Chenin.se

Jag glömde ge hundarna mat igår vilket resulterade i att Chenin var helt ohalt imorse. Normalt sett borde hon haft ont efter promenad runt lötsjön igår och sedan treadmill på Albano 13 min (4 + 4,5 + 4,5 min). Det märktes att hon hade ont på kvällen men imorse visade hon inget, bara för att hon var så hungrig. Jag förstår inte hur jag kunde glömma middag men vi var igång och promenerade direkt, sedan sprang jag med Choice, Anna och Doc runt sjöarna, sedan for vi på rehab och därefter köpte vi människomat. Väl hemma somnade hundarna direkt och sedan tänkte jag inte mer på det. Det gick i alla fall ingen nöd på dem. På rehab såg det bra ut, Chenin gick fint. Vi blev också bjudna på hundben och så hittade vi en rolig skylt i väntrummet – och första bilden är så klockren!

Annars håller vi på att buda för fullt på en lägenhet i Filmstaden (Ingrid Bergmans väg). Jag tror inte vi vinner den och lika bra är nog det för den är skitdyr rent ut sagt. Läget är dock helt perfekt, avgiften är relativt låg för att vara nybyggt och hundarna skulle trivas ypperligt. Den andra budgivaren verkar dock totalt gränslös så jag är negativ. Dessutom har vi passerat vår maxgräns med 200 tkr så det får nog räcka nu.

Choice borde vara tonåring, knäpp, vild och olydig, äta upp lägenheten och strunta i vad man säger. Men den där guldklimpen till hund är helt enkel, go och snäll. Hon drar såklart i kopplet, är vild i vissa sammanhang, jagar änder och rullskidåkare om man inte säger till precis varje gång men ändå är hon bara underbart gullig. Jag insåg precis varför jag var så kär i Choice just idag. För just idag är hennes stora dag, hon fyller 1 år! Och jag är så himla lycklig över att jag fått äran att förvalta denna lilla valp i snart ett år. Hon är min kloka lilla bebis som blivit så stor (men som tur är lite mindre förståndig). En av favoritsysslorna är att morra, knorra, yla och skälla på oss människor där hemma. Hon är väldigt go när hon pratar med Hebbe och mig. Tack Gunnar och Marianne för denna underbara lilla tjej! Grattis till syskonen Caliber, Henry, Milton, Ramsey, Riffe, Roper och Mercy.

Ibland känns det som att det är fel oavsett. Om veterinären säger att något är fel så är det fel och när han säger att inget är fel är det också fel. Hursomhelst har jag varit på kontroll på Strömsholm idag och faktiskt klarat av ett veterinärbesök utan tårar. Det kan i för sig berott på att det var positiva besked. Chenin började bli stabilt bättre förra veckan och på onsdagen ringde Strömsholms rehabavdelning. Men i fredags var hon påtagligt sämre på kvällen. Jag har svårt att förstå varför men med tanke på att den uppblåsta kragen inte fullkomligt fullgör sin funktion låg det nära till hands att misstänka infektion. Jag hade is i magen och väntade till lördagen och tyckte då hon var lite bättre. Choice och jag sprang med tunga steg i Ursvik efter kort lydnadspass på ängarna och på kvällen gick vi ut med kompisar på Patricia. Jag höll mig nykter i fall att och det kändes mycket klokt. Väl hemma sent på natten hade det kommit ut vätska ur Chenins översta stygn som kladdat ner pälsen. Panik-jag ringde Strömsholm mitt i natten och fick prata med en klok och kompetent person som rådde mig att vänta till söndagen och ringa tillbaka. På söndagen kollade jag noga igen och tempade Chenin (klarade det alldeles själv med hjälp av tillitsträning och rostad blodpudding), men någon infektion verkade hon inte ha. Mamma fick komma som rådgivare och hon tyckte att Chenin var märkbart svullen på insidan av knät men ingen infektion. Jag vet inte vad som är värst men någonting fel med knät som gjorde hennes smärta så stor kändes inte kul. Jag kände att botten var nådd på söndagkvällen. Efter många samtal till alla djursjukhus och överläggning om var vi skulle åka bokade vi besök på Strömsholm på måndagmorgonen. Man vill ju ha nära till källan om något i benet skulle behöva justeras. Choice och jag pinade ut träningsvärken med en lång långpromenad på tre timmar, med delvis Annica och Midos sällskap. Imorse plockade vi upp Lisa som troget följde med till Strömsholm. Jag var nog beredd på det värsta. Tänk om de säger att det inte finns något mer att göra. Den tanken kunde inte få tårarna att sluta komma. Lisa försökte vara positiv men även hon befarade det värsta. Väl inne hos veterinären och efter sedvanligt utdelade pussar från Chenin – hon är bara för go efter allt ont de gjort henne - tror veterinären att det inte är mer än någon slags ledvätska som samlats runt knät. Det finns ju en hel del oklara frågor men i nuläget känns det positivt och sedan är det bara att hoppas att svullnaden (och inflammationen) lägger sig. Lite orolig är jag fortfarande eftersom det är svårt att veta vad det beror på osv men veterinären svarade lugnt på mina frågor. Nu är det inbokat besök hos Lennart om några veckor. Ibland ska man inte lita på sin magkänsla om att allt är fel. Det var en lättnad att ha fel om man säger så.

Nu är hundarna hemma hos Lisa och Loi. Chenin myser i köket, lätt sur kan jag tänka mig, medan Choice busar med Loi. Jag är på jobbet i vanlig ordning men det fanns tydligen en viss oro för att jag skulle vara hemma och vavva (vård av vovve) denna vecka. Skulle varit trevligt men tyvärr finns det ingen försäkringskassa för hundägare.

Måste avsluta med att gratulera Anna och Doc här i bloggen också. Det kommer lite i skymundan när allt man kan tänka på är Chenins välmående men givetvis är vi väldigt glada och stolta över våra vänner som blivit uppflyttade till lägreklass spår!

Meija

Stort grattis till Chenins dotter Meija som idag gjorde ett godkänt mentaltest och nu kan titulera sig KORAD!

Passar även på att, något försenat, gratulera Gurkan till uppflyttningen i högre sök! Vilket teamwork!

Grattis på 3-årsdagen till Chenins och Jippos Gamblers! Oj, vad tiden går fort. Det känns inte som att det var 3 år sedan man satt i lådan med de små krypen; Loke, Freddie, Puzzel, Nova, Meija, Yazza och Gurkan!

En helg i hundens tecken blev det. Vi har varit i Marma på klubbläger. Jag trvides som fisken i vattnet. Tur med vädret och tillbaka med härlig solbränna. Jag bodde med tjejerna i rum mitt emot Malin och Anna. Med galler för dörren hade vi det väldigt bra i vårt kryp-in. Chenin har sovit i sängen hela natten och Choice har sovit i sängen på morgonen. Vid ett tillfälle tittade jag ner på fötterna på morgonen och konstaterade att Chenin låg där, bara för att märka att det är Choice och hon är gigant numera. På kvällarna har vi druckit vin och pratat strunt. På dagarna har det blivit mycket hundträning. På fredagen fick Choice två valpspår och Chenin ett kort ickeförar-godisspår på förmiddagen. Medan eftermiddagen bestod av uppletande med Choice och sedan lite lydnad med Chenin i det härliga solskenet. Platsliggning, framförgående, fjärr, ingångar med metallen, targetträning, hakan i backen och passivitetsträning = nöjd Chenin (halvt i alla fall). På fredagen fick Choice ett långt (relativt för en valp i hennes ålder) icke-förarspår med lite sväng i, dessutom fick det en liggtid på 50 min. Hon går verkligen fint. Sedan fick hon ett kort av mig utan liggtid. Chenin fick ett kort icke-förar godisspår och sedan en fast bevakningsträning med Anna som figg. På eftermiddagen fick Choice ett nytt icke-förarspår med vägövergång, även det med lite liggtid. Poletten har verkligen trillat ner så nu fick hon ha sele på. Jag la ett godisspår till Chenin. En del passivitetsträning blev det också och Chenin uppför sig bäst om hon får ligga i bakluckan med bilen öppen, annars är det ryck i kopplet för jämnan. Choice har rumlat runt med boxervalp och gjort alla hundar i bilarna upprörda (inkl, och speciellt, Chenin). På söndagen la jag ett godisspår själv till Chenin och sedan spårade jag även med Dalton samma spår. Choice fick två valpspår som jag la själv och som fick en liggtid på 30-45 min. Choice är verkligen het (inte Chenin-het men ändå), hon hänger i kopplet hela vägen bort till spåret och går med nosen i backen ända från bilen. Det är därför jag börjat så tidigt med selen, för att ha det som en signal för när spåret börjar. Vi vallade också två korridorer och Choice fick tre skick med synretning på ca 30 meter. Hon gick fint och kopplade på näsan direkt så jag blev alldeles varm om hjärtat. Hon hittade inte direkt men letade verkligen länge för att vara bara 5 månader. Toklycklig blev hon när hon hittade Malins snörboll. Det är tydligen en favorit hos Choice. Helst ville hon leka själv men matte verkade så lycklig och rolig så hon gick väl med på att dela. Stackars Chenin som skulle kunna dö för uppletande fick en bevakningsövning med ljud. Hon fick sitta och vänta och sedan markera figgen, såklart med lite skall Sen gjorde vi om det med figgen på ett nytt ställe. Söta Chenin stirrade stinkt mot gamla legan men vinklade örat något åt andra hållet. Sedan vred hon huvudet och hissade öronen till max mot nya legan och så ett litet skall igen. Svårt att vara tyst när man blir så taggad!

Vid lunchtid var jag nöjd och efter lunchen åkte vi hemåt. Överlag kändes lägret jättebra. Trevligt folk att snacka med på kvällarna, mysiga rum, fint område och i stort sett bra mat. Till råga på det uppförde sig båda hundarna bra. Jag var så glad för Chenins skull också för hon mådde verkligen ypperligt bra över att vara på läger. En del tokskällande i bilen över förväntan i för sig men så trött och nöjd på kvällarna att hon emellanåt bara knappt drog i kopplet. Min söta prinsessa. Förresten drar Choice också i kopplet. Malin verkade oroad för hur jag skulle klara av dem när Choice blir tyngre Bilder från i helgen dyker nog upp så småningom på Malins hemsida (Difloyds Fiesta).

Jocke kom med den dåliga idén att vi skulle springa Lötsjön så det blev det på hemvägen. Hundarna fick sitta kvar i den håriga och stökiga bilen. Chenin började fälla ur i helgen så det blir trevligt hårigt framöver på alla plan.

Hundarna är verkligen gulliga med varandra hela tiden. Chenin blir i stort sett aldrig vresig längre. Hon delar säng och soffa och mattemys. Hon verkar nästan helt oberörd av Choice. Jag undrar om det kommer gå över. Det skulle vara så tacksamt om deras förhållande kunde se ut så här hela tiden. Det enda jobbiga är att Chenin rider galet mycket på Choice. Choice blir lite förbannad över det och säger ifrån. Men Chenin verkar inte fatta vinken. Överlag kan man nog säga att Choice är mest vuxen av dem och Chenin är mest valp av dem

Avslutningsvis vill jag gratulera Marie för hennes kanonuppfödning och även valpköparna:

Grattis Carina och Azzie (Chenins kullsyster) som i helgen tog två cert i bruksspår och nu är SBCH!

Grattis Helene och Meija (Chenins dotter) som i helgen debuterat i lydnad med ett förstapris som resultat!

Grattis Anneli och Spader (Chenins lillasyster) som i helgen fått ännu ett förstapris i elitlydnad!

Grattis Gunilla och Flinga (Chenins lillasyster) som i helgen blev godkända i lägre spår!

Grattis Ulrika och Nanook (Chenins lillebror) som i helgen fick LP1!