Arkiv för maj, 2009

Springning och simning

Hurtiga var Anna och jag igår, som först tog en promenad runt Lötsjön med hundarna och sedan sprang med Doc runt Löstjön och kyrkogården/kolonilotterna. Anna mätte rundan till ca 3.8 km. Efter springningen åkte jag till Annica. Choice träffade Mido. De försökte leka lite men var alldeles för olika för det, i alla fall i storlek. Annars hade vi en lugn kväll hemma utan husse som förstås var och kollade på Champions league, med bl a Kim.

På jobbet är det full rulle. Jag betar av uppgift efter uppgift, men det verkar inte finnas någon botten… Jag lunchade med en gammal kursare i Nordeas lunchmatsal. Utsökt lunch de har där! Det får bli fler gånger av den vanan.

Ikväll var det simning för lilla Chenin. Hebbe förvånade med att göra oss sällskap. Jag tog först en promenad med hundarna i spöregnet. Blöt från topp till tå var det simdags. Chenin tyckte nog att det hade räckt att bli blöt utomhus. Medan vi simmade lekte Hebbe runt med Choice, jag tror de hade rätt skoj. Vi träffade på ägaren till Crossa också (Sugarwind-tik). Efter simningen övningskörde Hebbe en hel del. Han är verkligen en naturbegåvning på att köra bil.

2 kommentarer

  1. Marre säger:

    Hej.

    Det var trevligt att träffa på er i går. Finns en hel del att prata om!
    Har redan”skvallrat” för Marie!

  2. Emelie säger:

    Vad hurtiga ni är! Jag borde också komma igång med min konditionsträning…

I stallet

d-008Igår (liksom alla dagar) jagade Choice en fågel men Chenin vände sig om och tiggde godis av mig. Så himla duktig Chenin har blivit emellanåt. Hon tvekar, vill skälla men väljer ett bättre alternativ.

Tisdag kväll innebär Gustur och stallet. Till och med hundarna börjar kunna rutinen. Chenin är kvar i omklädningsrummet (eftersom det är lugnast så) medan Choice och jag hämtar Gustur. Vi fick också lite skott-träning i form av skjutbanan och det känns väldigt bra att få det så där naturligt. På väg tillbaka med Gustur blev han rädd för något, som vanligt, i stallet och vägrade gå in – började skygga vid ingången och lyckades skrämma upp Faxi som stod lös i stallet så Faxi skenade över hela stallplanen. Choice sprang undan tack och lov och Faxi lyckades paja sitt täcke, annars gick allt bra. Idag skulle Choice få premiärtur med mig och Gustur. Vi red en förkortad lilla ridstigen, i stort sett mestadels i skritt, men vi provade även galopp. Choice sprang först och verkade tycka det var kul att vi kom efter bakom. Två hundmöten gick mycket bra trots min position på hästryggen, Choice är en rätt lydig liten tjej. Vi såg en del små får i en hage, Choice stod väldigt koncentrerat och stirrade. Det ska bli kul att se henne i vallningen nästa gång för nu börjar hon verkligen bli taggad på fåren. Chenin fick vara i bilen med ett märgben medan vi red så det gick ingen nöd på henne. Väl tillbaka fick Choice vara kvar i bilen medan Chenin hjälpte till att göra klart i stallet. Choice sov som en stock när vi kom hem.

d-013Ikväll hundklubben för lite skott-träning och därefter springning med Anna runt Löt och förhoppningsvis i sällskap av lilla lilla söta Doc.

2 kommentarer

  1. Anna säger:

    Jag har förberett Doc med långpromenad i morse så att han kan komma med och springa ikväll! ;)

  2. Anna säger:

    Kollade på Eniro 3.8 var rundan igår. Men jag mätte ganska slarvigt…

Tapper Chenin

Made of steel!

Made of steel!

Chenin mådde bra i morse. Hon var precis som vanligt. En väldigt bra morgon att vakna upp till således! Chenin är i alla fall tapper, hon har nog fått det från Ingrid!

1 kommentar

  1. Agnetha säger:

    Åh, vad skönt att hon är bättre. Och ja, ”made of steel” passar väldigt bra!!! :D

    Ha det gott – kram

    PS. Hörde av ”gammel-matte” att det ordnat sig med skjuts till lägret. Kul!!! Då kan vi träna en MASSA platsliggningar med Chenin och Bucks – i sol. ;) DS.

Ryggont

Chenin var inte bra i morse. Tapper som alltid, men väldigt ont i ryggen. Det är verkligen jobbigt att se henne så. Vi gick ut på gården och jag kände hur jag snörvlade. Som om inte det räckte kommer det en dobermann med ett vrål från lekplatsen. Han hade nosgrimma men ägaren flög efter som en vante. Jag skrek att hon skulle hålla i honom, fyra gånger ungefär, till han var några meter från oss då sprang jag. Typiskt just denna morgon. Chenin började förstås skälla. Choice skällde också men hon var lös och kom när jag ropade. Dobermannen lugnade ner sig när kvinnan fått stopp på honom eftersom han då kände att det var tikar. Jag var sjukt arg, grät nog en del. Kvinnan svarade att min hund skällde också nu så det gick nog bra. Men va fan, jag kan ju hålla i min hund utan att folk behöver springa undan med sina hundar för att inte få dem attackerade. Groteskt stor dobermann var det också. Tur att jag sprang mot porten för det fick i alla fall dobbisen att tveka och ägaren chans att få fäste. Rädd jag blev när jag såg hur ägaren bara åkte närmare meter för meter utan en chans att stoppa djuret. Vad ska dem med sådana hundar till? Sen blev jag ju också förbannad över att Chenin hade behövt springa i det tillståndet, och ledsen såklart. Efter incidenten visade Chenin ingen mer smärta, förmodligen kom musklerna igång lite.

Jag hade på känn att hon skulle ha ont idag eftersom hon visade lite redan efter vila i bilen igår. I förbyggande syfte körde jag Novaphonen i 3 pass under 1,5 timme. Chenin pep på slutet av simningen, jag tror det var i samband med det hon fick ont. Hon lät precis likadant första gången hon visade detta efter simning ute. Det kan också varit att hon lyckades hoppa in i bilen själv en gång, eller att hon drog i kopplet så mina armar värker av träningsvärk idag eller att hon är så vansinnigt förtjust i Ingrid att hon mest ser ut som en ostbåge.

Jag tog i alla fall bilen till hunddagiset i morse. Jag ringde innan lunch och de hade inte sett någonting på henne. Tur att tjejerna sitter ensamma i köket med ständig uppsikt nu när det blev så här. Choice fick en del saker med sig i morse. Stor kartong, gammal glaslåda, upplevelsepaketsfordral, toarulle m m. Helst vill jag bara ta med bitsaker och inte direkta leksaker men det är knepigt. Någon stubbe har jag inte råkat stöta på.

Det blir ingen klubben ikväll. Visst skulle jag kunna (skrev först ”kunde jag” – så norrländskt) åka med Choice medan Chenin är hemma med Hebbe, men mitt hjärta klarar inte det. Jag tror det blir lite egentid för tjejerna runt våra kvarter istället.

För första gången på väldigt länge ville Hebbe gå i gemensam trupp runt Lötsön. Vi beslöt oss för att äta på indisk restaurant på Järnvägsgatan i Sundbyberg istället. Hundarna satt brevid med öppen bil och skötte sig fint. Hebbe och jag hade sedan diskussioner om vem som skulle få ta ut Choice. Jag vann, och Hebbe blev hemma med Chenin. Choice och jag hade väldigt kul. Jag gömde leksaker och hon fick träna på att sitta kvar under tiden. Vi tränade också kontakt och fotposition. Shejpade in lite apporteringslämning. Choice blir lätt uttråkad av torrfoderkulorna även om hon älskar mat. Ibland verkar hon vilja ha mer fart. Så det blev en hel del lek och bus. Hon verkar ha förstått användningen av mig som kampmotståndare. Äntligen kommer hon till mig med saken utan att jag behöver fjompa runt för mycket. Vi lekte också rulla nerför backe och åkte metallruschbana. Jag passade också på att kampa med Choice i ruschkanan eftersom underlaget dånade rätt bra. Choice var överlag väldigt taggad igår och det gillar vi förstås.

Jag tog ut Chenin separat på gården. Vi körde lite platsliggningar, ner med huvudet, puss och tass. Chenin var väldigt fokuserad och till synes helt oberörd av morgonens smärta.

1 kommentar

  1. Lisa säger:

    Inte roligt när Chenin har ont :(
    Så nu börjar Hebbe konkurrera om att vilja ta ut Choice? Det artar sig… eller? ;)

Helgträning och spa

Lillskruttan Chenin på klubben

Lillskruttan Chenin på klubben

Vi inledde spa-dagen djärvt med träning. Jag sprang 5 km på rullband medan jag kollade på tecknat på tv:n. Modig som man är gav jag mig sedan på 5 km spinning, såg vid det laget ut som ett blåbär i ansiktet. Efter träning tog vi varsin solning, rekommenderad tid 6 min men det blev visst 18 för jag somnade. 18 min fick man bara sola om man hade karibisk hy och solade för tredje gången. Men inte brände jag mig. Därefter blev det lite relax i aromarummet och sedan bad innan det blev lunch i form av laxsallad. Efter lite mer relax och sömn i aromarummet avslutade vi vår visit. Spa är i alla fall inte min grej även om det var kul att se Sturebadet, som vanligtvis kostar 500 kr i inträde.

Hundarna hämtades upp hos föräldrarna och jag lyckades även få middag där. Hebbe åkte in till stan igen och mötte upp en kompis medan jag tog bilen till ännu en födelsedagsfest, Peppes. Ett par trevliga timmar innan sängen kallade. Hundarna vaknade inte förrän 10 i morse. Snabb färd ut till Ingrid och Benz. Choice och Benz fann tycke för varandra. Även Chenin gick bra med Benz utan närmare granskning dem emellan. Vi tog en kort promenad och sedan la jag varsitt spår till tjejerna. Medan spåren låg till sig fick Choice sitta på rapportstationen medan Benz blev skickad mellan A, B, C och D-stationen. Benz gick klockrent med skyddsärmen som belöning. Vilken bra hund det där är. En förlust för aussievärlden att han är kastrerad. Det är tredje gången jag träffar Benz men det hade ingen inverkan på Benz. Choice satt tyst vid stationen tills Benz kom springande och när jag skulle skicka honom. Choice spår låg 80 minuter men hon gick fint ändå. Chenin gick också bra men kom av sig precis innan slutet där spåret vinklade vänster och hon gick höger. Jag tog tillbaka henne en bit i spåret som hon hade haft och då gick hon fint till vänster. Vi åkte sedan i gemensam trupp till Botkyrka Bk och fikade. Choice hittade en tervvalp som hon fick fara runt med i valphagen. Choice är söt, gillar både att jaga och att jagas. Efter fikat tog vi en kort promenad ner till vattnet för att Chenin skulle få simma. Det blev lite bökigt med en flotte som rörde sig. Choice hoppade fram och tillbaka på flotten från en stock och landade till slut i vattnet när hon missbedömt avståndet. Hon simmade till flotten, hängde på kanten i försök att komma upp, sjönk ner under ytan, kom upp igen och simmade in till stranden. Lilla sötnosen! Chenin fick simma tio vändor efter pinnar och plankor. Jag skulle ta emot henne på väg upp när jag snubblade på en rot. Jag hann tänka det här kommer se kul ut innan jag föll raklång i vattnet. Det var dock inte kul att smälla i höften så nu blir jag väl blå på hela sidan. Jag är redan blåslagen efter spat eftersom jag först utkrävde simtävling av Hebbe där jag slog armbågen i en kant och sedan gled lite på ett halt ställe vid poolen som gjorde att jag fick en blodfylld blåsa under stortån. Som om det inte räckte med en skadad matte blev Chenin av någon anledning galet halt när vi kom hem. Hon fick därför vara kvar i bilen när vi tog en sväng till golfängarna för grillning. Väl ensam med Choice fick hon inte chans att sno någons mat. När hon väl fick äta Issens kycklingrester var det med svansen mellan benen som hon åt den. Konstigt för jag har aldrig bråkat på henne över saker, ändå förmodar hon ofta att jag ska bli arg eller att hon gör fel… Tvärtom avleder ju jag, men men hon är väl en hund som kommer se slagen ut när man säger till henne. Chenin har jag varit hårdare med men hon ser ofta rätt oberörd ut vid tillsägelser. Visiten på golfängarna blev kort för åskväder kom analkande. Istället stannade Hebbe och jag till hos Annica och Kim och hälsade åter igen på lille Mido. Choice bjöd in till lek men Mido var lite för liten för det så det blev lek med pinnar och Kim istället. Jag behöver knappast nämna att hundarna deckade direkt när vi kom hem va?

1 kommentar

  1. Sandra säger:

    Vilken helg!!! Herregud, jag som tyckte att jag fått gjort en hel del i helgen inser ju vilken latmask jag är!!! :-)

    Haha, Choice är en Sill! Silly lyckas på ett övertygande sätt se pryglad ut varje gång jag ber henne gå ut från ett rum eller bli instängd nånstans. Likaså om jag blir sur på henne för att hon snott nåt eller så. Hon lägger sig helplatt på marken och blir så låg så låg och rör jag mig minsta lilla så blinkar hon hårt precis som att hon väntar sig ett slag. Puckot. Jag har verkligen aldrig tagit hårt i henne ju! (Och ingen annan heller vad jag vet!!) Däremot Dizzy har det tagits mycket hårdare i mycket oftare och hon blinkar knappt alls om man så skulle lyfta henne i nackskinnet! Härdad kanske? Eller är det en vinnande taktik Silly har som gör att jag är mildare mot henne? ;-)

    Kramis

Grattis

Meija

Meija

Stort grattis till Chenins dotter Meija som idag gjorde ett godkänt mentaltest och nu kan titulera sig KORAD!

Passar även på att, något försenat, gratulera Gurkan till uppflyttningen i högre sök! Vilket teamwork!

1 kommentar

  1. Agnetha säger:

    Sådan mor, sådan dotter! ;)

Smått och gott

Även igår blev en jobba-hemifrån-dag. Jag skrev ett PM om en ägarförändringsutredning som jag blev riktigt nöjd med. Hundarnas schema för dagen var inte så välfyllt, men det var riktigt mysigt att få rå om dem på hemmaplan. I vanliga fall är det annars samma morgonrunda mot dagiset och på kvällarna och helgerna åker vi ofta iväg på aktiviteter. Det var länge sedan vi kunde gå lite mer här omkring. Chenin kan ju nu gå upp till 30 minuter så då kommer man iväg en bit, ner till Lötsjön, ner till kyrkogården, upp bakom gårdarna, promenad i miniskogarna osv. I övrigt blev det för Choice lite shaping till en påbörjan av avlämning av leksak i handen, annars inte mycket hundigt. 

På kvällen annonserade jag för Anna att jag var uttråkad varpå hon snabbt bjöd in Jocke och mig på tacomiddag med henne och Jakob. Gott gott gott. Till efterrätt vid tio på kvällen gjorde Anna plötsligt rabarberpaj också. Mums. Denna lilla visit tog musten ur hundarna, varför vet jag inte riktigt men jag misstänker att det var Annas katt som körde slut på Chenin för imorse ställde jag ingen klocka, trots att Hebbe och jag ska på spa, eftersom hundarna brukar väcka mig ändå. Men nejdå, vid nio vaknade vi allihopa av att en schampoflaska mystiskt ramlade ner i badkaret med ett dån. Vad kissen i själva verket gjorde var väl inte så mycket, men att den fanns där var tillräckligt. Chenin hade lite svårt att veta hur hon skulle hantera den. Ludde kom plötsligt bara gående orädd och inte gick han att jaga heller så det blev grundlig visitering istället och helst inte låta den vara ifred utan stå intill Ludde hela tiden. Choice försökte bjuda in Ludde till lite lek men det avstyrdes snabbt, det skulle varit som att trycka på Chenins avfyrningsknapp. ;)

Ligga tätt fortsätter här hemma, både under bordet när jag jobbar och brevid sängen på fällarna. Choice har ju en väldigt söt och mjuk knallrosa fäll medan Chenin har ett duntäcke med mörkblått påslakan. Givetvis är täcket favoriten hos båda och så ligger de där och trängs, trots att den rosa till och med är något närmare mig. Ifall man skulle önska lite sovmorgon, nu när Choice kan hålla sig, genom att t ex somna om kan man ibland höra ljudet av ett påslakan som finfördelas. Det är värsta bra väckarklockan för visst går man upp på en gång. Med tanke på alla små hål som finns där nu så borde jag väl ge upp det där påslakanet men ändå gör jag inte riktigt det.

Visste ni förresten att man kan få i sig en mikrodel mer mat om man slickar skålarna hela dagen förresten? Det vet i alla fall Choice…

Nu ska hundarna spendera dagen hos föräldrarna medan Hebbe och jag ska på spa.

1 kommentar

  1. Annica säger:

    Klart man får mer mat då! Det har Sazza vetat länge! Alla små kvarblivna atomer måste ätas upp.

Loke

Fick en bild för ett tag sedan på Chenins blåa son, världens finaste Loke!

060

4 kommentarer

  1. Anna säger:

    Åhhh vilken snygging!!! Galet fin!

  2. Elin säger:

    Jorå, men har ännu inte bestämt mig för om jag ska bo hemma och åka varje dag eller bo där. Kanske trevligare ändå att slippa åka .. Inte anmält mig ännu & funderar på vilken träningsgrupp jag ska anmäla mig till .. Vilken har du tagit? Kram

  3. Agnetha säger:

    Han är fin – och duktig! ;)

  4. Lisa säger:

    Jättefin!!
    Aktiveringspryl låter som ett bra alternativ, jag förstår dig – en kvart senare är lite ”försent”. Har hon inga roliga lekkamrater i sin grupp? Tycker ändå att hon borde kunna vara lite trött och nöjd efter promenader med kompisar.

Opedagogisk hundträning

Igår, en sväng till klubben för lite lydnadsträning tillsammans med Anna och Jakob. För Choice blev det fokus på koncentration, hämtaövningar, fotposition och sitt/ligg-kvar. För Chenin blev det först kort kort fotgående inför filmkameran, fjärr, back och sitt/ligg-kvar. En gemensam platsliggning på slutet. Efter träningen åkte Anna och jag till Råsta och sprang lite. Doc var med och härja förstås, eller rätt lugn var han. 

Idag blev det skogsträning i Kista med Anna och grabbarna. Choice fick först ett spår som jag lagt och som gick mycket bra även om hon är lite för energisk vilket ger lite spring ibland. Sedan fick hon direkt ett spår som Anna lagt och det gick hon lite sämre på, verkade lätt disträ (trött?). Hon fick även busa med spårpinnar och hämta dem i gräset. Chenin fick ett långt godisspår som Anna lagt. Vi gick det själva och det gick verkligen kanon de två första pinnarna fram till slutet, sen var det nos upp och vittra vilt. Med tanke på hur bra det gått kändes det som ett rejält nederlag. Jag blev så besviken att luften bara gick ur mig. Rasande på Chenin, kände mig opedagogisk och blev istället ledsen. Trots allt är det bara jag som vet att vi inte hittade slutet, hon är lyckligt ovetande, ändå ska jag lyckas förstöra dagen för henne också. Chenin med järnpsyket brydde sig förstås inte nämnvärt över min besvikelse. Choice fick sedan köra lite uppletande men det gick sådär. Hon taggade ut men nästan längst ut i korridoren bakom en gran letande hon inte tillräckligt länge för att hitta leksaken. Jag tror det kan berott på att hon inte såg mig. Hursomhelst är jag nöjd ändå. Efter några skick så fick hon till slut fyra bra skick när hon hämtade bakom den där granen på olika sidor.Mido På hemvägen besökte vi Annica och hennes nytillskott Hyzz Love Me Do. Jag ville ta med honom hem, i alla fall tills han blir större och jobbigare, men Annica vägrade släppa taget. Choice fick komma in och hälsa på honom men hon såg ju groteskt stor ut jämfört med den lilla råttan.

Choice och jagFilm har det varit annars i dagarna två. Den första med Issen och Mattias somnade jag på och minns inte mycket av och den andra med Frida var Australia, bra men lite klassisk emellanåt.

Choice har roat sig med att tugga sönder en tuggknut i smådelar och tillsammans med Chenin spritt ut den över hela lägenheten… Två väggar på hunddagiset har också gått åt. ;)

3 kommentarer

  1. Anna säger:

    Lyckligt ovetande stämmer bra, hon såg lika nöjd ut som vanligt, eller inte helt nöjd då, vill ju självklart ha några till spår ;) Ibland är det tur att man han hundar som är som gäss, vattnet bara rinner av!

    ”Doc var med och härjade” det är förtal! Han var ju så lugn så. 1,5 timmes morgonpromenad och lydnadsträning är nog det vi ska göra innan springning i koppel ;)

  2. Lisa säger:

    Haha, har Choice tuggat sönder väggarna på dagis? Vilken liten skitunge. ;)

  3. Agnetha säger:

    Det är skönt att i de ”opedagogiska” stunderna veta att man har en hund som tål det mesta i sur-förar-väg. Även om man själv har fasligt dåligt samvete efteråt. ;) Såååå många gånger som jag varit tokförbannad – och ledsen – i sökskogen, så om jag hade haft en vek hund hade den varit ett nervvrak. :o Å andra sidan hade jag nog inte fått mina ”spel” på en vek hund heller. Och inte hade en vek hund ”kunnat bra själv” i samma utsträckning som Bucks ”kan” heller. Så, på det sättet anpassar man nog irritationen i förhållande till hunden.
    Chenin är väl som Bucks: ”Fan va sur kärringen är – jag skiter i henne tills det anfallet gått över och sedan kan jag fjäska för henne, så jag vinner STORT på slutet” ;)

    Mycket har mina två ”vilddjur” gjort, men tuggat i sig väggar – det har de hållt sig ifrån i varje fall! :D

    Ha en trevlig fortsättning på helgen!

Ridning och simning

Chenin har numera tillräckliga antikroppar mot rabies. Tjoho vad skönt!

Igår blev det en sväng till Gustur. Vi tog först en promenad allihop. Chenin och Choice verkar tycka om Gustur. Choice känner igen honom i hagen. Igår stod han i foderhagen när vi kom och det märkte Choice direkt. Chenin har ju ändå ett behov att kontrollera Gustur och när det var godisutdelning, då får Choice sitta hur nära som helst men Gustur gav hon en ond blick till. Fast min onda blick mot henne innebär förhoppningsvis att det var sista gången hon tittade så på Gustur.  Skott-träning fick hundarna också, i form av skjutbanan alldeles intill. Det känns mycket bra att få den träningen naturligt med Choice, särskilt när hon är på en sådan rolig plats som stallet. Jaga hönsen i vanlig ordning genom staketet och försöka valla de tröga kalvarna. Fåren såg vi inte till alls. Jag ska börja rida ut korta skrittrundor på 20-25 min så Choice kan vänja sig vid att följa med.

Imorse åkte vi till Arninge för sjukgymnastgenomgång och simning. Chenins temperaturskillnad på benen var mycket bättre än tidigare. Det skiljde 0,6 grader på utsidorna av benen och 2 grader på insidorna av benen. Hon reagerar på mjukdelarna i lår och vad, så nu ska Novaphonen fokuseras på de partierna. Däremot reagerar hon inte vid böjning och sträckning. Hon är fortfarande halt, särskilt påtagligt vid trav.  Simning i tre omgångar 3,5 min, 5 min och 4 min.

Nu jobba hemifrån…

1 kommentar

  1. Agnetha säger:

    Skönt att höra att det går framåt med Chenin, även om det kommer att ta tid. Men å andra sidan jobbade hon hårt i några år för att ”skaffa sig” skadan, så det är väl förståeligt. ;)

    Jobba på HÅRT med övertalningen också! ;)

I’m in love, with a fairytale!

Från Machu Picchu
Från Machu Picchu

Så var ännu en helg till ända. Vi har mycket på jobbet så jag borde jobba över men samtidigt så får vi inte göra någon övertid, vilket är lite skönt också. I lördags åkte jag med Anna och Doc till Ingrid i Bro. Där mötte vi upp Lisa, Loi, Malin, Moa, Tjabo, Linda, Wilma och Lizzy. Även Tina, Inger och Anders dök upp med sina hundar. Vi lyckas alltid bli så många, 20 aussies totalt denna gång. Chenin och Choice fick vara sällskapshundar idag, men eftersom Chenin tog det uppdraget på lite väl stort allvar (i alla fall när någon vallade) så tillbringade hon mycket tid i Annas välplacerade bil i skuggan. Choice vallade en långsida på hagen och försökte emellanåt krypa in både i hagen och fållan. Hon tyckte att hon kunde bättre.

På kvällen lämnades hundarna hos föräldrarna och Hebbe och jag for till Söder för att ansluta till Ingrids överraskningsfest. Ingrid fyllde 60 år och visste inget om att flera av hennes vänner väntade på henne i Fräcka halvpannans källarvåning. Personalen mumlade om dubbelbokning och forslade ner henne till källaren där vi brast ut i sång. Fördrinkar i väntan på Ingrid samt ölprovning till förrätten utan mat på hela dagen gjorde mig lättpåverkad såklart. Trevligt var det i alla fall att träffa Ingrids familj och vänner som hon pratat så mycket om, barnen, barnbarnen, bonden Rune, redaktören osv. Jag kunde förstås inte hålla mig från att hålla tal, blir man utmanad av den förstfödde sonen så måste man ju lägga ribban för modet. Kanske t o m enklare för mig som inte kände någon egentligen. Hebbe ville nog sjunka genom bordet. Som om det inte var tillräckligt pladdrade jag nog för mycket. Strax efter 21 for vi vidare till Giese som hade inflyttningsfest. Eurovision var ju prio såklart. Jag är väldigt nöjd med resultatet. Norge etta (och det är ju halvsvenskt), Island tvåa (Nordiskt = svenskt) och Azerbadjan trea (Arash = svensk). Min uppfattning var alltså att Sverige vann :) Utöver det fanns det väldigt mycket bra, inkl Marlena, men Rumänien med Balkan girls var en favorit. Så fort finalen var över sköljde tröttheten över mig. Jag åkte till föräldrarna och sov över där av praktiska skäl när både bil och hundar fanns där. Hebbe åkte till Weissen och kom enligt egen utsago hem på morgonen. Hur orkar han?! Ungefär samtidigt ringde min klocka, Jocke kom och i gemensam mak åkte vi med hundarna på valputställning i Täby. Varmt väder, snälla hundar och trevligt sällskap. Vad mer kan man begära? Utställningen gick som väntat, Choice fick hp och blev därmed bästa tikvalp, eftersom hon var själv. Sedan blev hon BIM-valp mot en 9 mån Easy-hund med en hel del mer päls och mer vältränad i ringen än Choice. I övrigt uppförde sig Choice väl. Domaren fick kolla tänderna, Choice varken drar sig undan eller utdelar pussar – hon är bara stabil. Hon sprang bättre än vad jag någonsin fått Chenin att göra, även om hon hängde lite i byxbenen emellanåt och hoppade mot armen. Jag hörde att folk skrattade utanför och domarens enda negativa kommentar i kritiken var ”rör sig bra när hon vill” men jag tyckte hon skötte sig väldigt bra. Travade lugnt och var glad, helt utan tidigare ringträning och första gången i knasigt koppel. I övrigt var kritiken lika välskriven som alltid på inofficiella – allt är bra, vinklar, huvud, uttryck, bett osv. Lite trist ändå, samtidigt som man hellre vill att en raskunnig yppar sig förstås. Jocke och jag sov lite till i solen. Såg en väldigt söt berner sennenvalp men som till skillnad från hur de såg ut förr såg ut som en anabolavalp a la s:t bernhard. Jag som en gång i tiden tyckte den rasen var så fin. Nu har det blivit ännu en sån ras som lever max 7 år… Jag träffade också faraohundsJenny, väldigt trevlig gammal (dock bara 2 år men under en intensiv helgkurs) bekantskap.

Jocke och jag avslutade besöket nere vid stranden. Det fanns en brygga som jag kunde gå längst och tvinga ut stackars Chenin i vattnet. Hon simmade bra (billigt också). Det blev 8 omgångar men totalt sett väldigt korta rundor, dock utan flytväst. Jag somnade sedan på föräldrarnas altan en timma innan Hebbe, hans mamma, Micke, Sanna och en förvirrad väldigt försenad mormor dök upp. Tillsammans åt vi god mat innan Hebbe och jag mötte upp Palme och Veronika i stan för att se Änglar och Demoner på bio. Filmen var underhållande = jag var inte ens nära att somna :) däremot var den väldigt förutsägande, eller så är det jag som analyserar för mycket och njuter för lite. Till saken hör dock att jag läst da vinci-koden och digital fortress men inte änglar och demoner, ändå var handlingen i filmen och slutet givet.

Igår blev det en snabb sväng till klubben efter jobbet för att sedan hinna se DIF-AIK som resulterade i fina 0-1. Heja Gnaget! Chenin fick börja träningen med lite back, fotgående, fjärr, apporteringsingång platsliggning, två stycken – först ett knorr sedan komma på sig själv och bli alldeles alldeles tyst. Om det första knorret fortsätter får jag ta tag i det då. Nu accepterar jag inget pip, då missar man att få göra platsliggningen. Choice fick sedan träna ingångar, fotgående, kontakt, kontakt i fotposition, sitt kvar, ligg kvar, apportering och störningsträning i form av en skrikande Chenin. Båda hundarna var med på gemensam platsliggning med hela gänget, inkl retrievergänget. Båda hundarna låg still, jag stod kvar och belönade var 20 sek. Lite snabb-prat med de andra gjorde att Chenin la sig ner tyst (!). Ibland förvånas man… Hundarna blev lämnade hos föräldrarna medan vi såg matchen.

1 kommentar

  1. Agnetha säger:

    Vilken härlig helg ni haft! Fast, jag har så svårt att se de ”svenska segrarna” i Eurovision; oavsett vad jag tycker om ett svenskt bidrag i sådana sammanhang blir jag jävulskt patriotisk och tycker att alla som inte ger 12:a till det blå-gula numret är idioter. :P Dålig förlorare? Jajamensan – i alla sammanhang. :D

    Grattis till fin kritik på lilltjejen! Det kommer säkert att gå bra även på officiell, ska du se.

    Ja, jag tycker också att Chenin och Bucks har VÄLDIGT många drag gemensamt: Snabba, duktiga, kvicktänkta, lättlärda och helt enkelt underbara. Okej, lite ”skönhetsfläckar” finns det väl, men det har ju solen också, eller hur? ;)

    Förresten, kommer du till kennellägret i år? Det vore ju himla kul att ses, och att få träffa dina ”brudar”.

    Ha det gott – kram

Pedagogisk lydnadsträning

Halvsjuk åkte jag till Gustur i tisdags kväll. Ingen feber men lätt förkyld. Jag kunde inte låta bli att rida ändå. Det blev lilla ridstigen och Gustur var taggad hela hemvägen.

Igår hade jag ett riktigt bra träningspass med hundarna. Vi körde på gården en i taget. Choice fick träna kamp (vi provade bitstocken och det var kul), metallapportering, träapporterung, fot, ingångar, platsliggning, sitt-stanna och target. Mest kul var det med metallen för att det var första gången och hon tog den direkt och targeten för att jag hade tålamod att shejpa in och för att det gick så snabbt att få henne att förstå.

Chenin var underbar att träna, knäpptyst och inte galet taggad som på klubben. Vi körde metallen, platsliggning, fjärren, back och target. Vi provade också en ny konst där hon ska ha båda tassarna på mitt hukande knä. Övningen ska tydligen vara bra för Chenins uppträning av muskler i bakdelen. Platsliggningen gick skitbra. Jag bestämde mig för 45 sek innan belöning. Svårt det ska vara att slå blickstilla. Jag får verkligen inte ens ändra blicken för det är en hjälp som gör henne tyst längre och det är slut med sådant. Efter 40 sek gnällde hon men jag var nöjd med min egen prestation i vart fall. Jag misstänkte det komma men gjorde inget åt det (duktig jag för en gångs skull…). När hon gnällde tog jag bort godisen (extern belöning) och sa att då blir det ingen platsliggning med glimten i ögat. Precis som jag hoppades tiggde Chenin platsliggning. Efter det låg hon tyst i 45 sek och därefter en till tyst på 55 sek.

Kul med bra effektiv träning som kombineras med ensamhetsträning med husse (sjuk husse är som att vara själv). Efter träningen tog jag en liten promenad med båda flickorna och därefter Novaphonebehandling av Chenin, som varje dag.

2 kommentarer

  1. Malou säger:

    Jag vet att det är ett bra tag efter, men vill bara tacka för ditt inlägg i min blogg!
    Älskade W finns i mina tankar varje dag.

    Va roligt att träningen gått bra och ett försenat grattis till ditt nya busfrö :)

  2. Elin säger:

    jag har gästrum och lådvin tre mil därifrån ;P vet inte vad lägret är tänkt att kosta? tyvärr är det nog snarare lägerkostnaden och inte stugorna man ska vara rädd för ..

Hundträning i sjukligt tillstånd

Det blir mindre tid för bloggande och läsande av bloggar under maj månad. Vi har så mycket att göra på jobbet så fritid vill man spendera på hundarna fullt ut och gärna ute. Hebbe kan också behöva lite uppmärksamhet.

I helgen hade vi kalas för Anna och Malin med Lisa. Vi firade såklart med spår. Jag la ett godisspår till Chenin och Choice fick ett spår som jag lagt och ett som Malin lagt. Båda hundarna jobbade bra. Choice går på rätt starkt i spåren nu, övertygad om sin egna kapacitet. Ibland vänder hon sig om för att se att man är med. Första spåret var hon övertygad om att det gick rakt in från vägen trots att jag i själva verket gått längst med vägen. I övrigt gick det bra. Chenin var hetsig såklart, missade massa godisar men gick bra i spåret. Hennes spårutrymme är koppellångt pga benet. Det innebär att jag inte tillåter några avvik. Saken är den att hamnar Chenin utanför spåret så springer hon galopperade och letar spår. Det kan jag inte acceptera i dagens läge så lätt styrd kan man definitivt säga att hon är. Anna och Malin firades också med kladdkaka, grädde och massa god frukt. Väl hemma igen for vi till Hebbes mamma, Chenin lämnades hos föräldrarna på vägen eftersom jag inte hade bilen med och inte ville att hon skulle behöva gå. Tacomiddag och taktikvila på soffan innan vi (inkl Hs mamma och syster) åkte till Issens inflyttningsfest, Choice lämnades dock hos föräldrarna på vägen. Hos Issen var det trevligt, jag pratade alldeles för mycket med verkligen alla och tiden försvann. Det blev vidare till Garbo och genast lite segare känsla, alltid trist att alla splittras på krogen. Samtidigt var det väldigt kul, jag pratade med allt möjligt löst folk, hittade på ny bakgrund, bytte samtalsobjekt emellanåt när jag tröttnade, skrattade väldigt mycket och ibland överdrivet åt folk (men tänk att man lyckas smitta sigh själv av det – allt blir vad man gör det till), dansade massa, sjöng med osv. Otippat nog hängde jag en del m Hs mamma som alla trodde var 29 år. Hon är verkligen trevlig mot alla på krogen och det är rätt skönt. Det bästa valet var att inte dricka minsta droppe på Garbo. Kvällen var ändå kul och det räcker ju med att man är trött dagen efter. Hundarna hämtades upp på natten och färden fortsatte mot sängen.

På söndagen hade jag en ledig dag. Inga hundaktiviteter inplanerade. Jag hann städa, kolla på en del Coupling-avsnitt med Hebbe, ta ut hundarna separat och träna lite med dem. Choice och jag gick med Annica och Sazza runt Lötsjön. Efteråt satt vi utanför mig i solen och pratade hund, mest kelpievalp som kommer flytta in med Annica om några dagar. Dessvärre lyckades Choice och Sazza komma runt varandra när vi inte var beredda (Annica som har benkoll alltid i vanliga fall). Sazza är i alla fall som en mildare version av Chenin men var såklart tvungen att säga till. Typiskt nog med en knock invid ögat som inte gjorde någon skada men som gav Choice ett stort blåmärke/bula. Först såg hon ut som en alien med utstående öga och sedan sjönk svullnaden innehållande sårvätska ner till käken, min lilla deformerade valp… Nu ser det dock bra ut.

Choice fick i alla fall lite apportträning igen (med nya fina snörbollen) och ett kort spår där hon fick anledning att fundera 3 gånger fram och tillbaka över en stig. Vi la också ett godisspår till Chenin och så fick Chenin lite hakan i backen-träning, fjärr, back och platsliggning. Vi körde också lite toarullsöppning hemma och Choice var väl värd rullen så länge som hon höll på. Chenin blev klar så fort så det blev lite godislet i vardagsrummet sålänge.

I måndags åkte vi till klubben en sväng men jag kände mig sjuk så det blev ingen längre visit. Jag körde båda hundarna samtidigt. En del platsliggning blev det, men också ingångar för Choice medan Chenin tränade hakan i backen. Båda fick köra target också – för Choice var det första gången. Hon var väldigt duktig, fattade snabbt vad som belönades och det är utan att hon är inklickad än. Chenin var väldigt inställd på apporteringar första gången vi körde target så det blev till att få bort bitandet, Choice har ju inte lärt sig sånt än så hon är ett oskrivet blad. Givetvis försökte hon också bita i den men det var mer för sin egen skull än min så det försvann snabbt. Dessutom är godis viktigast… Chenin fick även köra fjärr och backa, mest för benets skull. Emellanåt hoppades Chenin att vi skulle köra skall men icke… En platsliggning i grupp, där även retrievergänget var med, fick vi också till. Tjejerna fick ligga brevid varandra med mig framför. Chenins hakan i backen är lite lustig. ”Riktig” platsliggning med kommendering, som denna gång, innebär att hakan i backen-tiggande kombineras med morr :) åt mig förstås. Säger jag hakan i backen så kan det även kombineras med kryp. Sötnosen!

2 kommentarer

  1. Mackan säger:

    Hallåj,
    Tycker du hinner himla mycket jämt, trots att du har mycket på jobbet.

    Läste om den otäcka människan med schäfrarna. Jag råkade ut för en liknande grej i byn för ett par år sedan. Två unga spaniels kom springades ut på vägen och jag motade bort dem med benet för jag hade både tikar och hanar i min flock och ville inte ha tumult. Samtidigt ropade jag att en kille skulle hämta hundarna. Killen var fosterbarn i huset där verkade inte fatta så mycket. Fick i alla fall bort hundarna tillsist.
    Jag hann bara gå 100 talet meter så hörde jag en volvo av gammal modell som rivstarade och kom i 100 km på den smala byvägen. Den tvärnitade så dammet yrde PRECIS så det nästan nuddade min jacka. I bilen satt byns fåne (har skönt nog flyttat men hans föräldrar bor där så han kommer på besök var och varannan dag). En storväxt fetbobb som bara VRÅLADE att jag hade sparkat hans hundar för det hade fosterungen sagt. Jag behöll mitt lugn för att få psykiskt övertag och sa att jag bara motat bort dem och han ska vara glad för det eftersom de annars hade kunnat bli påkörda där på vägen. Han vrålade nåt mer och rivstarade så där fånigt så hela motorn vrålade. Jag gick hem ARG SOM ETTT BI!! Fick senare höra att han, som den mytoman han är, spred ut till allt och alla att han skällt ut mig efter noter och att jag hade börjat grina. SUCK och DUBBELSUCK. Förhoppningsvis tror ingen på idioten. Men tyvärr finns det lite för många såna i världen.

    Kul att läsa om din träning.
    Ha det bra!

  2. Elin säger:

    du har sån energi det är helt härligt att läsa om! hoppas att du (& lådvinet) kommer på aussielägret i sommar!? kram

Grattis!

Grattis på 3-årsdagen till Chenins och Jippos Gamblers! Oj, vad tiden går fort. Det känns inte som att det var 3 år sedan man satt i lådan med de små krypen; Loke, Freddie, Puzzel, Nova, Meija, Yazza och Gurkan!

Veckan som gått

Det har varit full rulle hela veckan. Maj månad drunkar i jobb, precis som förra året. I måndags var vi en sväng till hundklubben. Jag var trött och hundarna ännu tröttare efter en dag med Lisa. Vi körde en platsliggning och tog en promenad med Anna och hundar. I tisdags var vi i stallet hos Gustur. Jag red stora ridvägen med en väldigt taggad Gustur som stått utan sko i en vecka. Hela vägen hem blev till att hålla i, men jag klagar inte över pigg häst. I onsdags åkte vi till klubben igen för skott-träning. Anna, Doc, Sofie och Tristan mötte upp för en promenad med Choice och mig under skotten. Choice registrerade skotten, men jämfört med skottnivån vid stallet var de nog låga. Choice verkade fullt upptagen med att jäklas med de prickiga grabbarna som fick gå i koppel. Vi körde sedan fotposition, kontakt, platsliggning, apportering och massa bus. Jag provade apportbocken eftersom Choice verkar gilla saker med tyngd i och var intresserad av Anna och Doc när de körde apportering. Annas apportbock är lite stor för en valp men prova kan man ju alltid. Jag slängde iväg, Choice rusade efter, tog den, ramlade omkull i farten och kom sedan dundrande halvvägs. Sen kände hon korvlukten på annat håll (suck), släppte apporten och försvann. Jag = gapande kvar, inte helt van vid hundar som värderar mat högre än lek och träning. Chenin är ju matglad men har andra prioriteringar vad gäller aktiviteter… Jag kastade igen åt ett annat håll, Choice rusade efter, tog den, ramlade omkull i farten och jagade sedan ikapp mig med apporten (efter att först funderat på hur man ska få behålla den själv). Tur att hon är söt i alla fall!

Hundarna har börjat på dagis nu och det går enligt uppgift bra. Jag har ju klump i magen emellanåt men hundarna är lyckliga över att se dagisfröknarna och vill verkligen in så det känns bra. De sitter i köket vid personalen så sällskap har de hela tiden. På väg hem från dagis igår så mötte vi (vad Annica benämner) mannen som kan tala med schäfrar. Han har två st, en av varje kön, som alltid är lösa. Han har fin koll på dem men har alltid tusen åsikter om hur man själv hanterar sin hund. Du går för nära, du går för långt bort, hunden ska få hälsa, hunden får inte dra, han är inte rädd för hundar osv. Han hade sett mina hundar på dagis sa han. Chenin började skälla på hans hundar, Choice var lös och boffade lite hon med. Jag sa till Chenin, varvid jag hör killen mumla något om att hundar inte alltid skäller för att de är arga osv. Jag gick lite närmare (när jag borde gått därifrån) så Choice kunde få gå fram, jag vill inte ha schäferhatande hundar eftersom jag själv älskar schäfrar. Killens schäfrar är väldigt mjuka och snälla, väluppfostrade lydiga och skäller aldrig. Choice hälsade, killen säger att Chenin också ska få hälsa, jag säger för hundrade gången att hon inte ska hälsa. Chenin skäller på mig – glatt. Killen säger att hon skäller inte för att hon är arg utan för att hon vill fram. Jag vet att hon skäller för att jag inte ska gå närmare eftersom det tvingar in henne i ett hundmöte som hon inte vill. Hon skäller således uppfordrande på mig. Han låter ändå sin schäfertik komma fram till Chenin och jag ber honom kalla in henne. Han svarar att de ska få hälsa. Chenin i koppel och alla andra lösa känns väldigt orättvist. När hundarna hamnar nos mot nos och ett utfall från Chenin är ett faktum inom några sekunder, sätter jag upp foten emellan och viftar med foten mot hans schäfer för att hon inte ska komma fram. Jag är absolut inte rädd för hans hundar men jag vill skydda både hans hund mot Chenin och Chenin mot ett hundmöte. Killen blir galen, skriker, ska slå ner mig för att jag sparkar på hans hund (som jag inte nuddat med foten förstås och egentligen bara försökte skydda), kallar mig judesvin, ”flytta tillbaka till ditt jävla hemland” osv. Jag svarar upp lite men Chenin är så sjukt förbannad på killen att jag är rädd att hon skadar benet om hon hoppar på honom. Jag fegar ur. Tre personer stannar och frågar om de ska ringa polisen. Killen går. Jag tog verkligen illa vid mig, han känns obehaglig och mina hundar fick verkligen ett dåligt avslut. En av dem som stannade hade en basenji och bor på gården. Hon berättade att han är jobbig mot henne också hela tiden. Tydligen skriker han på dagispersonalen också fick jag höra, angående hundarna, angående att de plågar sina praktikanter som inte får någon lön (!) osv. Flera ägare på dagiset har anmält honom, gått så långt som till rättegång för att han är på dem hela tiden. Han är tydligen sinnessjuk, har varit på grannen om hennes hundhållning. Jag har träffat honom många gånger förut och han talar alltid om att han är instruktör, kan allt om hundar osv. Fast jag har sett honom vara mindre snäll mot sina hundar också…

Skärrad kom jag iväg för springning med Jocke runt Lötsjön under det att jag ventilerade hundmötet hela vägen. Jag hann knappt märka att vi sprang. Därefter snabb visit till Annica för rabiesblodprov på Chenin (måtte det tagit nu!). Vi hann precis till simmet i lagom tid för att märka att bassängen var avstängd – Chenin = lycklig! Jag som bokat massa tider nu, ledsen man blir. Jag plockade upp Frida och lite sallad istället och så blev det hockey hemma hos oss.

I morse på väg till dagis stod hundarna och luktade lite i en buske när det kom världens vrål från en pitbull vars ägare stod inne i busken. Snacka om att man blivit knäpp för jag skrek av rädsla. Jag tror att jag blivit hundrädd :) Men hur sjukt är det att stå inne i en buske med sin hund. Obehaglig överraskning i alla fall. Nu måste jag få ordning på nerverna så hundarna klarar hundmöten bra.

5 kommentarer

  1. Lisa säger:

    Men vilken jävla människa!!!
    Jag tycker att du tar ut vägen nästa gång ni möts så att hundarna slipper ett nytt möte med honom. Som du skrev, du borde inte ha gått fram. Men alltid lätt att vara efterklok. ;)

  2. Agnetha säger:

    Vilken jävla idiot!!! Jag blir så förbannad när jag hör talas om sådana, så jag kan smälla av. *grrrr* Samtidigt förstår jag dig – jag hade definitivt gått därifrån jag också. Inte av rädsla för idioten, men av omtanke om mina hundar.
    Bucks är ju likadan som Chenin, när det gäller hundmöte. Han har inget större behov av att träffa massor av nya hundar. Han har Xsita och han har ett gäng polare. Däremot har han STORT behov av att bli kompis med alla människor vi möter. :)
    Vad jag undrar över är varför ingen myndighet agerar mot idioten. Han har ju, uppenbarligen, ett antal anmälningar mot sig redan… Men det är väl som vanligt – nåt allvarligt måste hända först. :( Jag tycker att du också ska anmäla honom, om inte p g a hans hundar så för ”hets mot folkgrupp”. Det brukar få fart på ”lagens långa arm”. ;)

    Och för att göra en lång kommentar ännu längre… ;)
    Det där med Choice och apporten… Jag förstår precis vad du menar. Jag har testat att slänga korv som belöning när Bucks kommer in med apporten, men det gör honom mest konfunderad. Och lite förtvivlad. ”Hur f*n ska jag kunna äta SAMTIDIGT som jag arbetar?” :D

    Ha det gott – kram

  3. Sandra säger:

    Fy sikken läbbig en! Idioter till hundägare finns det ju tyvärr gott om, men han verkar snäppet värre än de flesta!

  4. Sofie & Tristan säger:

    Jodå, även jag har en blogg!
    Jag övervägde starkt att hoppa in i bilen och lämna monstret men fegade ur… Det kunde ju faktiskt komma en människa som undrade vad sysslade med ;) Att det ska vara så svårt att inte bry sig om vad andra tycker?!

  5. Lisa säger:

    Du får väl lära dem gå ordentligt… *asg*

Trötta hundar

Funderade över om anledningen till att Chenin inte drar i kopplet (förra veckan i synnerhet) beror på Scaliborhalsbandet som hon fått på sig. Att Chenin blir låg märks ju inte så små symptom får man ta på allvar. Jag vägrar tro att hon bara låter bli att dra (i stort sett – allt är relativt) under vissa promenader. Aussies kan ju vara lite känsliga för fästingpreparat.

Jag undrar vad Lisa gjorde med hundarna igår. Imorse var de alldeles slut. Jag behöver inte ställa in något alarm i vanliga fall för de väcker mig vid 6. Om jag spelar död får jag sova till 6:30. Imorse vaknade jag vid 7, satte mig upp medan hundarna låg kvar. Chenin är sjukt söt för ibland delar hon filt med Choice. Jag har inte sett henne dela filt med annan än sina valpar förut så det är rätt sött. Jag hoppas de är sams hela livet. Chenin har ju tydliggjort var hon står så Choice borde inte sticka upp men samtidigt kan energiska Chenin driva Choice till att bli sur, det märker jag ju redan nu. Nåväl, den dagen den sorgen – tikslagsmål brukar innehålla rätt mycket allvar.

6 kommentarer

  1. Agnetha säger:

    Goaste Chenin! :)

  2. Anna säger:

    Det kan hanslagsmål också göra… Vet av erfarenhet, tyvärr… Men idag när jag kom hem ar killarna avslappnade mot varandra, skönt!

  3. Sandra säger:

    Mina erfarenheter av tikslagsmål sen tiden innan aussies var allt annat än trevliga och alltid på liv eller död och mycket blod och sen flera dagar de inte kunde vara ihop utan att genast ryka ihop. Med mina aussiebrudar har det varit helt annorlunda och när väl slagigts (ett ytterst fåtal gånger) mer ett klassiskt hanhundsslagsmål med brottning, en massa ljud men inga bett alls. Har jag vrålat åt dem så har de lagt av, varit bästa vänner igen och sen tyckt att jag var den som var jobbig. Alltså behöver det inte bli på liv och död bara för att det är tikar. Jag tror att det ofta blir mindre allvarliga gräl när de annars tycker hemskt mycket om varandra än när det bara är individer som accepterar varandra…

    Hoppas scaliboreffekten släpper om det är den som gör Chenin så lugn!

    Kram

  4. Sandra säger:

    Tja, så kan man ju också se det! ;-)

  5. Lisa säger:

    Det här är inget vilohem precis… skönt för tjejerna att ha annan dagsunderhållning nu, så att de slipper bli så slutkörda. ;)

  6. Madde säger:

    Heej !! Lotuz tålde ju inte alls det fästinghalsbandet, han kliade så nästan hela kragen trillade av + ep anfall av det .. Så det använder inte vi mer :) Kul att läsa om er här !! Kommer ni på lägret i sommar?? Kram

Sköna maj

Så var långhelgen över. Chenin var med på jobbet i onsdags. Hon var lugn som en filbunke. Hon drog inte ens i kopplet när vi gick till Humlegården. Här har man kämpat i 6 år för att få henne så här och så blir man lite orolig när hon helt plötsligt uppför sig så lugnt. Aldrig blir man nöjd. :)

Choice var med på jobbet i torsdags. Hon gick ut med att vara lite busig, skällde lite och for runt. Jag mutade med hundben och grisöron hela förmiddagen. På lunchen glömde hon bort att göra ifrån sig och jag tänkte gå ut igen när hon somnade. Hon sov hela eftermiddagen. På väg till tunnelbanan fanns inget lämpligt ställe att göra ifrån sig så först när vi kom till Näckrosen och hon kissade länge länge insåg jag att hon måste hållit sig 8 timmar. Duktig flicka!

För övrigt passar vi Lazy sen i onsdags till idag måndag. Mamma och pappa är hos bekanta i Laholm. Det innebär att vi bor i huset.

Choice gillar att vara ute, springa runt på tomten med en tomburk i full rulle är kärlek. Chenin är mattekär, hon är alltid inne med mig, precis som Diana alltid var. Och det är oavsett om dörrarna står öppna.

På valborg grillade vi på baksidan med lite vänner. Anna kom förbi med Dalton och Doc. Yippie sa Choice, usch sa Chenin – i alla fall till Dalton genom gallret. Lagom till maten var klar blev det för kallt för att sitta ute, så det blev grillat i köket. Lite fyrverkerier hörde Lazy och jag men inte Chenin och Choice. Lazy la sig inomhus mitt i köket, då är det illa. Bättre inomhus än utomhus liksom. Vi tog en sväng ner till Metropol medan hundarna var hemma inomhus med lite musik. En timme, en låt och en öl blev det bara innan Metropol stängde.

Jag har haft hand om Gustur i helgen också. Frida har varit gullig och hållit mig sällskap. Det började dock mindre bra. Jag märkte på fredagen att Gusturs ena sko hängde löst och satt helt skevt. Jag lyckades med lite hjälp dra bort skon och sen var det ingen ridning som gällde förrän han är skodd igen på måndag. Jag har därför varit där och kollat till honom bara. Hundarna har fått skott-träning i form av skyttebanan brevid stallet.

I lördags var vi nere vid Lötsjön och grillade. Hundarna låg snällt uppbundna i skuggan, speciellt Chenin var ovanligt lugn. Hebbe fick t o m kasta am.fotboll och barn fick jaga gässen.

Vi har också hunnit med två filmer; de blodröda floderna och Eurotrip. Den senare har jag sett men den var betydligt bättre än den första. Vi har också badat jaccuzzi med levande ljus och hundar. Väldigt roligt att bada med hundarna. Chenin började med att ha svansen mellan benen. Men när jag sa att ”det kommer en badanka och hälsar på” blev Chenin till sig. Svansen gick och munnen försökte fånga ankan. :) Choice var mer neutral, avvaktande först som om bottnen kunde försvinna men sedan försökte hon också fånga anka.

Igår gav Hebbe och jag oss på att köpa trall,balkongmöbler, kruka, solstol, andra ikea-saker, kläder, skor. Vi var först på IKEA i Jakobsberg och sedan i Kista C för att avsluta på IKEA i Kungens Kurva. Hundarna fick mest sitta i bilen, men i Kista fick de följa med och köpa skor och äta lunch. Det var dock mycket folk och många barn som ville klappa så lite jobbigt var det. Jag svarar ju alltid nej för säger man ja så kastar de sig över hundarna. Om de vill hälsa, och inte klappa, finns det större möjlighet att jag säger ja. Fast framförallt gör jag som med vuxna. De som ser att hundarna vill hälsa får hälsa, ord är liksom överflödigt. Egentligen borde man lära barn att läsa hund istället för att fråga om de får hälsa. Beror ju ändå alltid på hunden så då måste det oftast bli nej, för få hundar gillar ju att bli överstormade med klappar även om de själva kan gå fram och vilja bli klappade.

2 kommentarer

  1. Lisa säger:

    Choice har varit ute med grabbarna och röjt, tur att hon inte har så många tänder… för då hade nog Loi fått ont… den där munnen hugger ju vilt ikring sig!

    Chenin och jag har gått en egen runda (ja kort, du behöver inte vara orolig). Hon drog inte i kopplet en endaste gång, ovant för att vara Chenin.

    Väl inne så kastade sig Chenin över ett märgben, och har sedan dess tuggat på det. Hon har inte tid med annat, kan möjligen vifta lite på svansen om man pratar med henne.

    Choice önskar sig pipleksaker, hon hävdar att hon inte har några hemma. Stämmer det??!

  2. Agnetha säger:

    Det där med att inte vilja vara ute om matte är inne verkar vara ännu ett släktdrag – Bucks är precis likadan. Dörrarna kan stå vidöppna, alla andra vara ute, men är jag inne är Bucks det också.
    Loj och seg har han varit med – t o m så loj att svansen slokar… Jag är faktiskt riktigt orolig och ska boka vet-besök snarast. :(
    Choice verkar då inte har några större problem med lojhet, som det verkar av såväl ditt inlägg som Lisas kommentar. :D

    Ha det gott – kram


flower