Chenin.se

Fina fina vinterdag! Man har ett leende på läpparna pga all vit snö. Hoppas den ligger kvar länge. Sista veckan innan jul och det märks, fullt upp med saker som ska vara klara.

I måndags var det styrelsemöte med SASK. Endast fyra deltagare dock, vilket är trist. Nåväl, fördelen är att mötet går snabbt i vart fall. Efteråt hade hundarna och jag egen måndagslydnadsträning. Choice är så sjukt kul att träna nu. Metallapportering är särskilt intressant för åter igen är tjejerna så olika. Chenin är knäpp, fullkomligt vansinnig på metallen. Den får inte ligga någonstans framme, då ska hon ha den. Men egentligen innerst inne gillar hon den nog inte, bara idén med den. När hon ska hålla den håller hon huvudet aningen uppåt och munnen lite väl öppen. Choice däremot håller den fast i munnen, med munnen stängd och med huvudet i normal höjd. Hon däremot har inget begär efter den – ingen eftertanke, ingen hatkärlek.

Jag har tänkt blogga hela veckan som gått men alltid har det dykt upp något som hindrat mig. Chenin mår skit emellanåt så jag har nedräkning inför operationen. Hon har ont när hon reser sig och är märkbart halt. Samtidigt mår hon jäkligt mycket bättre efter att den kraschade tanden plockats bort. Det innebär att hon ständigt ska leka, hämtar saker och plockar pinnar i ett. Min älskade älskade, mitt allt!

På mornarna hittar hon på alla möjliga saker. En morgon tog Choice en pinne, vilket händer flera gånger varje promenad varpå Chenin blir fullkomligt tokig. Denna gång tittade Chenin bara och fortsatte framåt med hukad under-luggen-blick. Jag undrade vad som var fel och hoppades naivt att hon kanske äntligen lärt sig att man inte får flyga efter Choice i kopplet. Efter en bit förstod jag att hon hade något. Vid kommando loss kom en morot ut. Sötaste fialottan. Jag tog en liten bit till Choice också medan Chenin åt upp resten.

I måndags blev det för övrigt en sväng till klubben. Chenin fick ett korvspår och Choice fick lydnadsträning. Inga andra aussiefolk var där än en ny aussieägare (med Puck från Western ranch) så träningen blev rätt effektiv. Choice fick också en bra platsliggning med helt främmande hundar.

På tisdagkvällen blev det stallet och Gustur. Jag lurade mig själv att det skulle gå bra att gå med hundar och häst på en kort rastning, men Chenin är verkligen i sitt esse och betedde sig fullständigt exalterat. På ridturen stack Gustur med mig ordentligt också så jag blev riktigt irriterad och lite skraj för första gången. Stallägarens setter gjorde sedan totalt vansinniga utfall på tjejerna genom staketet och sprang sedan runt. Jag skrek åt henne att gå iväg och hon vågade inte fram. Hela min kropp ville sparka hunden men Chenin ville det lika mycket som jag så ingen av oss fick gå närmare. En riktig skitkväll som avslutades med tappade ägg hemma… Jag kokade av ilska men Choice kände det direkt och kom oroligt upp i mitt ansikte för att gosa. Jag fick bortse från min dåliga dag och sa att jag inte var sur på tjejerna och då gick Choices svans igen. Jag har verkligen fått en hund som är extremt känslig för mina signaler. Chenin är också känslig men blir mer knäpp och galen medan Choice blir låg.

Onsdag blev istället en bättre kväll som inleddes med skott-träning där Choice och Doc for runt som tokar i skogen. Choice sätter reglerna och en del av dem innebär att Doc ska bitas hårt, varpå Doc piper som en kärring. Efteråt blev det lydnadsträning för båda tjejerna på olika sätt. Chenin var taggad till tusen och jag fick fullt upp att hantera henne ö h t. Platsliggning gick dock mycket bra.

På torsdagen blev det springning med Anna och Doc igen. Efteråt besök hos mamma och Lazy. Pappa lyckades också komma hem från Afghanistan på natten. Hel också…

Efter jobbet på fredagen möttes jag hemma av fullt hus. Hebbe och hans vänner hade TV-spelsturnering. Jag sa att det var lugnt bara jag fick mobba dem hela kvällen. Apporteringsträning i köket med hundarna, i konkurransform, som gick ut på att man skulle plocka upp konstiga föremål, en i taget i utbyte mot frolic. Det gick skitbra och sedan kom Frida för att plocka upp oss. Plötsligt var hundarna i en stor lägenhet på söder där vi skulle äta och se på Idol. Vad coola de kan vara. Först ett varv runt och spana nyfiket och sedan utslagna framför TV:n. Mer fart var det på dem när vi kom tillbaka hem till grabbarna. Chenin tror nämligen att alla är där för hennes skull och går därför runt från den ena till den andra. Varje steg den hunden tar bevakas dock av mig så det blev sängen rätt snabbt för att få lugn.

På lördagen åkte vi till klubben för att vara åskådare på träningstävlingen, som Malin och Moa vann. Därefter tvingade vi Anna att följa med och spåra. Chenin fick ett korvspår som hon gick klockrent i. Tog vinklar fint och gick mycket i kärnan. Bakspår sedan på väg tillbaka som gick lagom lugnt. Choice hade lite svårt i sitt spår, hade en del tapp, men kämpade verkligen på hela tiden och plockade sina föremål (pinne och slut). Efter spårning mötte Jocke upp för springning runt Löt. Choice är fullkomligt galen i fåglarna men sköter sig annars bra. Efter några timmars slappande i soffan kom Anna över på kvällen. Lite vin och sällskapsprat blev en bra avslutning på lördagskvällen.

Idag blev en lugn dag. Inga direkta hundaktiviteter och det var så skönt. Istället blev det en långsväng med Jocke och Choice. Vi påbörjade då momentet ”skall” med den lilla snärtan. Visste inte riktigt hur jag skulle få till det. Hon är ju rätt tyst av sig och inbjudan till kamplek föranleder sällan skall utan mer bett och hopp på mig. Kom sedan på att Jocke skulle hålla henne i kopplet och jag skulle hetsa precis utom räckhåll för Choice. Hon fattade direkt så jag la på kommandot och till slut räckte det med kommando för att skälla. Det blir dock till att pröva igen. Vi körde även lite budföring men det gick sådär. Choice var mer intresserad av att springa efter golden som jagade sparkad boll. Tur att hon åtminstone är lydig och vänder. I övrigt är hon stor-knockaren. Hon brakade in i Annas näsa igår och i min näsa idag. Hon försöker i princip knocka de flesta. Dessutom högg hon mig i fingret i onsdags så blodet stod härligt till. Inte ens Chenin, som är min bulldoozer, behandlar sin matte så vårdslöst. På kvällen kom föräldrarna och brorsan över. Vi lagade mat och såg på Män som hatar kvinnor. Uscha vad hemsk den var. Hoppades på sällskap på kvällsrundan efteråt men tji fick jag…

Det blev en tidig tordag på jobbet. Tidig hemgång för att hinna spåra med hundarna. Givetvis utbröt ösregn varvid motivationen gick ner till nära noll. Hebbe och jag åkte runt och ordnade massa ärenden vilket gjorde att tiden drog ut. När jag väl pallrade mig ut för de spår jag lovat stackarna hann klockan bli kväll. Chenin fick ett direktspår och det skötte hon först dåligt. Hon slarvar så in i bengen att jag inte vet vad jag ska göra. Dessutom drar hon i linan så man blir smått knäpp. Hon missar 19 av 20 godisar och speciellt i början för att hon har så mycket spring i benen, samtidigt är hon en grym spårhund för hon gör det hon ska i vinklar och apporter – trots hastighet. Mot slutet växlade hon om och gjorde ett imponerande bra jobb när spåret gick på grusvägen och där jag lyckats korsa mitt eget spår. Hon försökte först rusa rakt över vägen utan att spåra men jag höll tillbaka och uppmanade spår så hon först blev frustrerad men sedan gick hon som en dammsugare – en väldigt söt sådan! Choice spår fick ligga 30 min och fick en hel del svårigheter. Hon gick verkligen kanon, tog en 90 graders vinkel som om hon aldrig gjort annat, fortsatte ner över grillplats på grusväg (där linan återigen höll på att trassla vilket störde henne till en början som om jag korrigerat henne tittade hon besviket på mig) och sedan över äng. Jag ville utmana henne på äng redan nu så hon inte tycker det är något annorlunda. Ängen var inte direkt klippt så hon hoppade fram, dock rakt i spårkärnan. Jag hade lagt en spårapport för att lägga på alldeles för många moment på en 6 månaders valp. Hon tog lyckligt pinnen, ville först fortsätta men jag övertalade henne att vi skulle stoppa lite. Då trodde hon förmodligen spåret var slut, men jag väntade och då dök hon på igen. Strax efter stod fin matburk, ungefär på samma ställe som jag jagat upp ett råddjur när jag la spår. Choice var blöt från topp till tå, jag med men hade regnkläder som skyddade mig. Innan jag åkte ut och la spår var mitt mål att prova spårapporter, resterande svårigheter kom naturligt när jag planerade spårläggningen. Anledningen till att jag ville börja med spårpinnar är för att hon visar stort intresse för dem hemma. Hon värderar dem till och med högre än mjukdjur som piper och som Chenin såg ut som världens mest tacksamma hund över att få. Pip pip pip och stor lycka! Chenin är vansinnigt förtjust i mjukisdjur, även om de lever ett farligt (och kort) liv hos henne. Choice gillar mer hårda saker, gärna trä och plast är hennes visa.

Efter spåren åkte vi till Gustur för att hjälpa till att fodra (har en förmåga att skriva fordra hela tiden – kan vara juristen i mig…) hästarna för att jag ska veta vad jag ska göra i sommar. Min förhoppning var att hundarna skulle vara lite lugna för att visa Gusturs ägare att det fungerar fint med hundarna i stallet. Tro sjutton att de känner det på sig och sköter sig sämre än vad de brukar. Chenin är social med alla i stallet men Gusturs ägare ska hon såklart ignorera, pinsamt, men aussien i ett nötskal. Visst får hon klappa och så, men hennes intresse för henne är noll, dvs hennes ögonkontakt med henne obefintlig. Det där med hälsningen är väldigt individuellt på mina hundar, de har verkligen olika favoriter, utan någon som helst anledning. Choice kan till exempel tänka sig att hälsa på alla möjliga på gatan men dagispersonalen hälsar hon på. Inte av någon speciell anledning, det verkar mer som att intresset för allt annat när grinden öppnas är högre. Hon måste lukta på allt. Chenin, däremot som såklart segar hela vägen dit och helst inte vill gå dit alls, blir så lycklig precis när hon hör dagisfröknarna att hon varje dag river märken på grinden. Hon verkar alltid nyfiken på vem det är som kommer idag. Däremot finns det andra personer som Chenin totalt ignorerar…

Nu midsommarfirande hos Kim och Annika, 16 personer, 1 barn och 5 hundar. Citat: ”det är bara i Sverige man har fler hundar än barn på en midsommarfest!” Rapport följer…

Vi har haft en vanlig vecka. I tisdags var vi till Gustur och red, i onsdags sprang jag med Hebbe, Anna och Doc runt Lötsjön och i går åkte vi till Arninge och simmade. Chenin fick simma två gånger drygt fem och sedan fem. Det var tydligen alldeles för mycket för i morse blev hon dålig. Usch vad ont i hjärtat man får. Det gick över när hon kommit igång men det känns helt klart illa när det blir så. Jag skulle kunna använda en mängd svordomar för att beskriva mina känslor men jag besparar läsarna det och går vidare. Chenin, Choice och jag har ganska kul i simmet. Jag slänger ut alla leksaker och Chenin får apportera en efter en. Eftersom det är enda typ av apportering hon får göra för tillfället så verkar det vara mycket uppskattat. Igår hade jag med massa frolic så vi bytte och Chenin gick från plaskig panik till skoj. Choice står alltid på rampen ner medan vi simmar, gläfser och försöker nå leksaker. Även när simningen är över och leksakerna är undanplockade sitter Choice uppe på rampen som en liten drottning medan jag skrapar golvet. Hon är faktiskt väldigt söt emellanåt när andan faller på. Innan simningen öste regnet ner och vi var dyngsura när vi kom in till bassängen efter den vanliga korta svängen utanför Arninge.

Choice jagar fåglar rätt frenetiskt och jag känner att jag inte riktigt behärskar henne när Chenin är med. Tidigare har jag bara låtit det vara i tron om att jag egentligen kan stoppa henne. Nu vet jag att jag inte kan det. När Chenin är med har jag ingen chans i alla fall, så Choice kan ta ut svängarna. Lite bajsätande har det också blivit. Choice kommer på efterkälken, jag ropar, hon kommer i 180 för en sjättedels frolic och mina fingrar luktar bajs när hon obekymrat knallar vidare…

Vårat hem ser ut som en hemmaarena för konfetti. Allt är i smulor. Chenin hjälper gärna till om Choice börjar. Men jag tackar ändå för varje dag jag får umgås med mina fina svarta tjejer!

Nu jobb, jobb och mera jobb…

Choice och jag har nått ett genombrott. Vi lekte med en strumpa utanför på gården och det kändes bara som att det klickade. Tidigare har hon ju släppt strumpan om man ropat minsta på henne. Nu körde vi först kamplek, sedan tävling om försten till strumpan, sedan den-är-äcklig-leken. Choice var galen över att jag inte tog den och kampade med henne. Efter mycket tjat och när hon jagat ikapp mig med strumpan ett antal gånger gav jag med mig. Vi gjorde om leken flera gånger. Jag visste väl att det skulle bli en uppletandehund av henne också så småningom

Men jag tror nog tandlossningen är på G. Hon sprang efter mig och bet mig i armen samtidigt som hon skrek till. Jag har inte kollat i munnen ännu men det kan ha varit något som knakade. Nåja om det kan hålla henne borta från att äta upp fler internetsladdar är jag nöjd.

En annan rolig grej som är lite typiskt valpar. Hon har ju lärt sig inkallning fint när man ropar på henne, men mest med mig vad jag vet. Så ropar Hebbe på henne när vi är ute tillsammans, då springer hon till mig. Det har hänt flera gånger nu och är så gulligt. Jag får motstå att ge henne en godis för det. Tanken är ju rätt i alla fall! Hon har lagt ihop så pass mycket att om hon hör ordet Choice så springer hon till matte.

Chenin vill gärna vara ute längre. Hon ropar efter rottweilerhane och vill bli klappad av barnen. Vad som helst roar henne just nu. Hon är ovanligt snäll mot Choice just nu. Så kom jag på varför. Hon är ju groggy i huvudet av morfinplåstret. Idag ska vi ta bort det hos veterinären. Choice lär ligga pyrt till när Chenin har morfin-abstinens!

På kvällen var vi alla väldigt uttråkade. Lägligt nog kom Frida över och kollade på Så ska det låta med oss. Sen försökte jag mig på kloklippning men det var ingen hit längre. Choice ville absolut inte att jag skulle hålla i tassarna ens. Det var samma sak förra veckan. Det känns ledsamt att hon inte litar på sin matte samtidigt som det liksom inte är något farligt. Förslag?