod han ingenting, sedan klickade det och han blev vanliga bus-Doc. Efter lite bus mellan kärleksparet tackade vi för lånet av Doc och fortsatte till Kista centrum. Middag med hela familjen och inköp av kofta och vinterskor.

Efter hård fredagspub på jobbet där skatts barskåp tömdes blev det sen middag på Vapiano innan Mattias gjorde mig sällskap på vägen hem med hundarna från föräldrarna. Imorse ville jag inte gå upp alls när Anna ringde och väckte mig, men det var bara att ta sig i kragen. Tillsammans med Anna och i karavan med Sofie, Malin och Maria mötte vi upp Lisa och Hanna på Värmdö för lite spår. Lite spår kan man verkligen säga för många hundar skulle ha och marken räckte inte riktigt till. 11 hundar skulle spåra i olika längd och former. Maria, som är relativt ny inom bruksspår, la ett spår till Choice efter många instruktioner från mig som innehöll väldigt mycket längd, längd mellan snitslar, längd mellan vinklar, längd mellan pinnar, längd mellan fotsteg osv. Maria räknade fotsteg efter bästa förmåga och fick till ett spännande spår som gick uppför. Tekniskt var det rätt svårt med vinklar på spännande ställen så Choice fick slita lite. Jag ropade tillbaka henne på ett ställe där jag såg att hon ville åt ett annat håll än snitslarna var men märkte sedan att hon i motvinden försökte gena till andra spårbenet efter en spetsig vinkel. Jag förebrådde mig själv för att lägga mig i men tänkte sedan att hon måste klara sånt också. När hon gick fel på ett annat ställe bestämde jag mig för att det bara var att följa med och se var det bär. Maria och jag märkte då att hon gick helt rätt, de snitslar vi sett var inte våra utan trädmarkeringar. (Alla apporter markerade och nöjd matte. Kul med ny spårläggare och ny skog!

Chenin fick ett godisspår som jag själv la. Hon gick både framspåret och bakspåret. Det första lite väl snabbt och många gottar missade, förmodligen så taggad över alla kompisar och ny skog. Min söta knäppis!

Choice fick lite minimal lydnadsträning innan det var dags att överge träningskompisarna för denna gång (Tack alla!). Anna släppte av mig i Nacka Forum där jag väntade trekvart på Hebbe som försökte hitta dit. Väl upphämtade landade vi på kalas hos min moster i några timmar med resten av släkten. Jag lyckades lova mitt kusinbarn att få min gamla Iphone förra helgen så idag var det upp till bevis. Vilken lycka för en 8-åring att få en Iphone2! Det kommer bli hans underhållning ett tag framöver.

Mitt i kalaset fick Hebbe och jag rusa iväg för fin middag och stand-up på restaurant Gotland.

Kvällen avslutades i soffan med bror och respektive till filmen Prince of Persia. Vilken härlig äventyrsfilm – jag gillade den mycket! Jag lyckades till och med hålla mig vaken hela filmen.

I onsdags var jag så sugen på spår efter flera veckors uppehåll pga vallning och tävlingar så jag gick tidigt från jobbet för att hinna ut i skogen i ljuset. Chenin och Choice fick varsitt ordentligt spår. Båda gick så bra att jag log från öra till öra när Jocke och jag skulle springa gula 5 km. Underbart att dessutom hinna med att handla mat och ändå vara hemma lagom till Bonde söker fru med nöjda hundar. Onsdagen gjorde hela min vecka! Förmodligen sista gången man får se en ljus vardagkväll i år…

På torsdagen blev det lydnadsträning med Anna och Sofie på klubben. Jag kände mig inte alls på humör för lydnadsträning, kände att det blev rätt ovarierad träning. Avslutade kvällen med en spontanmiddag hos Hebbes familj.

Det är så lugnt och skönt när man inte har någon tävling som stundar att bara få vara och träna det man vill. I måndags var Anna och jag solo på klubben. Det är verkligen tråkigt att mörkret skrämmer bort så mycket folk. Vi tog en promenad och satte sedan igång med lite effektiv träning. Choice fick träna koncentration, hopp, hopp-apport, apportering, läggande kedjat med inkallning, bara lägganden, fotgående, kryp m m. Jag förväntade mig att Choice skulle vara lite trött efter helgen men istället var hon laddad till tusen.

Igår blev det istället slappardag på hundfronten. De blev hämtade tidigt av hussen och fick sedan nöja sig med promenad och bentugg på kvällen när vi människor var i Kista och shoppade kläder.

Trots hällregn och trots lydnad på morgonen och spår på eftermiddagen gick det idag vägen. Vi hade ungefär samma poäng som sist men denna gång gjorde inte jag bort mig på hoppet. Vi inledde morgonen med platsliggning, följt av budföring som genererade fina 10:or (alla 9 hundar sprang till mottagaren idag). Jag blev orolig när tollaren brevid reste sig på platsen men det gick bra ändå. Väl dyblöta var det dags för lydnadsmomenten. Choice gick ett fotgående (7,5;7) som kändes något bättre än sist men ändå gav något sämre betyg. Framförgåendet nollade vi och det är precis där vi är just nu, så det var välförtjänt. Läggandet var betydligt mindre dk än sist som då gav 0;6,5 men betyget blev ändå sämre (5;5,5). Inkallning gav full pott och apportering lika så. Jag var osäker på om hon verkligen satt i ingångarna men kunde inte avgöra. Att apporteringen gick så bra var dagens triumf helt klart. Hoppet blev lite tokigt slut på men hon hoppade i alla fall åt båda håll (8;9).

Vi avslutade med en 7:a på spåret igen, trots alla apporter med oss. Domarna tyckte Choice gick med hög näsa och sökte spår mer än spårade. Hebbe säger att de missförstår Choice och jag är benägen att hålla med samtidigt som hennes nonchalans kan göra en ordentligt frustrerad. Hon vindar in pinnarna så långt i förväg att hon slingrar sig fram som en orm. Men idag var hon inte mer än en sjua i alla fall. Totalpoäng 252,5 poäng och en andra placering.

Lådan med tuggben var lite mer populär än en oätlig pokal…

På det stora hela presterade vi ungefär där vi är. Inga överprestationer men tack och lov inte heller några underprestationer. Jag är supernöjd med min lilla räka som kämpade på kisandes i hällregn.

Chenin har varit med och supportat hela dagen. Hon är en klippa som gör mig sällskap i regnet mellan alla moment. Mellan varven värmde vi oss också i klubbstugan. Chenin assisterade också Choice med benen…

Chenin vädrar i Lidingö Bk’s klubbstuga

Chenin, Chenin, Chenin – så går tankarna hela tiden. Även om hon felaktigt tror att hela världen kretsar runt henne så är det i vart fall så att hela min värld kretsar runt henne. Igår var vi på rehab på Södra djurkliniken. Jag ville avboka tiden eftersom vi inte varit hos veterinär än men blev ”lurad” av djursjukhuset förra veckan att det ändå kunde vara bra att gå dit och få lite akupunktur för smärtlindring. Synd bara att de ”glömde” tala om att detta kostade 900 kr och behöver upprepas ca 10 gånger för att ha någon effekt. Herregud, vilket rån! I övrigt blev det ingen undersökning eller teori om vad det kunde vara, inget mer än att en veterinär måste kolla på henne. F-n vad less man blir! Jaha, mer fattig och mer villrådig pratade jag med Ingrid tills jag lipade förstås. Men något blev i alla fall klarare av besöket och det var att jag kommer åka till Strömsholm så Lennart får se henne och inte använda Södra djurklinikens ortopeder eftersom de inte opererar ryggar. Choice fick lite träning på ny plats i form av en ensligt belägen parkering i närheten av djursjukhuset. Vi körde på med att anamma tips från kursen att kedja delar av framförgående och läggande, delar av läggande och inkallning. Så blev det också träning av starter, kontakt, fotgående och säkra lägganden (och så petade jag igen omedvetet i snabbheten). Stabil platsliggning avslutade vi med. Äntligen en tidig kväll hemma i soffan – det är sjukt underskattat! Hundarna tuggade varsitt ben och jag kollade på Robinson.

Avslutning på tävlingslydnadskursen hade vi i tisdags. Kursen som helt klart dominerats av aussies eftersom Anna, Sofie och jag var sugna på att gå kursen för Toni och Jenny. Instruktörerna var till belåtenhet, många bra tips och idéer fick vi. I tisdags började vi med fin platsliggning och sedan fick vi välja vilka moment vi ville köra. Jag fortsatte med vittringsapportering under Jennys ledning och den känns riktigt finfin. Vi avancerade snabbt från första övningen till färdigt moment. Det syns så tydligt att hon är medveten om att det inte handlar om att ta första bästa utan luktar fint igenom alla. Jag tränade sedan fotgående under kommendering, apportering och framförgående själv innan det var dags för pass 2 hos Toni. Där blev det fokus på läggande och insikten om att jag ställer för höga krav på snabbheten att hon istället blir osäker på om hon verkligen ska ligga trots att jag förbereder henne väl. I alla fall var hon 100 % på lägganden under passet. Vi tittade även på ingångarna som blivit mycket bättre från min sida, men vad arg Choice blir om jag säger att det blev fel – morrar och knorrar upprört om att hon faktiskt har rätt. Avslutade med en budföring där Toni var mottagare. Choice gick inte på första tillbaka-kommandot eftersom det kom för nära inpå belöningen – typiskt henne! Jag körde sedan vidare med hoppet som fungerade mycket bra, fram till Doc började leka med sin pipis… Kvällen avslutades med gott fika som också blev dagens middag. Bra jobbat…

Igår blev det springning med kollega i Hagaparken. Chenin var piggare än någonsin och helt rabiat när jag hämtade på dagis. Skällde och bet i Choice och var allmänt skogstokig. Vi gick en runda i Hagaparken innan springningen och det gjorde henne gott!

Flygkurs blev det för sista gången, men lite mer analys och reflekterande kan behövas så det blir till att fortsätta lite till utan något prestationskrav.

Anna och jag tränade i måndags och just nu går Choice riktigt fint. Jag kedjar förstås för lite för att jag är för rädd att misslyckas och släppa igenom små detaljer. Läggandet har jag petat lite mycket i så där är Choice inte alltid 100. Fotgående, sneda tillbakahopp, apportering och platsliggning nöttes också.

Anna och jag tränade hyfsat strukturerad lydnad på brandstationens mörka grusplan. Vi kommenderade varandra flitigt och övade på tävlingssituationer. Choice fick kommendering av helt program fotgående, starter, in på plan och hålla kontakt i stilla position. Läggande blev också kommenderat och petat i vid sidan av. Jag har tränat mer stadga en snabbhet och säkerhet ett tag så vi behöver backa. Inkallning kedjades med apportering och kändes mycket bra. I kedjan satt hon långt fram vid avlämnandet men jag tog ingen notis eftersom det inte var det vi övade. Jag körde sedan det separat och blev mycket nöjd. Svårt med apportering när man är så glad att farten in var bra men inte avlämnandet. Framförgående blev det också men där blev vi bara osams, tyckte hon var ofokuserad. Platsliggning avslutade vi med och hon låg tryggt, fint och länge. Störningar bekom henne inte. Känslan nu är mycket bra.

I mammas och Annas sällskap tog vi en promenad med hundarna runt området. Chenin verkar må bättre än i tisdags. Tid är bokad på Strömsholm i november.

I tisdags var det tävlingslydnadskurs för näst sista gången. Denna gång låg fokus på inkallningar. Jag valde att träna på inkallning med läggande, kommenderat fotgående, framförgående och budföring. Vid sidan av körde jag också apporteringsträning och lite krav på korrekta ingångar för att få belöning.

I onsdags skulle det vara skott-träning på klubben så jag stressade dit. Tyvärr fick vi en trist start när en schäfer flög på Choice, mer eller mindre. Hon är snabb så hon hann dock undan och sprang hysterisk med andan i halsen och skräckslaget skall medan han jagade efter långt långt bort innan han äntligen, tung som han var, inte längre orkade. Fan, vad det känns värdelöst, Choice är så sjukt osäker på andra hundar nu. Hon förstod verkligen inte varför det hände och det gör ärligt inte jag heller. Jag kan bara konstatera att alla hästar inte är hemma på den schäfern. Han betedde sig rätt märkligt i övrigt också, morrade åt mig och andra. Vi lät det gå ett bra tag innan vi började med skott-träningen, men nog var Choice lite påverkad i alla fall. Vi tränade på med lite agility och lydnad. Hon reagerade inget på skotten men slängde då och då långa blickar på schäfern (som var utom synhåll) och vid ett tillfälle när hon kom ur en tunnel och jag var på fel sida skrek hon till innan hon såg att det var jag. Stackars smulan! Oavsett så kändes i alla fall skotten bra.

Chenin var helt full av energi på kvällen. När jag rastade högg hon tag i en orienteringsstation och slet ner, tydligen väldigt kul. Hemma snodde hon en vante och försökte springa runt med innan jag hann stoppa henne. Jag satte mig med henne i hallen för att lugna henne men då kråma hon sig galet mycket så det small till i ryggen och sedan gick hon med svansen mellan benen och skrek när hon försökte resa sig. Fan, vilken skit-onsdag!

På torsdag var hundarna hemma med husse och det gjorde dem gott. Choice fick sin långpromenad och Chenin sina korta. De fick också åka med en hel del i bilen vilket gjorde dem trötta och nöjda på kvällen. När jag kom hem fick hundarna följa med till Macoteket och köpa en Iphone4, sedan blev det besök hos Annica för Chenins del. Annica skickade en remiss till Strömsholm och jag fick morfin utskrivet. Vi diskuterade om det kunde vara bryggorna mellan kotorna som spruckit. I så fall får man vänta några veckor innan de växer ihop igen och fram till dess är det bara vila som gäller. Ju mer hon rör sig i det partiet, desto större blir bryggorna som kan klämma på andra delar.

Choice och jag sprang sedan med Mattias runt Löt, Råsta, kyrkogården och kolonilotterna. Efteråt blev det Ica Maxi, matlagning och packning inför helgen då vi ska iväg till Skinnskatteberg på vallningskurs för Peter Nilsson.

Imorse på väg till dagis hoppade Choice upp på en hög mur. Chenin tänkte hoppa efter och jag tittade på henne och satte förbud. Alltså, hon tänker verkligen inte, knäpphunden! På vägen till jobbet läste jag återigen om katastrofen i Ungern, helt ofattbart galet!

Anna meddelade att hon skulle hinna hämta sina själv i alla fall så jag kontrade snabbt och frågade om hon kunde ta med mina eftersom GAAP:en såklart körde ihop sig. Ångest av att inte hinna med något innan mörkret lägger sig blev något stillad av att komma till klubben för att plocka upp småtjejerna. Jag tog först en stillsam promenad i mörkret innan Chenin släpade mig ut på treans plan. Mitt samvete gick före att hon inte är helt bra i kroppen så hon fick träna lite backa, ligga still, huvudet ner och småtrix. Jag försökte köra slalom mellan benen men insåg vid första passagen att hon blir helt tokig och la det snabbt på hyllan. Choice fick också lite kombinationsträning och bland annat platsliggning med Chenin och massa störningar som gick super. Choice fick sedan lite egen träning medan Chenin väntade i bilen. Jag trodde kanske hon skulle vara lite påverkad av gårdagen men hon var taggad till tusen så vi körde igenom fotgående, läggande, hopp, inkallning och platsliggning. Läggandet strulade lite men annars var känslan kanonfin och jag skickade på belöning i form av bitstocken som hon for runt med morrandes helt galen på plan. Det blev helt enkelt en bra måndagsavslutning trots mycket på jobbet!

Vår tävlingskarriär började inte helt bra med att jag slarvade bort ena pinnen som skulle ligga i spåret. Det blev omlägg och väntan till sist. Choice gick klockrent i trav och plockade pinnar fram till andra vinkeln. Där strulade hon lite, kollade rådjursspår och sork innan hon tuffade vidare. 7 blev betyget (partiska jag tyckte det var hårt dömt men men) och jag insåg att platsliggningen skulle bli rätt avgörande för dagens resultat. Hon sprang en klockren budföring med 10 i betyg och låg, till min stora förvåning, alldeles fint i 3 minuter. Dvs hon både spårade och låg plats (som du sa Sofie), men inte räckte det för det. Hon gick fint fritt följ, dåligt framförgående, dk på läggandet gav 0/6.5, fin inkallning, fin apportering tills hon spottade ut den brevid mig och sen hoppade hon inte tillbaka på hindret.

Sämst när det gäller som Anna brukar säga. Precis så känner man när man förstår att man hade kunnat bidra till uppflyttning genom en liten liten hjälp över hindret med handen när Choice hamnade snett. Istället står man där stel som en pinne och kommenderar. Vilket team vi är! 212,5 p resulterade det i.

Nåväl, trea kom vi i alla fall och det var kul eftersom alla hundar körde hela dagen. Och sen är jag nöjd med spåret och sjukt nöjd med platsliggningen. Att det är just hoppet vi missar är lite surt eftersom det är koefficient 4 och sista momentet som gör att känslan blir lite sämre (för vid det laget hade jag redan räknat med uppflyttning). Men om jag tänker efter är jag väldigt nöjd med teamkänslan under fotgåendet så jag försöker fokusera på det.

Chenin har förstås varit moraliskt stöd åt Choice och mig hela dagen och tjurat lite på någon golden bara.

Igår firade hunddagiset 10 år så det var stor fest med godis, tårta, serpentiner, partyhattar och annan utsmyckning. Varje hundägare fick dessutom svara på lite hundfrågor. Jag lyckades pricka in alla rätt och vann en fin korg fylld med godsaker. Korgen blev kvar hos föräldrarna eftersom det var mamma som häntade igår. Själv var jag på fredagspuben några timmar med kollegor och sedan på Hotellet på Linnégatan. Kvällen avslutades på Max där Hebbe mötte upp. Från föräldrarna promenerade vi hem med hundarna. Chenin var åter igen lite sämre.

Idag har vi haft en riktig slapparlördag. Tvätt har stått högst upp på schemat också. Pinsam incident i tvättstugan var när vi kom ner till vår bokade tid och märkte att någon höll på att tvätta. Vi spolade fram programmet, tog ut den dyngsura tvätten och hängde den i en korg. Sedan tvättade vi på som vanligt. När vi sedan skulle boka ny tvätt-tid märkte vi att jag tagit fel dag. Jag hade bokat samma tid, fast gårdagen, inte idag. Usch, vad pinsamt, jag skäms så!

Hundarna var riktigt uttråkade när de bara fick promenader så på eftermiddagen kliade det så mycket i fingrarna att det blev lite träning. Jag försökte träna platsliggning med Choice när Chenin satt uppbunden brevid. Visserligen var Chenin rätt tyst men det räckte med ett pip från Chenin så gick Choice upp direkt till mig (tryggast så). Verkligen sjysst inför tävlingen. Jag tog sedan ut Choice och körde ett pass och då låg hon stabilt bra. Så ja, Anna hade helt rätt när hon häromdagen påpekade att Choice inte ska ligga plats när Chenin är med. Fan vad surt att erkänna… I övrigt tränade vi fotgående, läggande och framförgående.

En sväng till Kista blev det också på kvällen. Hundarna fick socialisera lite medan vi åt middag och kollade mobiltelefoner.

I tisdags blev det effektiv lydnadsträning. Jag körde igenom fotgående, framförgående, läggande (som hon nolla), inkallning, apportering och hopp som kändes mycket bra, bortsett från läggandet. Sedan blev det platsliggning med tre andra hundar. Hon fick ligga länge medan jag fokuserade järnet på stadgeträning så hon verkligen förstår sin uppgift. Det kändes bra frånsett att hon vid två tillfällen när jag varit hos henne och belönat gick efter mig. Sedan blev det mer momentträning – passade på att få kommendering av fotgående och inkallning när ett schäferekipage blev kommenderat (gäller att vara smart). I övrigt blev det mycket fokus på läggande – hon har ett väldigt snyggt sådant om hon bara är med, vi har nog hastat lite. Apporteringen och framförgåendet kändes bra. Hoppet är också ett hastverk där hon såklart sitter snett på andra sidan hindret och alldeles för nära, men över kommer hon i alla fall.

I onsdags stressade jag från jobbet och upp till klubben för att hinna med skott-träningen. Jag hann precis till parkeringen för att kissa tjejerna när jag hörde skotten gå av. Sista skottet fick vi på väg ner och väl på plats hade jag missat alla skott. Choice och jag körde igenom ett lydnadspass med fotgående, framförgående, läggande, inkallning, hopp och platsliggning. Vi la väldigt stort fokus på platsliggningen och jag stod på agilityhinder och retades. Hon låg stabilt och fint. Sedan dök Anna och Sofie upp. Vi frankerade lite kallelser innan vi tog en promenad. Choice fick sig sedan ytterligare platsliggningsträning men då var Chenin med, som stod brevid mig, och då gick det först inte alls. Suck!

Igår var vi till Hagaparken med Mattias och promenerade först, innan vi sprang ca 5 km fick Choice träna lite fotgående, läggande och platsliggning. Den senare fungerade inte alls eftersom hon var så taggad på att springa. Känslan är inte alls bra. Hon som låg så fint på träningstävlingen i juni på kennellägret. Jag förstår inte vad som hänt de sista veckorna…

Chenin mår i alla fall mycket bättre. Nu börjar vi komma igång med normala promenader och det känns väldigt bra. Nu gäller det bara att få henne att förstå hur man tar det lugnt.

Vi har kört lydnad i dagarna 3. Chenins hälsa har gott upp och ner. I fredags kväll var hon återigen skitdålig och likaså i lördagskväll, annars har hon mått något bättre under helgen. Jag blir inte klok på den där ryggen.

Choice har grillats i lydnad. Platsliggning fungerar nu inte alls och jag börjar överväga att stryka oss från tävlingen på söndag. Men så funderar jag igen och kommer fram till att jag faktiskt vill tävla även om jag inte har någon platsliggning. Problemet i fredags, när vi körde på klubben med agilitygänget Lisa, Malin och Emelie, var att vi inte hade så många moment alls längre. Ligg hade hon aldrig hört förut och framförgående var ju andra gången hon körde. Marsch-kommandot från mottagaren på budföringen ignorerade hon helt. Det enda starka kortet hon har är fotgåendet, för det är fint och såg extra fint ut när hon gick med Lisa. Efter lite träning så kändes dock alla moment rätt bra.

Lördag fortsatte i gott tecken. Anna la ett spår på 500-600 meter med tre apporter, Choice gick riktigt fint – hade svårt med vissa stigar men löste problemen efter lite letande av spår. Jag kände mig nöjd med henne. Alla andra gick också bra, Chenin fick ett kortkort korvspår som hon fick ta både fram- och baklänges, Doc gick grymt fint i ett drygt 800 meters spår och Dalton gick också bra. Apportstig blev det också men det fanns mer att önska av både Choice och Doc som verkade vara på en annan planet. Efteråt kommenderade Anna oss i lydnaden (tack snälla!). Jag känner mig riktigt nöjd med Choice avseende alla moment utom platsliggning. Vi kedjade lite och tränade på helheten för att sedan jobba med små detaljer.

Idag beställde jag nytt ställe för lydnadsträning och det fick bli Skytteholmsparken i Solna Centrum. Lagom med störning i form av folk, hundar och vilda djur. Choice gick finfint på samtliga moment utom platsliggning (suck). Backa backa backa är det som gäller.

Nu på kvällen har vi haft styrelsemöte för SASK. Efter träningen igår hann jag med shopping med Hebbe i Kista (man kan få väldigt många hundra i rabatt när HM kör 100 kr rabatt för varje 500 kr…), äppelpaj med mamma och mormor hos moster i Nacka och på kvällen kom Frida och Cicci över och drack vin. Vi planerade utgång men la ner det i sista minuten när redan en sko var på. Sängen lockade samtliga alldeles för mycket.

Nu promenad med en pigg Chenin och Choice, sedan söndagskomedi innan arbetsveckan drar igång. Ångesten är fulländad.

Alltid ska det vara något. Jag pratade med både hunddagis och mamma på väg hem från flygplatsen och fick meddelande om att Chenin inte mår bra alls. Väldigt dålig i magen visade sig dock inte vara det största problemet, utan istället väldiga smärtor i bakpartiet, en kombination av knä- och benvärk. Hon överansträngde sig redan när jag var i Åre och Jocke hade henne, men repade sig hyfsat under förra veckan. Slagsmål med lösspringande Betsey var det sista vi behövde. Vad som hänt i helgen är något oklart – men definitivt har hon gått för långt med  min bror i lördags. Nu är hon så dålig att hon gnyr när hon försöker resa sig och mest av allt ligger hon bara. Jag ska försöka kontakta Strömsholm men vet inte om jag ska ge henne några dagar först för att se om det är en överansträngning. Om det inte är det kan det vara en nerv som ligger i kläm och då känns det elakt att utsätta henne för flera dagars lidande. Jag vill inte operera och jag vill definitivt inte ta bort henne. Livet suger!

Om jag ska nämna något annat än bara negativa saker så har Choice drillats i lydnad i två dagar. Igår var det tävlingslydnadskurs på klubben och vi fick lite tips gällande apportering:

• Vanlig träapport – Jag måste kasta med rätt hand och variera när jag kastar, tenderar att ofta kasta när hon vänder upp (för att säkra) istället för att belöna hela in-sträckan.
• Tungapportering - Använda kampen som verktyg är nog Choice grej
• Apporteringsdirigering – Om hon går till fel skål, stoppa henne!
• Vittringsapportering – Det här med hög och gömma pinne fungerar väldigt bra på henne. Hon nonchalerar helt de andra pinnarna och ger sig aldrig förrän hon hittar sin pinne. Jag ska nog ta bort godisletandet. 

Jag har inte mått helt bra på sista tiden, vilket antagligen beror på en mängd olika faktorer och något man måste ta sig igenom helt enkelt. Det här med Lazy blev ju jobbigare än vad jag föreställt mig att det skulle vara. Trots hennes gedigna ålder på hela 13 år och medvetenheten om att detta skulle komma närsom kände jag mig ändå helt oförberedd och en enorm skuld. Vår chow chow-era är nu över.

Dagen innan, på måndagen, var jag på flygkurs där vi pratade om för många val och varför man är rädd att välja fel. Hur man projicerar faran själv, avundsjuka riktad mot en själv, krav man har på sig själv att göra rätt och optimalt även vad gäller obetydliga saker. Hur man kan träna på ett göra felaktiga val. Avundsjuka mot livet, att unna sig att resa. Vi pratade också om min tidsnoja, hur dåligt jag mår när jag blir medveten om att jag slösar mycket med min tid men sedan hur jag slösar bort min tid genom att syssla med overkliga saker. Rastlöshet och svårt att vänta eftersom det innebär att jag blir medveten om att jag slösar med min tid och skulle kunna leda till en kontakt med mig själv som jag ju flyr. Vilka krav jag ställer på min omgivning pga detta eftersom människor som pratar långsamt ger mig en medvetenhet som jag tycker är jobbig. Varför jag trivs bäst med folk med mycket tempo/stress. Och återigen vilka krav man har på sig själv för att inte uppfattas som långsam (ofta av en själv). Att förstå det faktum att det är mest tidseffektivt/optimalt att vara med sig själv utan att tänka, räkna, fundera, planera eller analysera. Jag är inte mina tankar så sluta aktivera mig. Helt enkelt klassiskt konsultstress, förmodar jag.

På tisdagen var det andra omgången tävlingslydnadskurs för Toni och Jenny. Denna gång fokuserade vi på framförgående och rutan. Choice gick skitfint framförgående – detta är verkligen hennes moment eftersom hon har ett naturligt snyggt koppelgående (till skillnad från Chenin och Doc ). Vi körde med hållare och det verkade fungera bra. Nu är det bara att ta sig i kragen och träna för vi är anmälda till appellen. Vad gäller rutan ska vi köra på leksak och klicker för target verkar dämpa henne för mycket. Efter kursen tog jag med Chenin och Lazy i klubbstugan (föräldrarna reste ju till Ungern på morgonen så jag var Lazyvakt). Sofie fick kolla lite på Lazys öga och konstaterade att det såg lite märkligt ut, som om hornhinnan skadats. Jag ringde Annica på vägen hem för att höra mest vad jag borde göra. Snäll Annica bad oss komma in direkt för att få smärtstillande och tog emot oss vid 23 på kvällen. Jag hade bestämt mig för att absolut inte ta bort henne förrän föräldrarna kom hem igen men klok Annica fick mig på andra tankar. Sedan följde en väldigt jobbig natt och ännu fler ledsna nätter. Jag försöker dock glädjas åt de år vi fått tillsammans.

Jag övervägde varje kväll om jag skulle orka följa med på konferens till Åre när jag helst av allt ville vara med Chenin och Choice. Jag insåg dock snabbt att jag skulle ångra mig om jag missade det så trots ledsen morgon, fylld av ångest, åkte jag med det chartrade EY-tåget till Åre. Jag var nog mest orolig för att jag skulle bli ledsen under resan men istället var det nog bra att komma ifrån vardagen. Vi inledde fredagen starkt med 14 timmars drickande, TP-spelande på tåget under hetsiga diskussioner, Sing Star-sjungande med chefen, incheckning i fin 8-bäddslägenhet med bastu i Brunkulla tillsammans med 5 kollegor, middag på Dippan i Åre och dans till skön DJ till 4 på natten. Två minnesvärda saker från kvällen är en brandsläckare som användes på ett ytterst olämpligt sätt och en chef som går in i fel lägenhet, dvs vår, och argumenterar roligt om varför hon bor där och inte jag – hysteriskt kul.

På lördagen var det konferens med 1600 EY-medarbetare i Mix Megapols arena. Det var en riktigt riktigt bra konferens, tur att man inte sov förbi den. Om det var något jag inte velat missa var det nog den. Otroligt professionell och underhållande med en seriös och påläst moderator och en inbjuden framtidsvisionär som talade om innebörden av kompetens, hur vi har gått från kunskapssamhälle där nästan ingen kan till förståelsesamhälle där nästan alla kan. De företag, ofta äldre kontroversiella,  som inte förstått det kommer att tappa mot de företag som föryngrar sig, följer trender, är med där det händer, förstår innebörden och vikten av Facebook. Han pratade också om tysta överenskommelser i samhället om hur saker och ting borde fungera, att det är otroligt viktigt att tänka mindre historia och mer framtid, även på en individnivå. Hur frågan ”vem är jag?” kan besvaras med visioner istället för med bedrifter. Han sa också att det många företag gör fel är att jämföra sig med hur det såg ut innan för att visa vilka förändringar som gjorts istället för att jämföra med hur mycket samhället förändrats för att inse att förändringarna inte är tillräckliga. ”Go-with-the flow” summa summarum. Proffsig kille och väldigt rak och ärlig mot VD:n vad gäller EY:s framtid och möjligheter.

Efter konferensen var det lagtävlingar med 15 stationer där vi 1600 personer var indelade i ca 160 lag. Vår grupp, tillsammans med 15 andra grupper (dvs ca 160 personer) inledde starkt med kanotgrenen där jag frivilligt erbjöd mig att paddla tillsammans med en herre. Redan vid första bojen slutade dock grenen för vår del med kantrad kanot, i med kläderna på i kalla Åresjön, hysteriskt skrattande simmade jag efter 3 bojar till och tåg koder innan jag hängde fast vid med någon annan kanot och kom in till stranden igen. Jag upptäckte då att jobbmobilen blivit kvar på Åresjöns botten men tröstade mig med att vi ändå inte hade något jättebra förhållande. Vi var mest arga på varandra, jag saknade förlorade knappar och var besiken över sprickor och nagellack i högtalare så någon stor förlust kan det inte anses vara.

Jag letade efter personer i min lägenhet som kunde tänkas ha nyckel, joggade sedan upp till Brunkulla, missade ca 10 stationer på lagtävlingen, bytte om, bet ihop och kom igen till de sista 4 stationerna som bestod av Åres historia, pussel, årtalsfrågor och på spåret.

På kvällen var det fest, riktigt fin fest med flera rätters middag. Jag var helt slutkörd och kom på mig själv att gäspa, varpå skattechefen i Sverige som var min bordskavaljer påpekade att vin inte längre biter på mig. Dagen efter behöver man sprit. Strax efter varmrätten intogs därför tequila i baren och med kaffe på det undrade jag hur denna kväll skulle spåra ur, men hyfsat städat blev det ändå – för mig i alla fall… Petra Mede, Fredrik Swahn m fl underhöll flitigt på scenerna (2 scener och 4 storbildskärmar gjorde att man inte missade något). Prisutdelningen i lagtävlingarna föll nästan i skuggan i jämförelse med den uppmärksamhet jag fick över simningen i Åresjön. Totalt var det 6 personer som ramlade i under dagen men just jag var tydligen mest intressant för att jag var först, fortsatte simma och tog med min mobil ut i kanoten. Kan inte se det roliga i det, men det skulle tydligen filmas och intervjuas av Petra Mede på storbildsskärm inför 1600 EY-människor Sverige runt. Vad gör man inte för att marknadsföra skatt internt?

Sedan blev det mer fest, dricka, dans och artister i form av Orup och Petter. När kvällen var slut blev det så mycket som två efterfester, varav den första underhölls av suspekta individer som fått i sig lite för mycket och som måste vakna med stor ångest för att gå till jobbet på måndag. Vid 5-tiden var det läggdags och sedan tåg hem på söndagen med biosalonger ombord. Det blev lite Solsidan, Up in the air och sömn.

På väg till Tånga-Hed
Fyra dagars hårdträning för hundarna i form av aussieläger i Tånga-Hed. Lisa och jag åkte ner på torsdagmorgon och passade då på att stanna till hos Gunnar och Marianne i Oxelösund för lite vallning. Choice gick rätt lugnt och fint och lugnade sig till och med ute i stora hagen, så pass mycket att jag kunde gå från attitydträning till att börja träna höger/vänster och minihämt på större område. Jag gjorde också som Marianne sa och satte mig ner på en sten och bara lät Choice ha egen kontroll på fåren och gå med dem lugnt och helt naturligt. Under inhämtningen av fåren insåg jag att Choice jobbar så himla mycket bättre när jag inte lägger mig i och att jag faktiskt kan låta henne få fria tyglar att gå helt själv i hagen när vi letar fåren. Hon hittar dem ju ändå snabbast och brukar normalt stanna hukandes av sig själv. Och skulle hon inte göra det är det ju inte hela världen om hon får prova lite själv, någon gång kanske hon gör helt rätt. Några pass i fålla blev det också efter inhämtningen.

Loi gick också riktigt riktigt bra redan från start, mycket lugnt och fint och som alltid med fin balans.

Chenin fick ett godisspår på äng med två vinklar och 3 apporter. Finaste gulliga Chenin. Alla var ganska tillfreds när vi några timmar senare rullade vidare mot aussielägret. En resa som kändes väldigt lång men med Lisas sällskap var jag underhållen hela vägen. Lisa är för övrigt väldigt förtjust i Gränna…

Föreläsning om mentalitet
Väl framme i Tånga-Hed vankades intressant och fängslande föreläsning med Jan Gyllensten om mentalitet i allmänhet. Det är alltid kul att se framför sig sina egna hundar (såsom alla förstås gör). Chenin som bara kan komma ihåg positiva minnesbilder och Choice som har gott minne både vad gäller positiva och negativa minnesbilder. Chenin som är vild och galen med noll anpassningsförmåga och utan att inse sina ramar, men samtidigt väldigt rätt på rätt saker. Choice som är cool och iskall utan att brusa upp sig för mycket över småsaker, självständig och säregen. Men det var också kul att höra hur länge Lisa skrattade när Jan pratade om att sitta i en racerbil med full gas men utan ratt (= Loi emellanåt).

Spårgruppen
Vi har under helgen ingått i en av spårgrupperna på lägret. I gruppen ingick följande ekipage: Lena med Lukas från Arelids,  Mikaela med Thing från Sugarwinds, Marie med Vilja från Real Sugar, Barbro med Fokuz från Chess Player, Anneli med Hilda från Empress, Camilla med Choice från Crofter Holdings och Chenin från Chess Player samt instruktör Carina Alnegren med Jiggy från Chess Player.

Mesta delen har vi spenderat ute i skogen bland fästingar, spindelnät och mygg. Jag har väldigt många spår i kroppen, missade endast ett spår första dagen och beräknade att jag gått 15 spår andra dagen. Tredje dagen däremot missade jag samtliga hundar och hann desto mer med mina egna. Fotograferandet har varit dåligt men några foton på gruppens hundar har jag i vart fall hunnit med.

Choices arbete
Choice har spårat bra, hon är väldigt noggrann och analytisk och har en ganska känslig näsa. Jag tycker hon går lite långsamt och omotiverat men det fick jag snabbt höra att jag var den enda som tyckte. Den första kommentar någon sa var att hon gick för snabbt. Vad allt är relativt tänkte jag för mig själv och minns när Chenin och jag tävlade lägre spår och gjorde ett spår på under 17 min varpå vi varvade den som startat innan oss. Men i vilket fall skulle jag vilja ha ännu mer attityd och lite ”det här är mitt spår” från Choice, fast givetvis inte på bekostnad av att hon slarvar vilket kan vara risken. Äsch, man får väl vänja sig vid tanken på att Choice inte är Chenin.

Choice fick två tekniskt ganska svåra spår första dagarna med mycket jobb på stigar, vinklar på stigar, apporter i vinklar, terrängbyten m m. Sista dagen fick hon ett långt Barbrospår på knappa kilometern (om jag förstod rätt) med terrängskiften, hopp över bäckar, snäva vinklar m m. Ett väldigt kul spår som Choice gick fram fint i men vid skifte från skog till äng kom hon av sig och fäste inte igen så vi selade av och konstaterade att många dagars jobb har gjort henne riktigt trött. Men väldigt konstigt är det, för när vi skulle hämta slutet spårar hon på som vanligt igen och likaså sprang hon på och iväg på Chenins gamla spår. Trött men ändå inte trött!?

Vi har också hunnit med lydnadsträning i någon form varje dag, kanske lite mer av den varan första dagen. Choice har gjort två fina platsliggningar med för henne okända hundar, en med Minos och Lisa och en med Rosso. Jag har märkt att jag är lite fegis och inte vågar lämna henne på långt avstånd med okända hundar för att jag är lite rädd för att det ska springa fram hundar till henne som kan göra henne osäker (kanske är denna känsla ännu starkare när oddsen för detta är högre pga löp). Vi har också tränat fotgående med massa spännande störningar och där är jag så nöjd med henne för nu verkar hon ha förstått grejen. En hel del annat smått och gått har det också blivit, såsom budföring, hopp, läggande, ställande m m.

På uppletandet har hon gått fina tomslag och letat på hela tiden. Däremot går hon ibland utanför den vallade rutan varpå jag är tyst och låter henne leta sig in för att förstå att det inte lönar sig att vara utanför området. Jag vet inte om jag kanske borde ropa in henne direkt hon går ut eller låta henne vara?

Avslutningsvis fick Choice springa några varv med Ingelas Puff från Windedos och de lekte faktiskt jättefint och gulligt med varandra. Det verkar mest vara Doc som ska manglas enligt Choice…

Chenins arbete
Chenin har fått korta godisspår alla tre dagarna som hon varit alldeles för het och taggad i, första dagen gick hon nog över alla apporter medan hon andra dagarna hittat alla men varit slarvig. Dessutom har hon gått två fina apportstigar med alla apporter galet lyckligt markerade – älskade hund! Sista dagen fick hon utöver det ärva ett ”vanligt” spår som en hund fått bryta i = tacksam Chenin! Spåret var riktigt gammalt och enligt uppskattning ca 500 meter långt (men jag tror det var kortare). När jag äntligen hittat fram till vad jag trodde var starten blev det åka av. Chenin hade svårt med alla viltspår och cirkulerade emellanåt en del, men lite vattnande gjorde susen och hon bet i. Slutapporten funnen innebärande glad hund och lättad matte. Min underbara fina hund som man alltid kan lita på gör sitt jobb. Som bonus hittade Chenin även ett stort fint älghorn samt något gott i bajsväg att rulla sig i. Men det bjuder vi på eftersom slutpinnen kändes som en riktig vinst. Chenin har också fått lite lydnadsträning förstås och vårt nya moment slalom mellan benen börjar ta sig mer och mer.

Tipsen
Här är några av helgens tips jag minns och som jag ska tänka på framöver:

• Ha mer struktur i spårningen – särskild med tanke på hur ofta vi spårar. Bestämma mig för om det är exempelvis upptag, ängspår, apporter, tekniska spår, vinklar, osnitslade spår eller långa spår jag övar på denna gång.
• Ge alltid godis innan spårstart och påsläpp.
• När hunden börjar cirkla, ta in den, klappa om , ge vatten och ge blött godis. Vänta till hunden startar av sig själv. Använd ej spårkommando.
• Använd aldrig ”extralocket” på snusdosorna eftersom det kan fastna i hundens mun när hunden öppnar asken själv.
• Motivationen i spåret kan exempelvis höjas med jaktspår som innehåller stopp i, innebäranade att spåret blir färskare och färskare.
• För Choice del ska jag ha lite kortare lina, gärna sträckt lina, gå närmare, gå saktare och lita på hunden. Framförallt ska jag fokusera på osnitslade spår där jag litar på hunden och jobba upp spårkonditionen rejält.
• Kryp: Var noggrann med hur Choice håller huvudet och att hon inte gör några kaninhopp med bakdelen. Prova att sitta på knä.
• Uppletande: Finns flera olika metoder. Några som vi provade var att hunden får gå ut och vinda in ett föremål men inte ta den, sedan skickas hunden ut på minnesbilden av lukten. Någon annan går ut och lägger föremål – hunden får bara en minnesbild av att personen är där ute. Eller att man går ut själv och visar hunden att man släpper ett föremål, sedan släpper man ytterligare ett på vägen in och hunden skickas två gånger. Kör ALLTID på retning vid första skicket och med flera skick på rad. Jobba tyst bakåt precis när hunden tar föremålet. Belöna farten in med kamplek med annat föremål.
• Budföring: Jag har bestämt mig för att ladda henne massor på mottagaren efter de två misslyckade skicken tidigare och det verkar ha gett resultat. Första skicket, godis och hjälp vid ingången. Jaktlek tillbaka till mig (behövs nog inte längre). Andra skicket, kamp hos mottagaren.

Annat
Bortsett från all hundträning har vi även hunnit med att dricka vin och snacka skit, lyssna på Lajos dammutlägg på kvällarna och kommentarer som ”Om en hund är med och vallar av en sökruta, kallas den då för en vallhund?”, ätit oväntad men sjukt god mat, pratat strunt om konstiga briardägare i form av Annika, Vicky och Bettan som hållt mig vaken genom att skrika på varandra halva natten, trängts på Tånga-Hed med Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt, lyssnat på skällande ouppfostrade utställningsbriarders skällande om nätterna, blivit utskälld av jaktlag för att vi varit på deras marker, fått skott-träning i mängder i form av jakt och älgstudsare hela dagarna, skrämts av gråhåriga gubbar på morgonen med kommentaren ”Det är nog bara du och jag som bor i detta hus”…

Don’t stop dancing – party is not over!

Jag var seg iväg idag och mötte upp Ingrid för sent för att hinna lägga spår. Jag prioriterade inte direkt det eftersom hundarna spårade igår. Så det blev lite prat på Botkyrka bk och sedan kort promenad innan tävlingslydnadskursen för Anne Dahlin började.

Här kommer lite av det vi pratade om, vissa saker är en påminnelse om sådant som man är för dålig på och andra är helt nya tips som jag nu förstår varför det fungerar. Egentligen gjorde Choice väldigt få saker på hela kursen, men vi pratade mycket om andra saker och så kommer många tips från när de andra deltagarna körde:

• Tänk på att alltid ha rätt attityd i träningen – släpp aldrig igenom annat!
• Använd konkurrens om belöning
• Belöningskedjan består av: 1. Belöningskriterier (bestäm det innan istället för att slentrianbelöna) 2. Timing i form av inlärd förstärkare snabbt 3. Belöning
• Olika hundar måste ha olika bryt: Aktiva hundar kanske måste stå stilla i belöningen och få ett till bryt för att inte lära in fler saker innan belöningen kommer.
• Ingångar: jag gör omedvetna hjälper, särskilt i apporteringen. Stå rak och hjälp till med stegförflyttning vänster istället.
• Apport: Träna bara ingångar genom att placera den bakom henne och sedan belöna bakåt vid olika tidpunkter på ingångssträckan – stå alltid helt still (inte röra mig bakåt som jag gärna gör nu)!. Träna gripande genom att belöna med leksaken när hon lyfter apporten brevid mig (belöna ej avlämningen och släppet som jag gör nu!). För att få bort tugg vid avlämningen, ta aldrig apportbocken själv från henne vid avlämningen – ge istället ett brytkommando och belöning.
• Fotgående: kör med aktiva störningar både inför fotgåendet och under för att få fokus hela program. Låt hunden aldrig misslyckas mer än 2 gånger på rad. Vid höger om halt, träna med backsteg. Få uthållighet genom att släppa igenom momentbrister men aldrig attitydbrister.
• Inkallning med ställande: Hopp-stå kanske inte är effektivt. Kör istället extern belöning bakom och belöna först släta inkallningar. Alternativt träna spontana ställanden medan jag går bakåt.
• Rutan: Kör med target, låt hunden söka upp rutan från alla håll oavsett min placering.
• Konan: Shejpa in henne att runda andra saker först.
• Vittringsapportering: Börja med godis emellan vittringsapporterna, sedan söka upp bara din pinne gömd i gräs, därefter in mellan vittringsapporterna med stark lukt.
• Egna reflektioner: Jag måste bättra mig rejält vad gäller belöningar och variera mer, inspiration från andra i form av petflaska i snöre, snusdosa med godis, extern belöning och själv spring med.

Med på kursen var även två golden retriever, en flat coated, en boxer, en briard, en bc och en cocker spaniel. Det kändes som en givande kurs för de flesta och så tycker jag personligen att det är skönt att Anne Dahlin pratar så fort att hon slukar ord.

Jag är också glad för att det varit en så underbar dag för Chenin. För det första fick hon träffa Ingrid, vilket är Chenins stora kärlek sedan barnsben. Hon kunde givetvis inte sluta kolla efter henne och blev till och med glad och nyfiken att se Benz bara för att det är Ingrids hund. Utöver det uppförde hon sig hela dagen. Visst var hon väl tjurig mot någon hund men det är helt obetydligt i jämförelse med att hon inte taggade konstant på den hund som var inne och körde för tillfället. Ett tag låg hon utslagen på sidan och sov, och då blir man faktiskt varm i hela hjärtat kan jag meddela! Det skulle aldrig hända på hemmaklubben där förväntan går över allt annat. Istället för att spendera sju timmar i bilen kunde hon vara med ute och charma in sig hos alla för tillfället hundlösa hundmänniskor. Hon är ju rätt bra på att tigga, gosa och clowna sig så minst en funderade allvarligt på att köpa aussie efter Chenins framfart…

Chenin vittrar Ingrid:

Benz vägrar leka med någon som är så oförskämd som Choice:

Chenin verkade helt OK idag så det känns bra att den där smällen i förrgår inte tog värre. Efter promenad och annat var det flygkurs på schemat idag. Vi pratade återigen om medvetenhet och acceptans. Men även tvångstankar och olika typer av verklighet. Varför man har svårt att unna sig saker, vad optimala val och andra alternativ innebär, hur man går miste om saker, att göra rätt val i livet, varför man inte gör det och vad det innebär, hur man väljer att känna och uppfatta saker m m. Att man ganska lätt kan förändra verkligheten och se till att den passar, men också att det ibland inte går att projicera sina tankar på verkligheten och vilken ångestkänsla det kan ge. Känns som att man synat terapin när man börjar bli medveten om så mycket andra feltänk man gör att man faktiskt börjat inse att det inte är allt det andra som är fel utan jag. Jag tror jag fyller i tidsluckor i hjärnan med eget arbete – ganska ofta. Hebbe och jag funderar också på om man generellt sett har för många val i livet? Paradox of Choice om någon hört talas om…

Nåväl, efter kursen blev det träning på klubben i många många timmar. Jag fick tid att fundera och reflektera under tiden jag la spår. Återigen ängspår för Choice för att på något vis avgöra om hon har problem eller inte. Chenin däremot fick skogsspår. Jag gick förbi myrstackar och fokuserade på att ta kontroll över mina obehagskänslor. Man får nästan ta sig i kragen liksom.

Chenin gick sitt spår felfritt, hittade alla tre saker och gick i kärnan hela tiden. Choice gick också riktigt bra, så glöm allt jag tidigare skrivit om att hon inte går bra på ängspår. I spåret låg det dessutom 6 apporter för att verkligen motivera och belöna henne. Mitt pepptalk under spårandet gjorde henne också extra på. Det enda dåliga partiet var när hon stirrade sig blind på fåglarna. Det är verkligen frustrerande när hon då stänger av nosen och missar en apport. Ingenting motiverar henne lika mycket som andra djur. Hon blir liksom manisk. Men nu fokuserar jag på det positiva och det såg då riktigt bra ut. Brorsan hennes blev igår uppflyttad till lägre spår med 305 poäng! Helt galet och kan han så borde även hon kunna.

Efter spårningen kom Jocke. Jag visade lite påbörjad slalom mellan benen med Chenin och sedan fick Chenin vara kvar i bilen medan vi gav oss iväg på springtur, gula 5 km blev det men på slutet intervall körde vi.

Efter springningen stod vi och snackade strunt innan jag gick ner på lydnadsplan med Chenin. Vi hann inte mycket förrän Anna dök upp. Då blev det istället promenad och sedan lydnadsträning där även Sofie, Malin och Maria dök upp. Jag dubbelkörde mina eftersom jag knappt står ut med Chenins skällande (och vi körde på nedre planerna = långt till bilen). Varannan hund på target, rutan, backa, fjärr, fotgående. Choice fick köra kryp och Chenin hakan i backen. Sedan blev det gemensam platsliggning och tro det eller ej men Chenin var faktiskt tyst under hela tiden. Choice fick även köra ett kort kort pass själv bestående av fotgående, läggande, inkallning, ställande medan Chenin skällde hysteriskt.

Väl hemma insåg jag att jag varit på klubben länge, nästan 6 timmar. Gulligaste Anna kom med 2 bananer för att blodsockret inte skulle sjunka som en sten. Hundarna har knappt rört ett finger sedan vi kom hem.

Imorgon väntar fullsmäckad dag med besök hos Ingrid på förmiddagen och sedan heldagskurs för Anne Dahlin till sent på kvällen.

Väl hemma från kursen igår mötte vi upp Anna på klubben för lite promenad och lydnadsträning. Chenin fick påbörja ett nytt moment i form av slalom mellan benen och Choice grillades i det mesta, inklusive kommendering, framförgående, budföring, apportering, hopp, fotgående, rutan, kryp, inkallning med ställande, fjärr, läggande, ställande osv.

Idag var det fullt schema. Först blev det spår på morgonen med Anna, Sofie, Malin och Linda (=länge sedan). Chenin fick ett godisspår som gick mycket bra, alla saker upphittade. Choice fick ett ängspår som Anna lagt, ålder ca 1,5 timme. Ängsspår är inte hennes grej, hon känns fjesig (Annas ord), men hon tar sig runt travandes. Väl inne i skogen gick det undan, hon fick för mycket lina och sedan var vi borta från spåret. Ingen vidare spårning idag helt enkelt och sedan bestraffade hon sig själv genom att lukta på elstängslet som omringar fåren istället för att komma när jag ropade.

Efter spårning åkte Hebbe och jag till Åkersberga för att hälsa på lite bekanta till honom. Chenin och Choice badade men lyckades dessvärre under lite tafattlek braka rakt in i Micke (Hebbes mammas kille) med resultatet att han föll över Chenin som i sin tur skrek. Jag mår nästan illa av att tänka på det och vet precis vad konsekvenserna blir… Promenader, lunch och fika i solen hann vi med innan vi åkte vidare på en kräftskiva i Åkersberga. Chenin och Choice skötte sig faktiskt helt underbart på skivan trots hundrädda och många tyckte att de var två väldigt tysta och diskreta hundar. Inte utan att man blir lite stolt!

Det har varit en veckas ordentligt slit med skattekurs 2 där allt annat kommit i andra hand till förmån för plugg. Som tur är har det varit väldigt kul med kursen. Revisorerna, som de allra flesta lustigt nog arbetat 2 år längre än mig på Ernst & Young, har varit ambitiösa och ställt många frågor. Så kursen har känts levande. Min chef värmde upp dem första passet första dagen och sista dagen har vår roliga professor dragit fyndiga skämt så man kikna. Det har helt enkelt varit en väldigt lyckad vecka på Skeviks gård på Värmdö. Även om jag vissa nätter somnat med materialet i knät i frustration och panik inför morgondagen, har det ändå gått väldigt bra väl där. Jag måste ju inse att jag är som bäst när jag improviserar exempel istället för att plugga på till absurdum. Platsen och maten har också varit bra men jag har pendlat hem alla kvällar utom igår, då det istället blev för mycket vin. Hundarna har sovit hos mamma inatt.

I tisdags kväll började tävlingslydnadskursen på klubben som vi anmält oss till. Fotgående var temat för denna gång. Nyttigt och roligt! Gällande Choice och mig tittade vi särskilt på höger om halt, ingångar på plan, hastighetsändringar, kommendering och pratade kontaktsläpp. Jag har funderat lite och kommit fram till att jag ibland släpper igenom för mycket, bara för att jag övar på något annat. I övrigt är det uthålligheten som jag måste öva, men det står ju lite i kontrast till att jag inte ska släppa igenom saker. Hm… Platsliggning körde vi också med hela gruppen och Choice försökte två gånger ta några steg mot Tristan (eller Sofie med sin korvficka var nog syftet), dels när jag kopplade loss eftersom jag provocerade lite med själva losskopplingen, dels när Sofie belönade Tristan efteråt. Lillfröken! Kursen består av sju deltagare med hundar däribland Doc och Tristan samt en cavalier, en tollare, en flat och en blandras. Toni och Jenny är duktiga instruktörer med höga ambitioner.

Om inte hundarna är trötta nu så vet jag inte vad. Tidig uppstigning för färd till Oxelösund där vi åter igen skulle valla hos Marianne och Gunnar. Anna och jag kom fram först och tog in och delade upp fåren. Sedan anslöt Malin och Sofie också. Vi hade flera grupper och kunde byta får ofta så vi var ganska effektiva idag. Flera pass blev det, både ute och på fält. Choice och Doc fick dessutom hjälpa till att ta in och flytta runt fåren så ögonen gick nästan i kors på dem. Jag lyckades bli nedkissad av ett får. Choice gick bra, dock inte lika lugnt som sist, men jag märker på filmerna att jag gör hundra misstag så det är inte konstigt att hon går som hon går. Choice såg en hare i hagen och jag funderade snabbt på vad hon skulle gör. Tack och lov är hon en vallhund som prioriterar sina får i första hand, så en blick var allt den fick. Jag älskar det fokuset!

Här kommer några filmer, Moa går väldigt fint:

Lilla valp-Milo likaså:

Tristan kan han med när han vill:

Doc imponerade stort idag, eller nej förresten Anna gjorde det, Doc har alltid gått fint men inte fått förtroendet att visa det innan :

Doc minihämtar:

Doc tog in fåren i fållan och Anna står nästan på näsan:

Choice fick prova att gå med Sofie vilket var intressant, när Anna säger till någon utanför blir hon lite förvirrad vem hon egentligen går med:

När jag säger stanna så betyder det inte stanna (blir så trött på mig själv, speciellt när hunden redan stannat):

Choice går lugnt:

Choice går mindre lugnt:

Choice på fält:

Chenin fick ett fältspår i Oxelösund som hon tuffade på fint i och hittade alla tre saker. Efter vallningen blev det ingen vila utan istället färd till Ursvik motionsstarten där det blev fotboll, bokläsning och grillning för tvåbenta och lydnadsträning och promenad på motionsspåret för fyrbenta. Grillningen kanske inte var den bästa någonsin men hundarna var nöjda:

Igår var jag på flygkursen och sedan blev det visit på hundklubben. Först anmälan till tävlingslydnadskurs, sedan promenad med Annica och Mido, lydnadsträning, borstning och klippning av Choice, promenad med Malin, Moa och Tjabo, borstning och klippning av Chenin och så mer lydnad. Extra roligt att promenera med Malin och kunna ha alla fyra hundarna lösa utan bråk, stök och bus. Det är annars ofta ovanligt när Chenin är med. Skendräktig Chenin ligger bara på gränsen till överaktiv.

Idag blev det vallning hos Ingrid i Bro med Sofie, Lisa och Tina. Choice gick inte lika lugnt som förra gången i rundfållan. Nu fanns det ju mer yta att springa på, så idag blev det en massa galopperande istället. In- och uttag ur fålla börjar sakta bli bättre, hon går numera lugnt inne i fållan. Vi började också öva på fösning, vilket var riktigt riktigt kul. Jäklar vilken precision man måste ha. Chenin hälsade surt på Ingrids fyra tikar, ragg och morr – surbiggan! I övrigt har hon bara promenerat idag och sprungit lite agilitytunnlar på klubben tillsammans med Choice efter vallningen.

Jag kollade igenom filmerna efter vallning och konstaterade att ingen blev speciellt bra. Jag bestämde mig för att inte lägga ut någon, men vad sjutton, alla gör misstag, så här kommer det lite ändå.

Först en video på simningen i Edsviken förra veckan:

Tina och Milo:

Camilla och Choice:

Tina och Phoebe:

Sofie och Tristan:

Lisa och snabb Loi:

Choice ger mamma Lava konstig blick:

Chenin godisspårar (ej från dagen):

Så dags för lite uppdatering. I torsdags efter jobbet tog hundarna och jag en promenad på klubben, över ängarna i solnedgången. Underbara vackra plats!

Hundarna, först Choice medan Chenin fick godis och sedan Chenin när Choice var under kontroll, jagade lite rådjur, men inte speciellt långt. Bara lite spring över ängen och sedan kom de i full kareta. Det känns helt fantastiskt att Chenin kan ha så fria tyglar. Hundarna busar, springer och badar. Hundarnas relation förstärks massor av att kunna vara ihop som hundar. Vi är helt enkelt lyckliga allihop för en helt underbar sommar!

Efter promenad blev det lydnadsträning med Choice. Vi fick dessutom störning i form av IPO-piska. Jag funderade först om Choice skulle fastna boffande på den, men hon släppte den helt och vi körde på, men det var trångt på plan och blev därför ett kort pass. Vi träffade dock Emma som vi inte sett på flera år samt hennes nya holländare Dina. Chenin fick ett godisspår med massa myror i innan vi åkte till Bergshamra för att plocka upp Michaela och sedan vidare till Nacka för promenad- och glassdate med Anna samt upphämtning av kompostgaller som stått hos henne i 1,5 år. Efter promenad blev det te på Annas balkong till 02 på natten. Allt mellan himmel och jord diskuterades flitigt; politik, serier, gymnasielärare, personlig utveckling, personer med mentala handikapp, feminism… Ja, inget utelämnades innan Michaela, hundar och jag kom därifrån.

På fredagen blev det lite jobb hemma,  beslöt nämligen på torsdagen för att ta semester redan på fredagen. Nu kommer jag inte vara på jobbet igen förrän 6 september eftersom jag ska ha semester och hålla kurs. På eftermiddagen for hundarna och jag till Michaela där vi lagade och åt Zucchini-pasta, promenerade längs Edsviken till Ulriksdal och fick med oss en kaktus hem. Michaela är tillfälligt hemma i Stockholm över helgen så det behövde utnyttjas till max. Hundarna badade förstås i Edsviken, Chenin hämtade pinnar och Choice jagade plask.

På kvällen blev det Grönan med Hebbe, Söderin, Jimmö, PeterDalle och Mattias från jobbet. 5-kamp där jag otroligt nog placerade mig tvåa, middag, öl, Insane och Extreme. Sedan var kl 23 vilket innebar stängning och därmed Djurgårdspromenad till Kungsträdgården.

Igår var jag på flygkurs. Jag vill få det att låta häftigt, som att jag lär mig flyga, men i själva verket är det rätta namnet nog flygrädslekurs. Det blir en tuff kurs där jag lär mig mycket om mig själv. Jag kände att jag till slut måste prioritera att få bort obehagskänslorna. Hursomhelst så fick flickorna vara med på jobbet igen och det blev lunch med kusinerna och gårdshunden Milton. Folk i stan med sina hundar, jag säger bara herregud! Först blandras fram i Humlegården, därefter golden retriever som strövar fritt mitt på Stureplan och går fram till folk och hundar precis som det passar honom. Slutligen den dummaste av dem alla. Chenin sover mycket mycket tungt på sidan medan vi äter lunch och huvudet ligger utanför serveringen. En mängd hundar passerar med några decimeters marginal men bara en är så korkad att hon låter sin hund stå över Chenin och lukta på hennes huvud medan hon sover. Jag försöker vifta för att ägaren ska förstå att hon ska dra bort sin hund och gå vidare (läs: dra dit pepparn växer). Hon förstår inte signalen (förmodligen varken människors eller hundars) och Chenin vaknar, tittar förskräckt upp en sekund som om hon fortfarande var kvar i drömmen och flyger sedan upp med ett avgrundsvrål varpå den lilla skiten (Choice)fyller i under bordet. Suck och stön…

Choice lyckades sedermera med konststycket att trampa på en glödande fimp på centralen sekunden efter att en tjej kastat den. Jag såg att hon panikartat hoppade på tre ben och skyndade mig leta efter det vassa föremålet när jag kände lukten av bränt hår och såg att det glödde mellan trampdynorna. Dubbelsuck! En snäll tjej stannade i alla fall eftersom hon såg hur fimpen kastats och Choice klivit på den på en gång.

Till det positiva i hundhållningen är att hundarna såg en katt. Kopplad Chenin skvallrade fint medan kopplad Choice stod på bakbenen och studsade vilket drog igång Chenin ordentligt. Så ordentligt att jag fick svårt att hålla och sedermera kokade av ilska. I samband med tillrättavisning backar Choice ur sitt halsband. Skit, tänker jag. Vad gör då den lilla skiten? Hon sätter sig, stirrar visserligen blint (läs: okontaktbart) på katten, men sitter kvar. Märklig känsla infinner sig i min kropp. Så fort katten är utom synhåll bestämmer jag mig för att chansa, kopplar loss Chenin och går själv åt andra hållet. Chenin kommer genast efter och Choice släpper sin position när jag ropar på henne. Jag har sagt det förr och säger det igen, aussies är inga koppelhundar!

Ikväll var vi på klubben för lite träning. Först blev det promenad och fotograferande nere på ängarna. Sedan förpassades Chenin till bilen medan Choice grillades i lydnad. Annica och Mido höll hos sällskap och jag började med att filma Choice fotgående.

Jag har analyserat det och jag är nöjd. Det finns säkert detaljer att peta i (som höger om halt), men jag tycker hon går bra. Bonus är att jag inte heller går som en ostbåge (bara ser ut som ett kassaskåp). Jag behöver tänka på att bibehålla intensiteten och få till hela program nu. Kommendering blev det också samt ställande, hopp, kryp, apportering och budföring. Dessutom diskuterades framförgående. Nu tusen är vi snart igång med det. Eller i alla fall ett steg närmare.

Choice och jag la sedan ett spår till Chenin i skogen och Chenin tog det utan anmärkningar. Så underbart fin att spåra med numera!

Fredag var en stressig dag på jobbet för att möta ett bolags deadline. Hundarna, liksom jag, trodde aldrig vi skulle komma hem när kunden ville komma över för kopiering och budning. Väl hemma var jag trött men det var förstås inte uttråkade kontorshundar som krävde aktivering efter otränade kvällar. Det fick bli ett spår till Chenin utanför i parkerna som Choice följde med och la. Väldigt svårt blev det nog men Chenin gick helt ok. Hennes vägövergångar är numera riktigt snygga med nosen i backen. Därefter blev det springning med Choice runt sjöarna. Vi kämpade oss fram. Slutligen en promenad med båda hundarna och väl hemma vid halv tio för middagslagning. Hebbes kompis Söderin kom över och vi spelade rock band och buzz. Där kan man ju tycka att det kunde räcka men jag lyckades klara ett besök på Rock baren i Sundbyberg. Äntligen lite karaoke och till råga på det, Rock karaoke! På vägen från porten till bilen fick hundarna syn på en hare som sprang över vägen (otrafikerad väg uppe hos oss). Jag hade givetvis inte orkat koppla dem den korta sträckan och tänkte ”fan, nu drar dem”. Jag gick hastigt mot bilen samtidigt som Chenin tog några språng mot haren och sa ”kom så går vi till bilen”. Och hundarna, för första gången i sina liv, valde bort haren och kom med till bilen. Jag vet inte vad som hände, men förmodligen kom de helt av sig när jag var så lugn och självklar. Även Hebbe såg ut som ett frågetecken. Detta är givetvis något jag ringt och skrytit om för alla – vissa briljerar med sina framgångar på tävlingsbanan men här är vi tacksamma för de små sakerna…

På lördagen började vi med en härlig och ordentligt promenad på klubben. Dessvärre förgyllde Chenin den genom att rulla sig i bajs. Jag trodde hon myste i gräset på ängen, men blev snabbt varse om att så inte var fallet. Choice fick i alla fall lite seriös lydnadsträning där jag äntligen gav mig på att få ett helt linförighetsprogram. Tyvärr fick det inte det avslut jag hade tänkt (stort kalas) utan istället slutade det med att en schäfer sprang fram som Choice snabbt jagade bort. Jag tänkte att det nog var den koncentrationen men tji fick jag tack och lov. Efter lydnad blev det spår. Chenin missade två apporter i sitt men gick annars lugnt och bra. Choice tog alla apporter och jobbade bra men hade ca 3 lukta på fläckar-avbrott.

Efter träning handlade jag mat på ica maxi för att sedan åka hem och decka.

Det blev en riktig träningstisdag denna vecka. Jag röstade för springning och Anna för lydnad så det blev både och. Givetvis måste Chenin kompenseras med ett spår. Chenin tuffade på utan konstigheter, noggrant missade hon inte ett träd. Medan Choice körde lydnad skällde sedan Chenin hysteriskt i bilen trots att hon knappast såg något. Choice kändes riktigt taggad och rolig på lydnaden. Jag hade bestämt mig för att inte nöta moment som gick bra så det blev en kort effektiv träning med stora belöningar. Platsliggning med ordentliga störningar i form av dobermanninkallningar bjöd kvällen på. Choice lyckades även med konststycket att fånga en mus – kanske klubbens husmus? Tre gånger sprang den ur gapet och blev fångad igen innan jag reagera på att det inte var en pipleksak eller ett löv, utan något levande. Spontan kommentar till schäfer-Maria: snälla trampa inte på den! Den spelade död men vid närmare inspektion visade den sig vara oskadd. Träningen avslutades med budföring till Anna för Choice del. Något ska väl gå dåligt och därför gick budföringen riktigt dålig. Trots lockljud från Anna och en till synes taggad Choice störde hon sig på det stället musen varit och sprang dit flera gånger. Nåväl vi bjuder på den! Efter träning blev det promenad på ängarna med alla hundar och sedan springning gula 5 km.

Så var en riktig hundträningshelg förbi. Eftersom vi i slutet av förra veckan bara slappade semester fick vi ta igen det i helgen. I lördags var vi en sväng till klubben där det blev spår, lydnad, promenad och springning. Chenin och Dalton fick ett långt fint godisspår som Anna lagt, vilket de löste utan konstigheter. Doc fick ett motivationsspår med mig som slut. Choice fick ett spår som jag lagt. Hon missade en plastapport som hon helt enkelt inte förstod att markera annars tog hon alla. Lite flytigt i vinklar och jag försöker öva på att hålla kortare i linan, men det tar sig. Lydnaden började med koncentrationstapp när det var nya hundar med på plan, men jag bestämde mig för att ha tålamod och träningen tog sig bra. Rutan, inkallning, apportering, fotgående, fjärr, läggande, ja det mesta, men framförgåendet lyser med sin frånvaro. Smart när man anmält sig till tävling… Chenin fick komma ner på plan för lite borstning och klippning och minimalt fotgående. Därefter blev det kort sväng och sedan springning med Choice 3,5 km (dvs gul 5 km med gen över fältet).

Efter springning, dusch och inhandling av present skyndade vi till min bror, bara en kvart sena för att fira hans och hans respektives födelsedagar. Hundarna var med men märktes ytterst lite efter förmiddagens träning. Väl hemma blev det storstädning på kortast möjliga tid och sedan långsväng med hundarna innan huset invaderades av gäster. Drygt 10 pers (inkl hund-Anna) var vi som spelade Ölspelet, HejKnekt och RockBand innan det var dags att gå vidare till Garbo för att svänga om lite. Ja, eller svänga om Anna och Matilda som jag gjorde och sedan snabbt fick investera i nya öl.

Hebbe tog hundarna på nattrastning och sedan sov jag länge på söndagen. Med huvudvärk på morgonpromenaden planerades nya resmål för söndagen. Anna och jag åkte strax efter lunch till Linda i Enköping för vallning. Vallning i bakisläge (eller vad som i det tillståndet) kan lätt bli bakslag eftersom man tenderar att göra allting fel. Jag är nöjd med Choice men kände mig själv så värdelös, inkonsekvent och opedagogisk att man bara blir less. Tre pass körde vi, första givetvis galet från Choice sida, andra mycket bättre från henne men då skötte inte jag mig och tredje, efter paus och genomtänkare, blev riktigt bra. Jag försöker tänka på det som Anna och Linda sa till nästa gång, att jag inte kan låta henne speeda på först och sedan bli rasande eftersom det är otydligt och orättvist. Annat viktigt är att jag nu blivit mer hård med kommando ”ligg” för hon måste börja lyssna och inte vandra iväg. I övrigt kör vi på med höger och vänster efter bästa förmåga. Och framförallt tränade vi på ut och in ur fålla. Anna och jag tog en sen middag på Max och sedan stupade jag i säng medan Hebbe är iväg på kryssning med vänner.

Hundarna får inte ligga på latsidan särskilt länge. Man vill ju passa på att träna lite medan det är svalare väder. Efter inställd tur till klubben blev det istället träning på vår egna grusplan. Chenin fick för första gången på länge köra rutan och inkallning med ställande och läggande men också metallapportering, fotgående och platsliggning. Hon gick som en klocka och hade äntligen en bra position i fotgåendet. Vad grym hon är när hon vill och vad tävlingssugen man blir! Chenin mår fysiskt bättre än på länge, men det kan lika snabbt vända vet jag. Chenin fick även träna in en rolig plojgrej som handlar om att hon inte ska hålla kontakt med mig. Hennes kontaktsökande är på gränsen till sjukligt så nu får hon bara ta godisen om hon tittar på den. Väldigt intressant och vilken precision det behövdes.

Choice fick träna lite av varje men sloknade ordentligt av att Chenin skällde. Plötsligt gick det inte att hämta metallen, inte springa till mig och inte kampa ordentligt. Citronhalsbandet var slut så jag försökte säga till Chenin att vara tyst men förjäves. Till slut gick jag i taket och tog in Chenin i lägenheten. Då blev Choice en helt annan hund, taggad till tusen. Så vi fick ett kul pass med fotgående, läggande, inkallning, saktagående, kryp, metallapportering (som vi började med konkurrens efter Chenins skällande och vad girig den lill blev då) och fjärrdirigering.

Efter träningen blev det en sväng med hundarna och småprat med hundstallethundägare (som kände till Tjabo) vilket gjorde att klockan blev väldigt sen innan jag somnade.

I tisdags blev det en sväng till klubben. Promenad men dopp i Igelbäcken för tjejerna och sedan lydnadsträning i solen. Så harmoniskt var det kanske inte med en gapande Chenin men ibland var det tyst (typ när Chenin körde). Efter träningen blev det springning för Choice och mig med Anna och Doc, tunga steg på lätta gulvita 5 km. Sedan liten promenad till innan vi kom hem till tomt hem eftersom Hebbe åkte till Japan på morgonen.

I onsdags kväll sprang Choice och jag medan Chenin var hos mamma. Chenin var igång totalt 2 timmar utan vila med promenader och visit, men märktes inget ovanligt dagen efter. Så himla skönt! Frida besökte oss på kvällen. Det blev tonfisksallad och vin till 3 på natten då Frida praktiskt taget vinglade ut till taxin. Taktiskt när vi båda skulle jobba dagen efter. Hundarna fick vara sällskap på jobbet på torsdagen. Det är tydligen en vana för mig att ha med dem dagen efter.

På kvällen for Anna och jag till Linda i Enköping för lite vallning. Det blev dock inte bästa passet i ens liv då fåren var en utmaning i form av Springiga tackor. Vi började i fållan i koppel, något som inte passar Choice alls. Det triggar henne bara. Sedan körde vi utan koppel och fick till ett pass som kändes väldigt bra. Därefter provade vi ett pass ute på större yta och det gick allt annat än bra. Fåren var lika rädda för mig som för Choice så Choice fick det svårt att hålla ihop dem alls. Ett avslutande pass i fålla fick det istället bli. Insikten om att det nog inte kommer gå så bra på ASCA-tävlingarna kom över mig…

I fredags var det så midsommar. Chenin firade med mamma, pappa, bror m fl på Möja. Det hade tydligen gått väldigt bra och hon hade badat och varit lös mest hela tiden på ön. Choice och jag började med löpning, ner och runt Råsta, därefter bad med Jocke, Anna, Jakob och hundar på Kanaanbadet. Det bästa med midsommar är att badet var ganska tomt på folk. Vid lunchtid bar det av hemåt för att på eftermiddagen komma iväg till Huddinge på fest. Det blev riktigt trevligt, mycket snaps, sång och god mat. Inte blev det speciellt sent heller. Jag var hemma innan det blev ljust och utan speciellt mycket alkohol i kroppen.

Fördelen med att ha Choice och Lazy är att man får sova länge på morgonen. I övrigt spenderades lördagen med att umgås med Jocke och Marc, se regnet ösa ner, promenera alla i Hagaparken med Anna och hundar som sällskap, ramla i Brunnsviken med kläderna på. På kvällen kom Chenin hem och så anslöt Aspen till vårt sällskap. Vi åkte till Ålsten, åt mat och promenerade längst strandkanten. Kom fram till en fin badplats där hundarna busade och badade. På kvällen såg vi The Ring hemma hos mig medan jag tvättade. Chenin och Choice var väldigt trötta, båda sov tungt i bilen. Även på söndagen, som bestod av mer tvättning och mer bad med Jocke i Ålsten, hade tjejerna tunga ögonlock. Efter visit hos föräldrarna blev det spår i Kista med Anna, Sofie och Johan. Jag kom sent förstås och la egna spår. Båda hundarna gick mycket bra så det var jag nöjd med, dock mindre nöjd med att jag valt shorts i Sveriges risigaste och mest insektstäta skog. Och inte var jag heller speciellt nöjd med att Choice lappa till lilla Milo.

Champagneprovning utan mat innan, det stiger åt huvudet. Speciellt när man är totalt utsliten också. Jag blev fnissig, rev guldstång m m. Därefter blev det middag på kollegas terass med cateringmat. Maten var dock inte till belåtenhet så det fick bli desto mer vin. Kontentan blev sen kväll med kollegorna, borttappad sko, mycket skratt, lite gråt, dålig balans och trött hemfärd med taxi till fel adress. Kul och galen kväll för att fira av att vi är klara även detta år! Vaknade med diverse skador på benen och blåmärken… hm…

På fredagen var jag så trött att det fick bli hundarna med till jobbet. Det kändes helt klart lättare att promenera med dem till solna centrum än att först aktivera dem ordentligt och sedan lämna. Det mest kreativa jag orkade göra på jobbet var att närvara på mitt utvecklingssamtal. Att prata mig själv och min utveckling en timme var nog det mesta jag kunde prestera.

På kvällen hade man gärna sovit, men då var det full planering av Nattis möhippa. Erica, Nattis svägerska, hjälpte till att handla piknik-mat och laga i ordning. Sent på natten somnade jag djupt för att vakna tidigt och komma iväg till Nattis möhippa. Ett trevligt gäng på 12 personer blev vi som åt gott och mycket, pratade massa och lekte fåniga frågelekar. Därtill fotograferades Nattis och fick spela in en skiva. Sedan åt vi på fin och hemskt trevlig sushi-restaurang (Roppongi Seikoen) och sjöng sedan karaoke till midnatt. Eftersom bruden var gravid blev det en hyfsat städad möhippa. Chenin och Choice fick vara med och sällskapa till eftermiddagen sedan fick de se bröllop med föräldrarna. Dock hann de få skott-träning i form av champagneöppning och ballongsmällande.

I söndags var det aussieträff i Stora Skuggan. 6 st aussiemänniskor var vi totalt och de flesta intresserade av sök förstås. Mina hundar fick följa med och valla ruta sedan satt vi i basen och vaktade de andra hundarna. Chenin testade mitt tålamod genom att skälla konstant, alltid lika trevligt att ha med henne på hundtillställningar. När alla gjort sina sökskick fick Chenin en minikort bevakningsstig och markering av ljud. Duktig snuva letade febrilt med öronen och tog figgen fint. Choice fick två skick uppletande i sökrutan och det kändes bra. Sedan tog vi paus för lunch och på eftermiddagen blev det lydnad. Först ett intensivt Choice-pass och sedan ett påhittigt Chenin-pass. Dessvärre kom det fram en 12-årig blandras till Chenin när vi tränade och då small det för henne. Jag kände mig ledsen och ville bara hem. Det lyckas alltid hända Chenin, hur försiktig man än är och hur mycket man än varnar.

Väl hemma bar det av med Hebbe till Thomas och Kajsa på Ekerö för att hälsa på Thomas som fyllde 50 år och passa på att spana på deras ombyggda hus. Kort, intensiv och trevlig visit.

Sedan blev det en sväng förbi Hebbes mamma där vi åt middag och såg på fotboll. Ögonlocken var ordentligt tunga men även denna kväll blev sen.

Och så har man även i år överlevt 15 juni!!!

En helt underbar känsla. Nu är det sommar, sol och ledighet kvar.

Någon träning i måndags blev det inte, panikjobbade istället hela kvällen och tog sedan en långsväng med hundarna i skymningen. Igår kväll blev det istället tur till klubben för lydnadsträning med Anna och spårträning medan Anna sprang. Choice fixade inte alls att bli kommenterade och var helt disträ och okoncentrerad. Efter lite träning kom hon igång igen och sedan var hon taggad. Chenin fick göra lite småplock på plan. Spåren däremot gick riktigt bra för båda djuren. Chenin tuffade på säkert och även Choice klarade ut sitt spår utan att vara berörd av de rådjur jag skrämt bort när jag la spåret. Duktiga brudar!

Underbart härligt att båda hundarna gick lösa vid lötsjön tillsammans på morgonen och att Chenin inte verkar påverkad trots att hon fick ryck när Choice gjorde nummer 2. Känns för bra för att vara sant! Hon är mycket trevligare under frihet!

Denna vecka är mest jobb jobb jobb. Nu är det kort tid kvar till 15 juni…

I måndags var vi till klubben en sväng för lite lydnadsträning. Lisa dök upp också för att köra lite agility tillsammans med Malin. Det var på tiden man fick se Lisa igen, känns som det var länge sedan nu!

Igår sprang Anna och jag 5 km i Ursvik. Choice fick hålla sig i koppel och Anna och jag kunde då hålla varandra sällskap lite mer än vanligt.

Idag, onsdag, hämtade mamma hundarna så jag kunde passa på att jobba över ordenligt.

Det är väl dags att sammanfatta helgen och kennellägret med några ord. Snällaste Jocke följde med som sällskap för andra gången i sitt liv. Så härligt med bilsällskap men också sällskap på plats. Jag tror inte Jocke led hiskligt mycket heller. Han var nog beredd på mer hundprat än det blev så det var rätt trevligt.

På lägret hedrade följande hundars ägare oss med sin närvaro:
Chessie, Figge, Azzie, Dina, Chenin, Choice, Tiny, Inka, Spader, Isola, Bucks, Lova, Nanook, Faiga, Puzzel, Echo, Chip, Trixie, Toya, Jack, Vilda, Rolex, Breitling, Focuz, Yatzy, Jiggy, Elda, Taggen, Ninja, Grape, Quling och Ascot.

Kul att träffa så många trevliga chess player-ägare! Helgen bjöd på underbart väder och trots att Jocke och jag kom sent på fredagen kunde vi sitta ute flera timmar med de andra. Chenin och Choice fick leka med Agnethas fina hundsaker och lämnade nog vissa märken på dessa innan jag hann avbryta. Lyckliga 2 tjejer var det i alla fall så det tackar vi för! Efter alldeles för sent uppesittande sov jag bra med två tjejer omslingrade i sängen hela natten.

På lördagen bar det av till Arboskogen för lydnadsträning, mot normalt skogsarbete på den platsen. Jag var med i Magnus brukslydnadsgrupp och fick tips på framförgående och apportering. Bråk mellan Toya och mina två lyckades det också bli när Toya kom fram för att prova vår korv. Choice bangade då inte bråk och var nästan värre än Chenin.

Till lunch blev det simning för hundarna, grillning för människorna och sömn i solstolen. Det senare innebär rejäl färg i ansiktet.

På eftermiddagen åkte Jocke och jag iväg för att lägga spår. Relativt korta blev det med varmt och torrt i backen. Det var rätt risigt i skogen med kalhygge så jag rev upp skrapsår på mina bara ben. Båda hundarna gick fint men missade varsin apport. Chenin jobbade riktigt fint över en väg och Choice kämpade bra i en spetsvinkel.

Väl tillbaka i lägret blev det sömn innan det var dags för kullkampen. Detta år var det 9 grenar, bl a hämta föremål på tid. Chenin var grym och plockade alla på 47 sek. Choice fick leta rätt på vilka burkar som innehöll godis eftersom hennes spårnäsa är ypperlig. Visade sig sen att alla klarade den. Fast Chenin skulle inte gjort det. Jag släppte fram henne och hon försökte slita loss den första bästa mugg med godis i. Chenin var också fullkomligt vansinnig vid munblåset och bara skulle dit fram och tagga. Söt-knäppis! Jocke fick avlasta och ta henne bort en sväng. Hon lugnade sig såklart utan mig. Vår kull kom tvåa på lekarna så det var kul. Därefter stod grillning på schemat igen.

På söndagen var det träningstävling. Choice och jag ställde upp i Lkl 1. Det kändes sådär faktiskt men berodde inte på Choice. Hon låg fint på platsen men ny miljö, nya hundar, nytt avstånd och ny tid gjorde mig nervös och därför övertydlig. Jag var riktigt nöjd att hon låg coolt och fint (jag förväntade mig det men samtidigt kan man ju aldrig veta), men blev så sänkt av kritiken att jag inte ville köra vidare eller någonsin tävla tråkig tävlingslydnad igen. Löjligt, men jag kan inte hjälpa det. Vi körde förstås vidare ändå enligt plan men med en tråkig känsla. Tandvisningen gick bra, likaså fria följet där jag hann tänka ånej vid språngmarsch innan jag kom på att det var Choice, inte Chenin. På läggande gjorde jag medvetet dubbelkommando för att säkra vilket genererade 5 i betyg. Inkallning gick bra. Ställande hoppade vi över. Apportering gick dålig, jag klantade mig och Choice klantade sig. På hoppet sprang hon runt. Vi har visst inte tränat så mycket på den typen av hoppande. Vi fick 5 på helheten med kommentaren: behöver mer strukturerad träning. Tur att jag tittade på lappen några dagar senare annars hade man blivit mindre glad. Sist kom vi förstås också, på fjärde plats. Men för Choice var det bra träning, belönade med korv mellan momenten, och det som var viktigt för mig var att hon fick träning på att gå under kommendering. Hon kollade först åt det hållet men släppte det sedan, inte som när Anna kommenderade och hon tyckte det var lajbans.

Jocke och jag hoppade lydnaden och fikat och satsade istället på ängspår och bad. Hundarna var riktigt duktiga, speciellt Chenin som tar sig över alla möjliga förledningsspår. Alla föremål för båda hundarna. Choice lite springig.

Väl tillbaka blev det god laxlunch och avsked av alla underbara aussieägare (och schäferägare). Tack snälla för trevligt sällskap som alltid!

Här kommer fler bilder – verkar inte kunna ladda upp så många i varje inlägg.

Carina och Jiggy

Lova med barnen Jiggy och Elda (och mattar)

Barbro och Focuz

Vi kollar på lydnadsträningen

I måndags var vi på klubben. Trevlig lydnadsträning i solnedgång skulle det bli men istället fick jag utbrott på galen Chenin som inte kan bete sig. Började såklart grina sedan och så var den träningen och kvällen förstörd. Jag tränade lite med båda hundarna förstås men kände att min entusiasm inte var på topp. Det känns verkligen som ett personligt misslyckande när det blir på det här sättet. Och för mig blir det mycket kvarstående till skillnad från vad som verkar finnas hos Chenin. Allt kvarstående hos henne är det positiva som händer, och det är nog så jobbigt. Efter lyckad lydnadsträning (det är trots allt inte träningen som är misslyckad utan passiviteten och det faktum att det inte är fysiskt möjligt för Chenin att vara stilla en sekund på plan) blev det springning drygt 5 km gulvit med Anna och Doc. Jag skymtade åtminstone Anna och Doc i starten, sedan var de borta.

I tisdags tog vi igen lydnadsträningen utanför oss. Minimalt, men ändå mysigt!

Igår, onsdag, var också speciell kväll. Chenin lämnades i föräldrarnas omvård medan Choice och jag först tog en snabbvisit på klubben för lite agilityträning och lydnadsträning medan vi lyssnade på skotten. Annica och Mido dök också upp och Choice försökte busa med Mido till Annicas förtret… Fantasifulla namn förresten: Milo, Mido, Miro (taxen på dagis) och Mikko, dock ännu ingen Miffo i vår krets… Efter klubben åkte vi till stallet och tog ut Gustur på en skritt-tur för sista gången. Nästa vecka blir det promenad och avsked. Usch, att vi människor kan bestämma över ett djurs öde är skrämmande och obehagligt, men förstås bäst för honom. Mysigt var det i alla fall att vara ute även om vi alla tre hellre hade galopperat.

Mindre mysigt att stall-settern på 12 år flög på Choice. Dumma jäkla hund! Choice sprang undan och jag gjorde något mindre snällt mot hunden, tror ett äpple åkte in i henne också. Därefter sprang settern iväg med svansen mellan benen. Om Chenin varit med skulle hon aldrig vågat. Verkligen kul också att man kommer till ett naturreservat där hundarna måste vara kopplade, möter en lös hund utan ägare (även om jag vet att det är stallägarens) som dessutom har mage att flyga på min. Ägaren bor några kilometer bort men hunden smiter till stallet eftersom den är förvirrad och tror att den fortfarande bor på gården.

Det har verkligen varit en kanonhelg. Vi har hunnit med massor av det vi ville, även om vi missat en del. Jag började helgen med några timmars jobb – kände att det var ett måste för att komma ikapp. Choice inledde med att försvinna på kontoret eftersom en tankspridd matte glömde koppla henne. Jag är så van vid Chenin som inte lämnar mig ur synhåll. Jag visslade och ropade i 10 min, konstaterade att det inte hjälpte att kontakta receptionen eftersom vi förmodligen var ensamma på kontoret och till receptionen kan hon inte ta sig utan mänsklig hand, insåg också att det inte var någon idé att gå åt något håll eftersom det finns tre håll att gå. Men så hörde jag henne springandes upp och ner i en trappa letandes efter rätt våning. Söt vovven! Och Chenin i extas förstås.

Efter några timmar med bara solsken genom fönstret åkte vi snabbt hem för att packa om och promenera ner till golfängarna. Anna och Jakob med hundar slöt upp och sedan fler och fler. Vi grillade och blev sittande många timmar. Chenin snöt till en bekants pitbulltik på nosen vars ägare var dum nog att släppa fram henne när jag stod med ryggen åt trots att jag påtalat att de inte ska hälsa. Någon frågade om Chenin skulle ha någon chans mot en pitbull och jag svarade nej samtidigt som jag för mig själv undrade varför icke-hundfolk ska ställa så irrelevanta korkade frågor (som om det är en tävling i vilken hund som är tuffast). Lite lydnadsträning körde vi också på ängarna. På kvällen åkte Jocke och jag och handlade inför söndagens middag.

På söndagen åkte jag iväg för att spåra i Järfälla vid Järva fälten. Chenin fick en längre med 4 apporter som hon tog på löpande band. Choice fick ett väldigt kort med 3 apporter, varav en missad. Myggen höll på att äta mig levande varje gång jag var still. Stressade därför därifrån så jag lämnade påsen med apporter och snitslar och en senare omväg var ett faktum. Efter spårningen bar det i alla fall av till Bro för vallning hos Ingrid. Anna, Sofie, Malin och Tina dök också upp. Två pass blev det för Choice och hon började hyfsat lugnt och utan bett. Andra passet ägnade vi till största del med att ta in och ut ur fålla. Det känns otroligt kul att kunna börja träna eftersom hon nu lyssnar på stanna och ligg och är snäll med fåren.

Väl hemma blev det dusch, städning och matlagning, för hundarna blev det promenad med husse för sedan dök föräldrar och ungerska gäster upp på middag, totalt var vi 9 st i vår lilla lya.

Igår var vi i Kista och skott-tränade. Först promenad och lydnad sedan skott till lite frisering och katt- och råtta leken som Choice gillar. Efter skott-träning for vi vidare till stallet. Det blev promenad med Gustur och märkligt nog gjorde hundarna ifrån sig massor. Choice 4 ggr och Chenin 3 ggr. Men ingen var egentligen dålig i magen.

Överväger allvarligt att köpa ett citronhalsband till Chenin att använda på klubben och stallet. Känns elakt mot henne men rättvist mot hennes omgivning; Choice, jag och alla andra.

Alla verkar busy just nu. Frida har som vanligt fullt upp, Hebbe har tusen projekt, mamma har köpt en till praktik, Anna har fått jobb, Jocke jobbar för bonus denna månad. Stressigt värre! Och det är man ju själv också. 85 deklarationer, skatteberäkningar, FIN 48 analys på 7 bolag, skatteprocesser, PM, step plans, omstruktureringar, kundmöten, koncernbidragsplaneringar, definitioner på fasta driftställen i Sverige m m. Innan 15 juni lär jag åtminstone inte bli arbetsbefriad. Insåg under pågående kundmöte (och över planerad tid) att jag inte hinner till hunddagiset innan stängning. Snälla underbara Jocke ställde upp i sista sekund. Hemmet är eftersatt, men imorgon tar vi hjälp av hushållsnära tjänster. Laga mat vet jag inte vad det är längre så alla mina köpta råvaror lär bli dåliga.

Jag konstaterade nyss att jag hade 3 listor på jobbet. En excelfil med alla mina deklarationer, en vanlig lista med alla saker att ta tag i som jag fått material för och bör återkomma på (standardlistan) och nu ytterligaren en med sådant som jag bör göra idag. På den sista är det 19 saker och jag har gjort ca 6 denna vecka.

I måndags var det storfrämmande från Enköping på måndagsträningen i form av Malin och Vegas (inte Enköping direkt men tillhör den skaran), Maja och Link samt Sanna, Tijah, Älva och Pippi. I härligt sommarväder blev det promenad sedan lydnad. Chenin förgyllde allas tillvaro genom att skälla så fort Choice fick uppmärksamhet, helst med Daltons körsång. Det positiva är att alla andra som tränar i närheten försvinner snabbt och hela planen blir vår. Det blev några pass för varje svart-vit fröken. Choice fick också leka med främmande i form av Maja och känna av en visitering av densamma. MH vankas inom kort. Choice har blivit himla socialt leksugen. Hon som alltid drog iväg själv förr, kommer nu och trycker upp leksakerna. Platsliggning och sittande i grupp körde vi också. Chenin fick dock ligga båda gångerna. Anna kommenderade Choice och mig, vilket gjorde Choice märkbart störd. Måste väl Anna ändå mena att Choice ska komma dit och leka? Choice gav långa blickar på Anna. Således otroligt viktigt att vi får detta genomarbetat. Höger och vänster började jag också med men fick genast huvudbry, måste ventileras med någon. Jag borde också passat på att fråga om budföringsmottagare samt tips på framförgående. Men vi spar det. I övrigt körde vi det vanliga för båda hundarna.

Igår släpade vi med en motvillig Jocke ut för promenad och sedan jogging båda sjöarna. Varmt och tråkigt men egentligen inte så farligt jobbigt nu när man sprungit terräng. Efteråt blev det HM och middag i Kista.

På fredagen hämtades hundarna tidigt på dagis av husse. Anna och jag möttes sedan upp i Ursvik för promenad 2,5 km och därefter springning gul 5 km. Efter lite borstning av Chenin på parkeringen och skjuts av ensam kvinna till t-banan mötte jag upp Hebbe och vänner i Sundbyberg för mat.

Igår åkte Anna och jag till Ingrid för att valla. Chenin fick vara hemma hos mamma under tiden. Doc och Choice fick två pass var. Ingrid körde med sina och Tina var där med sina busar också. Choice gick in med alldeles för hög hastighet, dock i stort sett helt bitfri. Efter att ha stannat upp och lagt henne började Choice tänka lite och gick sedan riktigt lugnt. Kanske var det värmen… Då kunde jag äntligen börja träna lite vallning och inte bara attityd. Vi provade ta in och ur i mittenfållan. Jag övade också på höger och vänster när fåren var i fållan men det gjorde henne mest frustrerad. Stanna och ligg övade vi också på. Andra passet föste Choice fåren jättefint men sedan sabbade jag det. Nästa gång ska vi hårdköra fållarbete.

Jag hade hoppats hinna rida, men efter vallningen var det dags för tur till storebror som fyllde 33 år. Hann nätt och jämnt hämta upp Chenin och sätta mig på golfängarna för lite borstning av Chenin innan det var dags för färd till Tumba. Fika ute och mer solbränna. Sedan middag med Hebbe i Sundbyberg innan jag åkte till stallet. Ingen ridning dock eftersom Chenin behövde promenera lite och jag orkade inte göra både och. Så promenad för samtliga inblandade djur och sällskap fick vi också.

På kvällen tänkte jag gå ut men somnade istället till Lisas röst.

Idag blev det spår i Kista med Anna när det visade sig vara molnigt och blött i marken. Chenin gick långt och bra. 6 föremål och hon missade något bara. Choice fick ett 300 m spår som började på äng men gick in i skog. Hon gick pissdåligt första sträckan och åt mest rådjursskit, men råkade snubbla över apporten mer eller mindre. Därefter gick hon fint, lite fladdrigt men bra tempo så det var helt godkänt. Hon tog alla apporter.

Efter spår och skogsövningar åkte jag till Kista för kort lydnadsträning. Jag trodde Choice skulle vara helt slut men hon var pigg som inget alls. Chenin och Choice fick varsitt pass. Choice fick bl a köra stegen, apportering och kedjning med hopp som avslut. Jag passade också på att variera mina belöningar men Choice har ju inga bithämningar och bet hål på handen direkt. Framförgående blev det också, måste fråga Lisa om det bara. Chenin fick köra på med apportering, framförgående, target och ner.

På kvällen såg vi Robin Hood på bio, premiär för oss på Filmstadens biograf som boende här. Patrik, Veronica, Marc och Åsa var med. Filmen var jättebra.

Jag fick spader igår när jag insåg att en man inte kan frosta av en frys utan att förstöra vårt fina parkettgolv och tog ut hundarna för grillning på vår lydnadsplan. Det är en grusplan som ligger 50 meter från porten och som aldrig används. Det känns oerhört lyxigt. Hundarna är inte galet taggade där utan kan faktiskt sitta relativt tysta och vänta medan man kör den andra. Det kändes som att vi fick till flera bra pass. Choice fick köra metallapportering också. Chenin grillades hårt på hur man går ett korrekt framförgående. Och massa annat förstås. Platsliggning 2 min utan ett ljud från någon av oss. Något så tråkigt, men välbehövligt, som kloklippning avslutade vi med.

Igår var en händelserik kväll med mycket aktiviteter. Chenin och Choice gick halvdag på dagis och blev hämtade av Anna. Eftermiddag med pojkarna, promenad och träning och lek för Choice. Jag hämtade sedan upp och åkte en sväng till klubben. Choice fick lyssna till skott medan vi körde agility och lydnad. Inga reaktioner. Trodde först hon lyssnade till ekot av skott men då var det Annica och kelpie-Mido som kom gående. Det är ju Choice plikt att mangla unga grabbar så det tar hon ju på största möjliga allvar. Jag ville gå ännu närmare men funderade på varför och lät sedan bli. Tog ut min otålighet genom att förstöra ett mindre viktigt moment som platta tunneln istället. Efter fyra gånger som jag lyft och ropat igenom henne provade jag skicka henne men räknade med att hon skulle vända. Tji fick jag, det var ju inga konstigheter. Vi provade också däcket, A-hindret och balansbommen. Tänk att sådana övningar kan vara så kul för en liten loppa! Minimal lydnad blev det också sedan gick vi upp och la spår till Chenin. Chenin spårade utan konstigheter fram och tillbaka trots att jag försökte styra henne fel, hon är härdad och envis som tur är. Efter mental träning blev det fysisk träning i form av 5,9 km löpning i Hagaparken med pushande kollega. Dagen-efter-springning är jobbigt. För ägaren i alla fall. Choice löpte på som om hon inte lekt alls med Doc. Och kollegan sprang närmare 2,5 mil.

Rastning, hem, dusch och ombyte sedan promenad till föräldrarna för avlämning av hyfsat nöjda hundar. Mötte upp Frida och kollegan på Metropol för mat, öl, jobbprat och karaoke.

Idag blev det lugnare istället. Hundarna har varit med på jobbet och trakasserat kollegor. Visserligen röd dag men mycket att göra innebär att det är många där. Att bonus närmar sig kanske också bidrar men annars är det deklarationerna. 15 juni är ett magiskt datum som många längtar till…

Igår var vi på klubben för promenad och träning. Sofie, Malin och Anna mötte upp. Chenin och Choice fick två pass var och medan den ena körde var den andra skällig – Chenin förstås lite värre. Choice tystnade dock rätt omedelbart när Anna gick runt med vattenflaska… Jag tycker alltid det är jobbigt när någon annan uppfostrar mina hundar men nu är det nog, lite ordning och reda får det minsann vara. Chenin fick träna backa, lite fot (men den är dessvärre galet långt fram i position numera), fjärr, handdutt, haka ner, framförgående (sjukt söt!), passivitet och platsliggning. Choice fick köra fot, läggande, inkallning (som hon först tjuvade 5 gånger på – men det känns bra att hon testar så jag får möjlighet att befästa det), ställande (i mängder), hopp (!), kryp, budföring och platsliggning. Det kändes som ett effektivt och väl genomarbetat pass.

Ikväll blir det springning runt sjöarna med Anna och Frida.

Jag känner mig väldigt bloggsugen men alltid för trött eller upptagen för att få det gjort. Tunnelbanefärden ägnas åt metro eller telefonprat. På kvällarna somnar jag framför tv:n när jag borde läsa saker och borde massera Chenin. Men nu så…

Helgen ägnades i alla fall åt spår och springning i Jockes sällskap i lördags. Jag vet inte hur långt vi sprang men strax under 5 km förmodligen. Vi började mitt i lätta 5 km, råkade hamna på milen och genade sedan tillbaka i skogen. Spåren gick kanon, Choice gled av en gång och åt på skit varvid jag inte vet vad jag ska göra, men annars gick det fint. I söndags blev det jobb och även i fredags var hundarna med på jobbet. De är så fina och snälla som stadshundar att jag hotade med att det inte blir något mer skogen, stallet eller klubben – där kan verkligen de (läs: Chenin) bete sig illa. Det är skillnad med och utan förväntan. På kvällen åt Hebbe och jag på Vårsolen på Tuletorget. Vi satt ute med hundarna men det var rätt blåsigt så vi åt snabbt.

I måndags blev det lydnad för Choice och ordentlig borstning av Chenin – vårt hem är alldeles inhårat. På kvällen hämtade jag min bil som varit på service och skjutsade min moster, som i sällskap med mamma och mormor kom hem från Ungern, till Nacka. I tisdags blev det springning vid Lötsjön med Frida. Jag sprang nog knappt 2 varv totalt. Premiärspringning för Frida som inte kunnat springa på nästan 3 år.

Igår, onsdags, skulle vi egentligen på skott-träning i Kista men jag gick av fel och fick hämta hundarna innan bilen. Förlorade 40 min, som det tog att promenera hem och hämta bilen och därmed var marginalerna för att hinna med skott-träningen borta. Det gjorde inget för det var en mysig promenad i vårsolen. Istället blev det direkt tur till stallet och Gustur. Lagom till jag kom dit började det ösregna och hagla så planerad skritt-tur blev inställd. Jag fick också det tråkiga beskedet om att Gustur kommer att tas bort i juni eftersom han fortfarande är sjuk, mycket ledsamt.

Jag hade också ett trevligt hundmöte igår när en dvärgspets sprang fram. Eftersom jag förutsåg det hade jag redan släppt Chenin lös. Hon blev upprörd, skällde och jagade bort honom – hon var både glad och upprörd. Ägaren verkade inte bry sig. Jag sa att det var tur att jag inte hade henne i koppel eftersom hon inte gillar när hundar springer fram och med tanke på att hon dödat en tax (visserligen inte sant men man måste ju bättra på sitt rylte lite) – ojdå svarade ägaren, nej min är också aggressiv i koppel därför har jag honom lös… Därefter sprang han fram till en jackrussellhane. Verkligen underligt hur folk fungerar. Dagen innan så kom de två settertikarna som alltid är lösa, visserligen snälla och vågar sig inte hela vägen fram men hamnar alltid precis så nära de vågar vara bakom oss så att Chenin blir arg. Allt som krävs är att ägaren öppnar munnen och säger till dem att inte gå fram till oss, men nej han låter dem göra som de vill. Och jag har verkligen rytit åt honom när Chenin var sjuk för full hals så han borde känna igen oss. Eftersom Chenin är friskare nu släppte jag henne snabbt (så himla skönt att kunna göra det igen med framspringande hundar), hon lackade när de kom för nära inpå henne och fräste åt dem varpå de försvann snabbt till ägaren. Jag tror han undrade varför jag släppte galningen, kanske kanske att han kan kalla in sina nästa gång men det är nog inget att hoppas på.

Igår skott-tränade vi på Kista igen. Choice fick samtidigt lite lydnadsträning med japansk publik. Chenin fick nöja sig med promenad. Det blev en snabbvisit för sedan skulle vi vidare till Gustur som också behövde promenadsällskap. Chenin var i sitt esse, taggad till tusen så hon inte kunde vara stilla. Ute i hagen bestämde jag mig snabbt för att hon skulle sitta tyst med Choice utanför och vänta. Kanske var det en engångsföreteelse men hon blev tyst efter bara två-tre tillsägelser för att jag var målmedveten och hittade kanske (?) rätt metod. Inga mer snabba kraftfulla tillsägelser utan istället riktigt mörk bestämd och låg röst över hur besviken jag är, inte ta i henne alls bara gå hotfullt emot och vara helt övertygad om att hon kommer vara tyst när jag går därifrån. Jag måste vara hennes kontrast helt enkelt och vi är dessvärre mer lika. Känns elakt att blogga om detta, men för mig är det ett uppvaknande när jag fastnat på att tjata.

På hästpromenaden skrattade jag åt vilka kontraster till hundar jag har. När Choice och jag är själva med Gustur hjälper jag henne dra Gustur framåt med mig. När Chenin är med låter jag Gustur hjälpa till att hålla Chenin tillbaka. Det är skillnad på drag och drag.

Jag sprang 5 km med Jocke och Choice nu på kvällen. Nu ligger det utslagna hundar här och sover.

I övrigt hälsar Choice att allt ätbart behöver inte nödvändigtvis vara mat…

Och så har snart halva veckan gått igen. Denna måndag blev det i alla fall klubben och ensam var jag definitivt inte. Vi är många aussiefantaster där nu, Anna, Dalton och Doc mötte upp för promenad, Malin, Moa och Tjabo var på plan tillsammans med Linda, Wilma och Lizzy som vi inte sett på länge, Sofie och Johan anlände snart med Tristan och Milo och slutligen dök Maria med Cash upp (Milos bror men inte så lik originalet aussie-Cash).
Det blev lydnadsträning, först med Chenin som fick gå kortkort fot, fjärr på avstånd, backa, ner, target och metallen. Sedan med Choice medan Chenin skrek av förtvivlan vid stolpen. Choice fick köra igenom fot först och gick som en häst med frambenen för att hon var övertaggad, läggande som gick dåligt på första, inkallning som hon reste sig vid, hopp-stå som nästan sitter utan dk, hopp över hinder – kors i taket vad vi tränar det sällan, target, rutan och metallapportering. Borde passat på att träna budföring men det är lätt att vara efterklok. Båda hundarna fick vara med på platsliggning och Choice låg i alla fall tyst, Chenin får fungera som störning helt enkelt. sedan blev det mer target, mer apportering och kort sväng med Anna och grabbarna.

Igår var det löpning igen. Jacob gjorde Anna och mig sällskap. Inte värst populärt med en atlet och en som får stor draghjälp, Choice och jag kom lite efter kan man säga… Lisa kom förbi på kvällen för att hämta en bur och underhålla mig lite i morgonrock i farstun.

Jag avslutade min säljkurs i måndags. Grymt bra och givande kurs! Man är långt ifrån komplett. På kvällen blev det ingen tur till klubben utan istället egen minimal lydnadsträning vid bouleplan. Jag kunde konstatera att Chenin kan ligga platsliggning länge utan att pipa så länge vi inte är på klubben eller andra hundar är med. På klubben piper hon efter bara några sekunder.

I tisdags blev det ingen springning. Jag ville bli lite friskare.

I onsdags blev det ingen Gustur. Han är fortfarande inte bra. Istället blev det träning i Kista. Först promenad med båda, sedan skott-träning och lydnadsträning med Choice. Jag är ju skotträdd, blinkar till vid varje skott men Choice är än så länge cool. Reagerar inte mycket alls – hon är ju inte så nyfiken heller. Bara taggad på pinnar eller lek med Doc eller äta godis. Jag la också ett ängspår till Chenin och lät också Choice gå med och konkurrera om godiset.

Idag blev det däremot både springning och simning. Pga feltänk vad gäller hundar i bil var Dalton med och sprang. Anna sprang därför lite kortare och jag fortsatte själv med Doc och Choice. En galen Doc gav mig ordentligt med fart under fötterna. Efteråt blev det simning för tjejerna i sumpan, 3 x 5 min – inga konstigheter, bara mysigt.

I fredags skulle vi med Kim och Annica på restaurang. Ännu är det lite kallt att sitta ute, så planen var att lämna hundflickorna hos föräldrarna. Jag ändrade mig dock eftersom det kändes löjligt att inte hundarna kunde sitta ute. Det är faktiskt inte så kallt för Chenin om täcket är på. Det var första gången Choice satt uppbunden så länge utanför någonstans, men det var inga konstigheter.

I lördags åkte Sofie, Johan, Anna, Malin, jag och hundar ut till Värmdö för att hälsa på Lisa som precis kommit hem från Australien. Efter inte alltför mycket prat kom vi igång med spårläggningen till alla hundar – varför måste alla ha 2 hundar nuförtiden? Chenin fick först ett ostspår som jag la själv. Hon gick spåret riktigt lugnt och fint med markering av pinnen så jag var nöjd. Sofie hade lagt ett spår till Choice med order om mycket snitsling och ganska rakt. Choice tenderar att flyta iväg av spåret med jämna mellanrum och jag ville ha en chans att analysera det. Lite smått irriterande är det men alla pinnar tagna utan konstigheter. Chenin fick sedan gå ytterligare ett spår, men denna gång ett frolicspår i spåren av Docs jaktspår. Tydligen lite för mycket att gå i ett spår där även Malin och Anna gått för Chenin sprang på lite för fort. Choice fick sedan lite lydnadsträning och gick jättebra. Kul lydnaden känns nu, man blir ju så tävlingspepp av det. Resten av klanen vet jag inte hur det gick för, en del såg jag och det såg väldigt bra ut så jag tror de flesta var nöjda. Många spår tar dock lång tid så något uppletande hanns inte med.

På kvällen, efter Kista-tur och mat, blev jag uttråkad så när Hebbe åkt iväg på sitt mötte jag upp Frida och några till på Bishops arms. Kvällen slutade dock på Metropol innan hundarna hämtades upp för promenad hem. Hundarna vande sig snabbt med sovmorgon när jag var sjuk förra veckan. Inte förrän vid lunchtid vaknade jag på söndagen. Värdelöst att förlora hela ljusa dagen. En tur till klubben blev det i alla fall för hundaktivering. Chenin fick ett kul korvspår som hon var nöjd med medan Choice fick tre korta minispår med startsträcka och slut. Jag höll henne kort och tillät inga utsvävningar och då jobbade hon bättre i kärnan än innan. Lite lydnad fick hon också prestera. Vi påbörjade även framförgåendet ordentligt för att få henne att gå framåt på kommando.

Efter klubben blev det tur till Hebbes mamma och god middag förtärdes, även med mina föräldrar. Sedan fick hundarna hoppa av hos föräldrarna eftersom vi skulle på bio i form av Clash of the Titans med en hel drös med folk, 10 personer var vi som slösade bort slantar på denna film. Alldeles för sent innan man kom i säng inför arbetsveckan.

En stum dag för mig gör tydligen även Chenin gott! Eller så bidrog allt skällande under lydnadsträningen till att även hennes stämband ömmade. Samtidigt passar hon också på lite att jäklas när jag inte kan säga ifrån innan det eskalerar alldeles. Anna gjorde några patetiska försök att säga till, men förjäves.

Hursomhelst fick vi till lite fika tillsammans i solskenet och lydnadsträning. Anna körde både Doc, Choice och Dalton medan jag bara körde minimalt med mina egna två. Kvalitetsträning med andra ord. Choice är städad, gör det hon ska och bjuder inte på 380 beteenden per minut. Chenin ja, kommentarer är överflödiga dessvärre bjöd hon på kryp som är absolut tabu och fick sedan akut smärta i ryggen under ett par minuter. Knäppaste knappen i stan. Skällde sig hes och mig döv medan andra tränades också. Märkligt fenomen, för när vi senare går ner till affären går hon lugnt och sitter tyst utanför – man kan ju tro att hon är normal om man slipper se henne i träningssammanhang!

På vägen till bilen springer en boxertik fram och stannar bara någon meter från mina endast pga att Chenin blir fullkomligt galen. Håller Chenin hårt bakom mig och förbereder mig på att sparka men den stannar, och stackars snälla Choice står förvånat och kollar på den. Ägaren försöker inte ropa in den så jag går snabbt till Annas bil och sätter hundarna i dragkroken. Tar sedan boxern i nackskinnet och leder den till ägaren. Förklarar att han måste ha den kopplad om han inte är säker på att den inte går fram till våra fyra eftersom de är aggressiva. Idioten svarar att han ser att mina är aggressiva, att han inte kan garantera att hans hund inte går fram men att hans hund får göra som den vill. Ingen ska tydligen tala om för honom vad hans hund får göra. Förklarade vidare med min kraxiga knapp hörbara röst att det är för att hans hund inte ska bli skadad eller dödad av våra. Jo men dina är ju i koppel. So what? Om jag vill ha dem lösa då? Hans hund ska ju inte fram under några omständigheter! Han svarar att ni ska ju åka nu trots att han inte har någon aning om att Anna och jag bestämt oss för en promenad efter att ha lämnat väskorna. Jag är arg så jag kokar och har därför båda mina lösa när vi går förbi honom igen (och då hade han sin i koppel). Det är ju säkrare för mig att ha dem lösa så slipper Chenin bli trängd. Jag är så trött på respektlösa idioter. Nej, du får fan inte släppa fram din hund Hursomhelst och om det händer, be om ursäkt och ta in hunden så är det fine men stå inte och argumentera emot! Man blir ju inte förvånad över att hundägare får så dåligt rykte, i synnerhet i stan, när de inte ens kan bete sig respektfullt mot varandra utan måste stå och försvara handlingar som om man kritiserade deras hund. Jag sa t o m att jag inte ville bråka, bara att han skulle ha koll på sin hund, men han svarade bara att hans hund fick göra vad den ville. Dessvärre är detta tredje gången jag hör hundägare säga likadant på sista tiden i Solna och det gör både mig och dagiset oroliga. Dagiset går runt med tårgasspray i fickorna ifall det händer något eftersom de har flera osäkra hundar som de har ansvar för på dagarna.

På kvällen såg hussen förvånad ut när han fick med Choice ut på springtur och när han kom tillbaka suckade han över lat hund. Ja, någon draghjälp får man ju inte av henne.

Nåväl, imorgon väntar jobb (dock stumt) och just nu tittar två svart-vita nyfiket på djurprogram på tv.

Vi tog en sväng till klubben i onsdags efter jobbet, av rastlöshetsskäl. Först tog vi en promenad och sedan la Choice och jag ett spår till Chenin. Vi passade också på att köra lydnad uppe i skogen eftersom varken planerna eller parkeringen är mycket att jubla åt. Det blev en genomkörare av det mesta och hon kändes väldigt lagom och fokuserad. Nu börjar man längta efter appellstart. Chenin fick sedan gå spåret i flexikoppel, med lycklig attityd. Inga konstigheter.

I torsdag var det allmän motionsdag. Först promenad kyrkogården med Anna och grabbarna sedan springning med unghundarna runt sjöarna och slutligen simning för flickorna, 3 x 5 min ungefär. Vi har hittat en fungerande metod nu. Choice i koppel, Chenin lös, båda simmar och vilar samtidigt. Jättefina är de!

Som om det inte är nog med saker att göra var det RAS-konferens i helgen. Jag gick tidigare från jobbet för att kunna spåra med de stackars svart-vita innan. Vi tog en sväng till klubben. Chenin fick ett fint spårupptag och gick sedan väldigt exakt i fotspåren. Choice fick sämre förutsättningar; jag kom inte ihåg var jag började, hade inga snitslar med, glömde sätta på henne sele, vilt i spåret. Bestämde mig för att det kommer gå skit men blev förvånad över att hon fixade det så bra. Alla apporter tog hon också. Dock är hon väldigt fladdrig, måste alltid gå vid sidan av och gör sedan snabba slag bakåt i spårkärnan för att försäkra sig om att hon inte missat något. Det känns klokt men lite tidsödande. Efter träning kom vi fram till Scandic i Södertälje för konferensen. Chenin och Choice installerades i hotellrummet och jag i konferenslokal. Tacksamma hundar jag berikats med. Flera hundar i rummen brevid skäller i ett, men inte ett ljud på mina. Bara trötta, glada ögon när jag kommer in. Snälla också som stannar på varsin sida om den fotölj jag sätter upp emellan dem. Däremot är de allt annat än rena och har världens glömskaste matte som inte har med några handdukar. Några bad i badkaret och användning av hotellets handdukar lindrar inte mycket av den skit som dras in nu. Sjuvsovare i sängen är Chenin också när jag är borta (och båda ligger nära mig hela natten), vilket märks av allt grus. Det är helt enkelt grus överallt och det blir lätt pinsamt att återlämna rummet.

Nu ska jag snart ifrån konferensen för det blir kryssning till Åland med massa vänner. 2 tvillingar fyller 30 år och har bjudit med 25 personer.

Ingen lugn påskhelg direkt. I torsdags följde hundarna med till jobbet, men dagen blev kortare än normalt. Vi åkte sedan till mamma och hälsade på innan det var dags för en tur till sjuklingen Gustur. Han ska promeneras ett tag tills hans spatt lugnar sig. Efter stallet åkte jag förbi Stockholmsavdelningen för att delta på möte med HI-gruppen och träna lydnad i leran.

Igår, fredags, åkte jag med tjejerna till Killingetorp och la spår för första gången i år på barmark. Det var ett mycket uppskattat inslag. Chenin fick ett godisspår av lite längre karaktär som hon tog fint efter att ha proppats med godis vid starten. Choice gick också säkert och tog sina apporter med glädje. Skönt att hundarna (och speciellt Choice som haft lång vila från spårandet och dessutom är under utveckling) verkar minnas bra! Efter skogen blev det stallet och promenad för Gustur igen. Jag märkte också att kopplet blivit kvar i skogen så vi fick ta en snabb tur tillbaka till skogen. Chenin bakspårade hela vägen tillbaka och hittade kopplet medan Choice sprang lyckligt ovetandes i förväg. Fördelen var att hundarna blev mer rena av snöresterna än efter stallet. Efter upphämtning av mormor blev det påsklunch hos föräldrarna med hela stora familjen. Efter det var det fix med bilen som gällde: Hebbe bytte däck och jag dammsög. Trots att däcken satt fast tog dammsugningen längre tid. Efter snabb visit på fest hos Peter Dahl var det sängen som gällde.

Igår tränade vi på klubben i ljuset för första gången efter en taggad promenad. Chenin fick köra först i vanlig ordning. Lycklig över att gå några meter fot gick Chenin långt långt fram i position, utan möjlighet att rätta. Chenin sprang sedan till Choice som satt uppbunden och välte omkull henne så hon landade i blött dike. Ibland är hon bara knäpp! Skrattade till exempel halvt ihjäl mig åt Chenins klickerpass inne förra onsdagen. Varje gång man ber om något får man lite till. Hennes reaktionsförmåga är så snabb att hon hinner bjuda på massa beteenden om jag inte klickar exakt rätt. Så jag fick inte bara nosdutt på handen och lyckades också på några få klick få till en dutt i kombination med ett riv på benet av Chenins tass. Och det värsta är att man skrattar åt henne – hon är ju underbart söt när hon ”trying to hard”.

Choice gick skitbra på klubben, bra position i fotgåendet (det märks tydligt att jag varit mer noggrann och tränat henne mer), snabba lägganden, hopp-stå sitter riktigt fint och jag började kommendera det vid sidan och fick lyckanden trots avsaknad av retning emellanåt, bra fjärr, lite hetsigt kryp, apportering av spårapport med något tugg om jag inte påminner henne om godiset framför näsan hela tiden.

Det kändes som ett bra effektivt pass och jag kan konstatera att sällan-träning verkar löna sig trots allt.

Springning idag med Anna. Båda sjöarna första gången i år i ljuset. Snön och isen är nästan helt borta, men ändå var det inte speciellt slaskigt. Efteråt tog Chenin, Choice och jag tunnelbanan till Kista för att äta middag med hussen. Jag borde egentligen läst in mig mer på det seminarium jag ska hålla imorgon men min metod är att förtränga det så långt som möjligt för att slippa nervositeten.

Nu uppdateras min veckoblogg äntligen. Alla funderingar man tänker på och skulle vilja hinna skriva ner försvinner ju när man uppdaterar så sällan. Först ville jag klaga över hur skitiga hundarna blir av allt slask i slutet av veckan men i söndags kom snön och flickorna kunde gå rakt in igen utan torkning till min lycka. Tassarna var rosa och även om det försenar sommaren var jag kortsiktigt tacksam. Men det skulle snabbt gå över, i igår muttrade jag över smuts igen och kände mig helt nedslagen av att behöva torka hundarna och ändå inte få ett godtagbart resultat. Vad less jag blir av allt grus hemma!

Men isen börjar äntligen lätta och nog har jag ramlat lite senaste veckan men dock inte under springning. Förra tisdagen var det fortfarande lite isigt och hårt i marken. Mina något föråldrade joggingskor underlättade inte heller känningar i meniskeln i knät.

I onsdags var det inte jag som var dålig utan Gustur som hade ont i ett framben. Således ingen ridning (och det hade ändå inte lockat i mörkret) utan istället mysig promenad alla fyra. Det är faktiskt helt underbart och tacksamt att vara omgiven av så fina djur. Efter stallbesök följde veterinärbesök för rabiesvaccination av Choice. Jag hade visst förträngt att Chenin hade vaccinerats med 3-årsvaccinet bara fyra gånger. Men plånboken var tacksam för att det kom till kännedom.

När Jocke gjorde mig lunchsällskap på fredagen passade jag på med ett besök på löplabbet och ett förhastat skoinköp utprovade på mina diskutabla springsteg (skorna försöktes sedermera idag bytas upp till ett par med bättre fröjd för ögat, men förgäves, detta är dem som mina fötter kräver). På kvällen åkte istället bowlingskorna på när Hebbe och jag bowlade med Issen, Kamilla, Frida och Kim. Det var kul, men jag förlorade ganska stort.

På lördagen hade jag åtagit mig att aktivera Doc (eftersom Anna var hemma i Norrland över helgen). Det blev först promenad med mamma och alla tjejer. Jag tog de stökiga Chenin och Doc under min kontroll och alla fyrbenta överlevde utan skråmor även om Chenin var bra sugen på att smocka Doc emellanåt. Därefter blev det mer promenad för Doc och Choice och lång springtur runt Råsta, Löt och kyrkogården. Sedan lite vistelse hos föräldrarna innan Doc återlämnades. Kvällen spenderades med varvande mellan stortvättning av 10 tvättar och middagsbesök av Nattis och Erik.

På söndagen blev det promenad med mamma, lite städning och sedan en tur till klubben för lydnad och promenad. Jag hade tänkt lägga spår till Chenin men motivationen försvann med vädret. Istället fick båda tjejerna varsitt lydnadspass innan vi åkte till mamma för att sy upp byxor. På kvällen mötte jag upp Hebbe, Stefan, Hanna och Leyla i Kista för att se Shutter Island – en obehaglig historia.

I måndags var vi i vanlig ordning på klubben och tränade med Anna och igår var vi med Anna och sprang runt sjöarna.

Jag har vänt på dygnet helt. Under helgen har jag gått upp strax efter sex, båda dagarna! Känns märkligt att gå ut innan alla andra och promenera vid sjöarna, men det är ljust och härligt. Ingen vårdepression här inte – kanske har man kommit över det – för jag känner mig bara så glad över det fina vädret. Man kunde ju önska sig några fler plusgrader men men. Och just nu känner jag att det nog räcker med vinter och kyla för i år. Kanske allra mest för att vallningssuget drar ordentligt i en. Anna och jag har stora planer!

I lördags möttes Anna och jag på klubben för lite hundträning. Patrik, Veronica och Zorro dök också upp och Choice fick springa några varv med Zorro (läs: lägga honom på rygg och kampa med hans nacke). Choice och jag la sedan ett ostspår till Chenin, relativt långt men pga av skaren måste man följa redan upptrampade spår annars åker man igenom i varje steg och det blir lite tungt. Chenin gick som en klocka! Choice grillades sedan i lydnaden under Annas skarpa öga. Jag tycks ha börjat få Choice att gå lite långt bak i fotgåendet. Jag har ju verkligen gett mig f-n på att aldrig belöna för långt fram eftersom jag tycker det är fult och aussies ofta har tendens till att hamna väl långt fram när de blir övertaggade (åtminstone storasyster…). Vi trampar på med det mesta: ligg, hopp-stå, kryp m m.

På kvällen kom Anna och Cicci över för att se Melodifestivalen med mig och spana in vår lya. Vi hejade på Anna Bergendahl så vi var nöjda, annars var det inte det starkaste startfältet kanske – såg ingen som vinnare av Eurovision. Cicci och jag bestämde utgång och inledde promenad med hundarna till föräldrarna för avlämning. Inte kom vi långt förrän Cicci ramlade i en isig backe. En deja vu från en utgång till Monkeybar för 9 år sedan utspelade sig när Cicci även denna gång drog något i knät. Så synd om stackaren! Ingen utgång med andra ord och istället skjuts av Cicci till Karolinska på söndagen. Idag är det operation av knät som gäller. Och som ni kanske förstår är knät inte min favoritdel just nu.

Igår var vi en sväng till klubben efter jobbet. Det märks att det börjar bli vår för det var full aktivitet på klubben. Anna och jag tog först en promenad där jag pratade med Chenin och Choice om det här med att äta/söka hästbajs hela vägen. Normalt har jag inte brytt mig om de äter lite hästbajs men när de maniskt letar efter det får man nog. Därefter blev det först lite träning för Chenin medan Choice surade uppbunden (till skillnad från Chenin slutar hon dock skälla när det inte lönar sig – hon har inte samma ihållighet som storasyster). Chenin fick mer lydnadsträning än någonsin och det höll bra dagen efter. Vi körde minimalt fotgående, ingångar, backa, ligg/sitt på avstånd m m. Lyckliga Chenin är en underdrift! ”Pic me!” är hennes mellannamn. Efter en lång platsliggning för båda tjejerna där jag provocerade ordentligt och belönade (bästa sättet att träna plats med båda har jag märkt eftersom Chenin är riktigt bra på det och alldeles alldeles tyst så länge det händer något) blev Chenin förpassad till bilen medan Choice fick sitt lydnadspass. Kändes otroligt bra, bättre än på länge. Hon var taggad och gick väldigt bra fotgående (bara det kan ju göra ens dag), plötsligt kunde hon apportera med ingångar utan tugg (efter ett uppehåll på månader och separat träning av ingångar och avlämningar), hopp-stå börjar arta sig, snabba lägganden, lägganden på avstånd, påbörjade framförgående m m. Kort men effektiv träning och inte alldeles för mycket hundprat.

Lånar bilder av mäklaren för att visa lägenheten.

Nu snöar det igen och jag struntar i vad alla andra människor på internet och jobbet tycker – jag tänker i alla fall njuta av rena fina hundar och ljus miljö så länge det går. Visst längtar jag till våren och sommaren men det där mitt emellan kan jag vara utan. Har också lovat mig själv att aldrig mer klaga över snö eller värme – vi har haft alldeles för lite av de varorna de senaste åren. Kyla och framförallt vind är jag dock måttligt road av men om temperaturen stannar runt nollan är jag mer än nöjd. För då kan vi fortfarande springa. Anna och jag har ju kommit igång nu med det. Hon vill springa tre dagar i veckan och jag försöker bromsa till två. Igår var det dock så isigt att jag hade kramp i vaderna efter tre fjärdedelar men ändå inte var anfådd, för allt man försökt göra är att inte ramla på isen. I tisdags var det något bättre och inte lika tungt för benen. Många IKEA-turer har det också blivit, lite lydnadsträning, tur till Gustur i onsdags, ridning på Gustur i söndags med Choice springandes med på tur, promenerande i nya området och helgturer med mamma och Lazy. Simning för flickorna igår också. Chenin simmade ca 4+4+4 min. Simningen är minst sagt omständigt med två. Choice vägrar ju gå upp ur poolen när hon väl är i så jag måste verkligen anstränga mig för att få kontakt och få in henne och då går ju Chenin igång som en toka. Igår hoppade hon ner två gånger från ett högt ställe eftersom hon är så olydig nu. Givetvis fick hon betala för det imorse.

I övrigt är Chenins vanliga jag tillbaka efter skendräktigheten och det innebär att hon är fullkomligt odräglig, hänger och sliter i kopplet och framförallt taggar hon på allt hon kan och tycker livet är allmänt kul. Hon är rätt macho också och bangar inte en fajt om det finns lämplig kandidat. Kan man få beställa skendräktig, dvs lagom, hund för jämnan?! Som tur är mår hon rätt bra och kan därför få börja vara lite lös en bit på promenaderna. Det innebär att hon blir väldigt cool att ha vid möten med hundar som gör utfall. Lös behöver man liksom inte svara på sånt tjafs.

Choice då? Hon är lite småknäpp. Senaste nätterna vaknar jag av att hon står, flåsar och hänger på mig. Trodde först hon var sjuk, men nej, bara väldigt unghundsvaken verkar det som (och kanske har det något att göra med att jag har lite för varmt i hela lägenheten…). Kanske är det Chenins arroganta attityd som påverkar att hon inte hittar något bra liggställe?

Vad gäller lägenheten har vi kommit väl tillrätta nu. Det börjar se ut som ett boende och inte en flyttplats. Dessvärre har vi redan fått inbrott i källaren… Otroligt när man flyttar från Hallonbergen till Filmstaden… Hundarna verkar stormtrivas i nya lägenheten och det gör vi med bortsett från att vi inte har någon naturlig plats för avhängning av kläder i hallen.

Känner mig lite hypokondrisk, många på jobbet har drabbats av vinterkräksjukan och många hundar har kennelhosta. Vi håller tummarna hårt för att vi klarar oss ifrån det där.

Måste avsluta med en rolig grej. Chenin hittade ett gosedjur i form av ett får häromdagen. Jättegulligt att hon ordnar egna vallningsobjekt. Fast hon behandlar det inte så värst bra…

Hade väl tänkt skriva lite mer igår men det blev bara ett väderinlägg. I helgen har vi ägnat oss åt SASK:s årsmöte på lördagen. I värsta ovädret var det ändå några envisa individer som trotsade och kom för att ära oss med sin närvaro. Jag blev, motvilligt från början, invald som vice ordförande. Känner egentligen inte alls att jag har kapacitet och tid att överta före detta vice ordföranden i denna roll, men det kändes som att någon måste ta smällen. Jag som tyckte ledamot var alldeles lagom. Det är som på jobbet – så fort man blivit varm i kläderna så uppgraderas man så att man inte ska vara så kaxig. Jag är egentligen ingen mötesmänniska eftersom jag har svårt att motivera mig till att ordna hundvakt för att sitta på hundmöten utan hund. Min far tyckte för övrigt att just detta med hundförbud på hundmöten var ironiskt i min barndom. Chenin fick trotsa och följa med som sällskap på årsmötet. Trots hennes galna sida är hon en exemplarisk möteshund. Så länge det inte finns några förväntningar. Choice fick vara med mamma, rätt lyxigt med andra ord, och Chenin grät högt för att inte hon fick gå av hos föräldrarna. Men det finns en gräns för hur mycket man utsätter sina föräldrar för. Det gick också över när diverse rester av fikat ramlade ner i Chenins mun. Kallt är annars ett ord som sammanfattar lördagen rätt bra, oavsett om man var ute eller satt i kallt mötesrum i Södertälje. Lägg till springning i många minus i fredags så är ont i halsen ett faktum.

I söndags blev det städning varvat med promenader. Jag hade tänkt springning, spårning och lydnad men vädret gjorde att det kändes som en mindre lyckad idé. Hundarna visste ändå inte vad de gick miste om och när föräldrar, bror med respektive, Hebbes mamma och syster dök upp på kvällen var det strunt samma. Vi firade igen Hebbe, denna gång med tacos, ny frukttårta, ostbricka och andra onyttigheter. Tanken var att vi skulle spela sällskapsspel men det blev OS för hela bunten.

Igår blev det en effektiv kväll. Hussen hämtade tidigt på dagis men lurades med mig att han glömt hämta tjejerna. Efter min hemkomst blev det städning, packning, promenad, lydnadsträning för Choice, godislet för Chenin, färd till Hebbes mamma, middag där kl 21.30, upprättande av inkomstdeklaration och andra dokument till Skatteverket för Hebbes AB och sedan stupa i säng.

Så har man blivit sjuk på kuppen. Viljan och orken är nära noll… Jag kände av det redan igår eftermiddag men släpade mig ändå igenom dagen och tvingade mig till hundklubben. Varje steg på promenaden kändes som ett slag i huvudet. Lite lydnadsträning hann vi ändå med. Choice grillades åter igen i hopp-stå av Anna. Annars var träningen rätt ostrukturerad, jag tränade mest det som är kul. Chenin fick också lite hjärngympa eftersom det är ett krav från hennes sida att få köra.

I helgen har vi förvånande nog inte lagt spår. Istället har den mesta tiden gått till förberedande av Hebbes och Kims 30-årsskiva och sedan ta igen sig efter densamma. Med Hollywood-tema och röda mattan utrullad var vi redo att motta kändisarna. Det blev även sång, dans, rock bandspelande, lekar, instrumentspel, Hebbes syster som bartender osv. Mycket folk kom, försöker uppskatta men det är svårt, 70-80 kanske totalt? Många kändisar i form av Marilyn Monroe, Elvis, Lady Gaga, Grease-Sandy, Magnus Uggla, rockare från diverse band, Top Gun-Iceman, Beckham, Amy Winehouse, Austin Powers, Dolly Parton, Jocke Berg – sångaren i Kent, Cleopatra, paparazzis, Jules i Pulp Fiction (och jag blev helt livrädd för han var oigenkänlig). Jag skulle varit Reese Witherspoon i Legally Blond men efter en fundering på Playboy-Bunny slutade det med en Hollywoodfru. När man har så många vänner där känns det mest som att man sprang runt som en tok och försökte hinna med alla och visa sin uppskattning över deras närvaro. Men riktigt kul var det i alla fall. Malin tog med sig sin fina kamera med bra inställningar så en hel del fina bilder har vi nu som minne.

På dagen innan festen hann jag med en tur med Gustur och Choice i skogen. Det var riktigt kul, men vad han ska fega varje gång vi möter en viss timmerdragande nordsvensk.

Hundarna fick sedan spendera kvällen hos föräldrarna. Vid 5-tiden på natten när jag ville hem och decka saknade jag mina två så mycket att jag hämtade upp dem på väg hem. Ett korkat val eftersom de har det bättre hos föräldrarna när man själv är bakis på morgonen. Men jag ville så gärna ha dem hos mig. Eftersom jag var så sen kom de inte ens och mötte mig utan jag hittade dem själv sovandes med föräldrarna i vattensängen. Änglarna! Men glada var de.

Hundflickorna tyckte sedan på söndagen att det var riktigt spännande att spendera tid att städa i lokalen. Det fanns ju massa snusk att slicka på… och en rekvisita från en rockare i form av ett mega hundben som gått i flera delar.

Jag kommer inte åt bilderna från festen nu så jag lånar de bilder som Malin lagt upp i bloggen. Dessvärre finns det ingen före och efter-bild på Malin…

Efter det blev det kall lydnadsträning för Choice. På plan i snön framkom tydligt att Choice börjat löpa. Choice tog faktumet med huvudet högt och passade på att slåss med Spica efter en lång stunds bus. Jag kom till undsättning och i hasorna på mig kom också Aika (som dock inte visste vem hon skulle gå på och om hon skulle slåss med eller sätta på löptiken?). Smart Camilla stoppar in handen i Spicas mun och får hål i den. Vad gör man inte för att skydda sina älskade?! Något som var skönt i det hela var att Choice inte verkar vara som Chenin vid bråk utan slutar faktiskt när man säger till henne. En annan sak som var skönt är att hon inte hade något agg efteråt och inte verkade vidare berörd. Kanske för att hon själv är dubbelt så stor som Spica och att hon därför hade övertaget för första gången i sitt liv? Svårt att veta. Men rädd om rumpan verkar hon i alla fall vara mot de flesta. I synnerhet blir hon förbannad när Chenin försöker sätta på henne.

Direkt efter träningen åkte Frida och jag till Kista. Vi inledde med lunch i sällskap av två trötta tjejer som deckade på golvet. Mycket liv, rörelser, barnvagnar, matfläckar m m i kombination med två tröttisar är en mycket bra kombo. Efter uppgående blodsocker förpassades hundarna till bilen medan Frida och jag shoppade runt: kläder, smink och present till Hebbe införskaffades.

På kvällen dök brorsan med flickvän upp och vi kollade på Year One, Melodifestivalen och Surrogaterna. Men jag somnade en halvtimme in i den sista filmen, som dock verkade vara spännande.

Söndag bestod av promenerande som alltid. Först Chenins 40 min, därefter långpromenad med Choice, Jocke och Mido 2,5 timme och sedan Chenins 40 min igen. Det tar på Choice att ligga i topp. På väg till Mido så drar hon på ordentligt sista sträckan för att visa vägen dit. Väl där morrar hon surt på ragg-Mido fast de samtidigt har kul ihop som två småbarn.

Jag hann sedan, mitt i allt städande, med en halvtimmes shoppingrunda i Solna Centrum i förgäves jakt på en ljusrosa klänning (funderar på att klä ut mig till Reese Witherspoon i Legally Blond på lördagens Hollywood-fest). På kvällen fylldes hemmet av vänner inför stundande Super-Bowl. 8 personer med mat för det dubbla (hundarna sa inte direkt nej till kyckling och revbensspjäll, även om deras matte är vego). Jag höll mig vaken till 4 och såg hela matchen som New Orleans Saints vann över Indianapolis Colts trots att de flesta (inkl jag) i vår egna interna betting trott på de senare.

En trött måndag med andra ord, även för hundarna som hållt igång med klappar av alla gäster. På kvällen for vi till klubben och började med en lugn promenad med Anna o co. Hennes pojkar har mått lite illa, Choice löper (och hade dessutom kopplet runt magen) och Chenin är skendräktig så relativt lugn blev den för första gången. Efteråt blev jag sittande med Chenin på plan istället för att träna Choice. Som tur var ställde Anna upp och tränade Choice, i brist på andra att träna, så Sofie och jag kunde prata aussies i lugn och ro. Framförallt donade Anna med hopp-stå som går lite upp och ner för Choice och mig. Jag har inte riktigt rätt teknik för Choice och belönar massa konstigheter som inte ska vara. Väl hemma kände jag träningssug så Choice fick stå ut med eget pass på gården (hon klagade inte direkt) – med inriktning på aktiv platsliggning, som det så fint kallas. Chenin fick leta godis i farstun för att få göra något mer än hakan i backen och backande-träningen på klubben.

Idag tog Anna och jag oss äntligen i kragen och sprang båda sjöarna efter att vi promenerat med alla fyra runt hela Lötsjön. Detta är första gången Chenin går hela Lötsjön, men det ska nog gå bra. Springningen blev tung som sjutton efter detta långa uppehåll och inte blev den lättare av att Anna och jag inte kunde låta bli att hålla igen kakhålet på hela sträckan.

Idag är Choice med Anna och Chenin med mamma. Rapport från Anna (som hon säkert inte vill att jag lägger ut):

”Doc gör ALLT för att få igång Choice att busa här hemma! Men hon har lagt sig och har man gått och lagt sig så har man gått och lagt sig verkar hon tycka. Dalton tycker det är kul att Choice är här. Han är jätte busig och springer med leksaker. Vi har varit i Hagaparken. Doc och Choice har busat. Dalton och Choice har bjäbbat lite, de förstår ju inte riktigt varandra. Men när Dalton var lös och Choice i koppel var Choice jätte nyfiken vad han gjorde och ville busa med honom. Choice boffade på en hiphopare, jag förstår henne, töntigt att gå och låtsas halta! Vi sprang åt ett annat håll och då släppte hon det direkt. Jag har haft fast dem i mitt snickarbälte och de har gått så fint alla tre. Jag tror Choice ska börja löpa eller nåt sånt, Doc är väldigt intresserad av rumpan och till och med Dalton lite grann.”

Annars har veckan bestått av lydnadspass för Choice och godisspår för Chenin i tisdags. En av grannarna kom fram och berättade att en schäferblandis som går på vårt dagis har bitit ett antal hundar på gården. Trist! I onsdags åkte vi till stallet, jag hade bestämt mig för att rida ut, men pga snöstormen var jag tvungen att vända halvvägs. Jag red lite på volten och Choice sprang med runt varv efter varv. Igår åkte vi till Albano för ett sista besök på rehabiliteringen. De tycker att det mesta ser bra ut för Chenin nu och att vi kan öka upp promenaderna ytterligare. Hon kommer fortsätta simma ett bra tag till och förmodligen blir det ett slutbesök på Strömsholm också.

På dagiset har Chenin flyttat till köket och nästa vecka ska det byggas ytterligare en grind till henne så hon slipper passera några andra hundar på väg in och ut. Choice har fått flera nya hundvänner så nu kan hon variera vem hon ska leka med varje dag. Choice har varit ganska trött på kvällarna så det är tydligt när hon haft busiga vänner. Chenin är trött i vilket fall just nu eftersom hon är skendräktig.

Ikväll ska jag gå och se musikalen Grease med Hebbe, Jocke, Nattis och Erik.