Chenin.se

Champagneprovning utan mat innan, det stiger åt huvudet. Speciellt när man är totalt utsliten också. Jag blev fnissig, rev guldstång m m. Därefter blev det middag på kollegas terass med cateringmat. Maten var dock inte till belåtenhet så det fick bli desto mer vin. Kontentan blev sen kväll med kollegorna, borttappad sko, mycket skratt, lite gråt, dålig balans och trött hemfärd med taxi till fel adress. Kul och galen kväll för att fira av att vi är klara även detta år! Vaknade med diverse skador på benen och blåmärken… hm…

På fredagen var jag så trött att det fick bli hundarna med till jobbet. Det kändes helt klart lättare att promenera med dem till solna centrum än att först aktivera dem ordentligt och sedan lämna. Det mest kreativa jag orkade göra på jobbet var att närvara på mitt utvecklingssamtal. Att prata mig själv och min utveckling en timme var nog det mesta jag kunde prestera.

På kvällen hade man gärna sovit, men då var det full planering av Nattis möhippa. Erica, Nattis svägerska, hjälpte till att handla piknik-mat och laga i ordning. Sent på natten somnade jag djupt för att vakna tidigt och komma iväg till Nattis möhippa. Ett trevligt gäng på 12 personer blev vi som åt gott och mycket, pratade massa och lekte fåniga frågelekar. Därtill fotograferades Nattis och fick spela in en skiva. Sedan åt vi på fin och hemskt trevlig sushi-restaurang (Roppongi Seikoen) och sjöng sedan karaoke till midnatt. Eftersom bruden var gravid blev det en hyfsat städad möhippa. Chenin och Choice fick vara med och sällskapa till eftermiddagen sedan fick de se bröllop med föräldrarna. Dock hann de få skott-träning i form av champagneöppning och ballongsmällande.

I söndags var det aussieträff i Stora Skuggan. 6 st aussiemänniskor var vi totalt och de flesta intresserade av sök förstås. Mina hundar fick följa med och valla ruta sedan satt vi i basen och vaktade de andra hundarna. Chenin testade mitt tålamod genom att skälla konstant, alltid lika trevligt att ha med henne på hundtillställningar. När alla gjort sina sökskick fick Chenin en minikort bevakningsstig och markering av ljud. Duktig snuva letade febrilt med öronen och tog figgen fint. Choice fick två skick uppletande i sökrutan och det kändes bra. Sedan tog vi paus för lunch och på eftermiddagen blev det lydnad. Först ett intensivt Choice-pass och sedan ett påhittigt Chenin-pass. Dessvärre kom det fram en 12-årig blandras till Chenin när vi tränade och då small det för henne. Jag kände mig ledsen och ville bara hem. Det lyckas alltid hända Chenin, hur försiktig man än är och hur mycket man än varnar.

Väl hemma bar det av med Hebbe till Thomas och Kajsa på Ekerö för att hälsa på Thomas som fyllde 50 år och passa på att spana på deras ombyggda hus. Kort, intensiv och trevlig visit.

Sedan blev det en sväng förbi Hebbes mamma där vi åt middag och såg på fotboll. Ögonlocken var ordentligt tunga men även denna kväll blev sen.

Efter det blev det kall lydnadsträning för Choice. På plan i snön framkom tydligt att Choice börjat löpa. Choice tog faktumet med huvudet högt och passade på att slåss med Spica efter en lång stunds bus. Jag kom till undsättning och i hasorna på mig kom också Aika (som dock inte visste vem hon skulle gå på och om hon skulle slåss med eller sätta på löptiken?). Smart Camilla stoppar in handen i Spicas mun och får hål i den. Vad gör man inte för att skydda sina älskade?! Något som var skönt i det hela var att Choice inte verkar vara som Chenin vid bråk utan slutar faktiskt när man säger till henne. En annan sak som var skönt är att hon inte hade något agg efteråt och inte verkade vidare berörd. Kanske för att hon själv är dubbelt så stor som Spica och att hon därför hade övertaget för första gången i sitt liv? Svårt att veta. Men rädd om rumpan verkar hon i alla fall vara mot de flesta. I synnerhet blir hon förbannad när Chenin försöker sätta på henne.

Direkt efter träningen åkte Frida och jag till Kista. Vi inledde med lunch i sällskap av två trötta tjejer som deckade på golvet. Mycket liv, rörelser, barnvagnar, matfläckar m m i kombination med två tröttisar är en mycket bra kombo. Efter uppgående blodsocker förpassades hundarna till bilen medan Frida och jag shoppade runt: kläder, smink och present till Hebbe införskaffades.

På kvällen dök brorsan med flickvän upp och vi kollade på Year One, Melodifestivalen och Surrogaterna. Men jag somnade en halvtimme in i den sista filmen, som dock verkade vara spännande.

Söndag bestod av promenerande som alltid. Först Chenins 40 min, därefter långpromenad med Choice, Jocke och Mido 2,5 timme och sedan Chenins 40 min igen. Det tar på Choice att ligga i topp. På väg till Mido så drar hon på ordentligt sista sträckan för att visa vägen dit. Väl där morrar hon surt på ragg-Mido fast de samtidigt har kul ihop som två småbarn.

Jag hann sedan, mitt i allt städande, med en halvtimmes shoppingrunda i Solna Centrum i förgäves jakt på en ljusrosa klänning (funderar på att klä ut mig till Reese Witherspoon i Legally Blond på lördagens Hollywood-fest). På kvällen fylldes hemmet av vänner inför stundande Super-Bowl. 8 personer med mat för det dubbla (hundarna sa inte direkt nej till kyckling och revbensspjäll, även om deras matte är vego). Jag höll mig vaken till 4 och såg hela matchen som New Orleans Saints vann över Indianapolis Colts trots att de flesta (inkl jag) i vår egna interna betting trott på de senare.

En trött måndag med andra ord, även för hundarna som hållt igång med klappar av alla gäster. På kvällen for vi till klubben och började med en lugn promenad med Anna o co. Hennes pojkar har mått lite illa, Choice löper (och hade dessutom kopplet runt magen) och Chenin är skendräktig så relativt lugn blev den för första gången. Efteråt blev jag sittande med Chenin på plan istället för att träna Choice. Som tur var ställde Anna upp och tränade Choice, i brist på andra att träna, så Sofie och jag kunde prata aussies i lugn och ro. Framförallt donade Anna med hopp-stå som går lite upp och ner för Choice och mig. Jag har inte riktigt rätt teknik för Choice och belönar massa konstigheter som inte ska vara. Väl hemma kände jag träningssug så Choice fick stå ut med eget pass på gården (hon klagade inte direkt) – med inriktning på aktiv platsliggning, som det så fint kallas. Chenin fick leta godis i farstun för att få göra något mer än hakan i backen och backande-träningen på klubben.

Idag tog Anna och jag oss äntligen i kragen och sprang båda sjöarna efter att vi promenerat med alla fyra runt hela Lötsjön. Detta är första gången Chenin går hela Lötsjön, men det ska nog gå bra. Springningen blev tung som sjutton efter detta långa uppehåll och inte blev den lättare av att Anna och jag inte kunde låta bli att hålla igen kakhålet på hela sträckan.

”Jag ska köpa mig en tyrolerhatt, bara därför att, locka fram ett skratt…”

Kommer ni ihåg den? Jag kom att tänka på den eftersom jag i fredags kom hem med en tyrolerhatt på huvudet efter ett besök på fredagspuben. Ett glas champagne och tre öl efter en jobbig vecka var jag lätt påverkad eftersom magen var tom. Världens finaste husse hämtade tjejerna tidigt från dagis, gav dem mat, kvällsrastade och ordnade mat till mig också. Tacksamt att få vara bortskämd emellanåt.

Tack vare skendräktig Chenin blev det sovmorgon på lördagmorgon. Chenin tittade förstrött på maten och rörde inte en kula. Är man skendräktig vill man ha ovanlig mat, inte de vanliga kulorna – hur dyra och fina de än må vara. Risken med att ge henne andra kulor är att hon äter dem trots att hon mår dåligt, bara för att de är nya för säsongen, och spyr upp maten igen, så det är inte helt enkelt det där. Efter lite numera klassisk lördagsmorgon-flytt-packning styrde jag i alla fall bilen till Vällingby Bk för lite hundträning. På plats fanns vanliga Anna och Sofie men också ovanliga Malin och Vegas samt Maja och Link. Jag kom tydligen precis i lagom tid, eftersom de andra redan vallat upp en uppletanderuta. Lite rastning av tjejerna och sedan kunde jag gå direkt upp och skicka Choice. Uppletandet gick dock sådär, hon letade djupt, snabbt och länge men kom tillbaka tomhänt. Det krävdes lite hjälper för att få till det och mest av allt tyckte jag bara synd om Choice som letat så febrilt men inte hittat. Om jag ska se till det positiva så är jag dock nöjd med leveranserna till mig.

Medan de andra tränade lite sök med Link och Vegas fick Chenin ett godisspår som hon lunkade på fint i och Choice grillades av mig i lydnadsträning. Dessvärre var det så kallt att hundarna stod på tre ben till och från så det blev inte mycket nöta av något. Choice fick istället busa med Link och Vegas på parkeringen och det var nog så bra. En kort rastning av tjejerna sedan var jag nöjd med antalet timmar i minusgrader.

På kvällen lämnades flickorna av hos föräldrarna (med facit i hand kunde de dock kommit med) medan Hebbe, Jocke och jag åkte på överraskningsfest i Tyresö för Nattis pojkvän Erik som fyller år nästa helg. Spännande och nervöst att vänta i ett mörkt rum på en stackars ovetande människa, men kul var det och riktigt trevligt umgänge tyckte jag. Saker som galoscher och kronprinsessans stundande bröllop diskuterades innerligt medan vi hade omröstning om hur ballongerna skulle hänga, vilka ljus tårtan skulle ha och vad vi skulle göra när Erik dök upp. Smälla en ballong i mörkret och skrika nu tar vi han eller sjunga Happy Birthday, djungelvrål eller skrika Grattis? Till syvene och sist blev det i enlighet med svenska traditioner sång i form av Jag må han leva. Efter lite drinktävlingar och omdömen från Nattis om att min misslyckade knäcktårta skulle bli Erik och Nattis bröllopstårta for vi den långa vägen hemåt – jag, mycket tacksam över att jag tagit bilen och låtit bli alkoholen.

Söndagen har blivit lite av min promenaddag, rensa tankar och bara gå. I denna årstid kan man inte göra så mycket mer liksom. Först promenad runt Kyrkogården med båda tjejerna där Malin, Moa, Tjabo och familj oväntat dök upp som sällskap. Därefter mötte Choice och jag upp Jocke, Anna, Dalton och Doc för promenad och bus runt sjöarna. På kvällen kom Anna, Jakob, Dalton och Doc över samt Patrick, Veronica och Zorro. Vi åt pizza och såg filmen Ink.

Jag lånar lite fina bilder som Maja med Link tog på buset mellan Vegas, Link och Choice. Det var ganska mycket tripp, trapp, trull i springet. Choice har dessvärre lagt till med vissa olater när det gäller bus med andra hundar; speciellt killar och i synnerhet prickiga sådana. Hon tar i rätt hårt när hon leker och inte alltför sällan ligger Doc mulad i snödrivorna – visserligen uppskattar den hunden all uppmärksamhet han får, men alla andra prickar tycker inte alltid likadant…

I helgen har det varit mycket utomhusvistelse. Man måste ta igen lite av det solljus man missar i veckan. I lördags mötte jag upp Anna och grabbar på klubben för lite skogsträning. Humöret var dock inte på topp. Jag irriterade mig över att Chenin inte plockade ett enda föremål av sju möjliga i sitt godisspår för att hon prioriterar bort saker framför korv om jag inte beordrar apportering och uppmanar till lek. Choice var jag inte irriterad över direkt men hon gick slarvigt över alla stigar. Går utan undantag av spåret, letar sig i för sig tillbaka självständigt men är ändå av varje gång. Hon missade en pinne som sjunkit ner lite i snön när hon passerade på sidan av men hon tog alfapetsbokstävshållaren. Annars bra tempo och motivation. Jag ska passa på att träna stigar medan det finns snö och jag ser hur hon analyserar. Inte hennes bästa spår direkt men å andra sidan många fler stigar än vad vi är vana vid. Choice fick även köra uppletande och där känner jag att jag kanske gått för fort fram eftersom jag varit mån om att ta bort synretning fort för att undvika motivationssläpp. Hursomhelst var det inte där problemet låg utan tillbaka tre steg på avlämnandet… Choice tog alla svåra saker som var nya för henne och en grej som ingen hund tog förra helgen på aussieträffen. Så det var jag nöjd med. Däremot släppte hon dem precis på kanten av rutan och kom till mig utan. För att krydda mitt humör lite skällde hon dessutom ut två hundar som passerade för nära rutan medan hon letade.

Efter lite bus mellan Choice och Doc åkte vi till klubben för lite fika med Chenin och Daltons sällskap. Tillbaka på parkeringen för hundbyte gav Choice mig en smock på näsan så att näsblod förorsakades. Malin förevigade det hela på kort med hjälp av Annas koreografi. Det är väl drygt ett år sedan som Chenin lyckades med samma bedrift genom att knocka mig med en pinne, se bild nedan.

Det blev kort lydnadsträning som Malin filmade innan de svartvita och jag åkte vidare till stallet och Gustur. Choice hängde med på skön och snabb ridtur. Hemma igen landade vi vid middagstid efter nästan 8 timmar ute.

Jag ville somna på soffan men det gick inte för jag var tvungen att göra mig anständig till Frida skulle mötas upp och Palme, Veronica och Zorro dök upp. Mina tjejer var allt annat än trevliga mot Zorro idag eftersom Chenin var efter löpsk (och förstås sällan är trevlig i soffan) och Choice var trött. Extra griniga blir de på hundar som aldrig är still och dessutom tenderar till att uppvakta… Vi såg i vart fall den animerade filmen Up som var helt OK.

Söndag innebar nya äventyr. Choice, Jocke och jag hämtade upp Mido och tog en långtur. Några timmar senare fick Chenin gå ett godisspår och en egen mysig promenad. Hebbe och jag åkte sedan till Kista på kvällen för att hämta min dator och äta middag. Chenin fick följa med och ha lite egen tid. Senare på kvällen kom Kim och Annica varvid semifinaler i am.fotboll stod på tablån.

Vi har haft en rätt trevlig och händelserik helg. I torsdags stod det simning för tjejerna på schemat i vanlig ordning med sällskap av både husse och matte. Jag spenderade sedan några timmar hos föräldrarna innan jag kom hem vid midnatt. I fredags for vi till klubben en sväng med Anna och pojkarna. Tillsammans tog vi en promenad i snön och sedan blev lite lydnadsträning. Choice grillades i det mesta, läggande, hopp-stå, fjärr, fot, apporteringsingångar, konan m m. Chenin fick komma ut och göra konan också på en meters avstånd samt platsliggning för båda tjejerna.

När damerna fått sitt spenderade vi några timmar hos föräldrarna innan jag först vid midnatt mötte upp med Frida och Elin på Grappa. Ett glas vin, många historier och lite eldning senare gick vi vidare till Storstad för att möta upp Sophie och Anna över en öl. Vid fyra kom jag hem och några timmar senare var det dags att kliva upp, tyckte hundarna som tur var, för Åsah och jag arrangerade en aussieträff i Kista. 12 tappra aussiefantaster närvarade i vintervädret. Vi delade snabbt in oss i 2 grupper där jag tillhörde spårgruppen. Jag började med att guida ut mitt gäng på oplogade vägar och bestämde mig snabbt för att här fick duga när bilen ändå satt fast. Chenin fick i vanlig ordning ett godisspår som, trots all snö, blev riktigt bra. Klart ett av de bättre på senare tid. Choice fick ett spår som Annika med Chico lagt så gott hon kunde i djup snö. Choice tog vinklar, stigöverfarter och apporter fint. Hon toksprang efter varje påsläpp men lugnade sig efter ett antal meter. Jag kände mig himla nöjd med båda tjejerna och inte gjorde det saken sämre att jag fick se flera duktiga hundar, att alla spårade bra idag, att Choice var överlycklig över att få busa med den svarta Windedostiken Kelly och att bilen kom loss, med hjälp av 6 aussieägare. Åsah som hade hand om sökgruppen föreslog sedan lunch i Kista Gallerian men vi blev bara fyra som nappade på det; god lunch, trevligt sällskap och lite egentid för Chenin var roligt ändå. Efter lunch vallade vi uppletanderuta vid Stockholmsavdelningen under mitt initiativ (läs: tvång) och Bennys ledning. Choice fick köra 2 skick på raken utan synretning och fick sedan göra ytterligare ett efter att ha suttit och taggat på när de andra hundarna hämtat. Jag känner mig mycket nöjd men vår akilleshäl är som bekant avlämnandet. Hur lång tid ska det ta innan jag inte behöver köra jaktlekar för att få in henne hela vägen till mig i full galopp? Nåja, det går i vart fall framåt när jag tänker efter. Innan man visste ordet av var det mörkt och någon lydnadsträning hanns inte med för mig. En ensam promenad med tjejerna för att ta ner uppletande-snitslarna blev det istället. Brevid snitseln stod ett stort rådjur och såg lika förvånad ut som jag, tror till och med att den skällde lite när vi kom…

Behöver väl knappast skriva att jag var trött och somnade på soffan? Hebbes kompis spelade att han var vakt på Köket och de andra väktarna köpte det. Därefter släppte han in Hebbe före kön…

På söndagen blev det aktivering i form av lydnad för Choice, spår för Chenin och sedan besök av bc-Zorro. Chenin ställde upp sig och Choice busade. Jag tog ut ungdomarna runt sjöarna och fick delvis sällskap av Annica och Mido. Kvällen innehöll amerikansk fotboll med Kim, ganska kul faktiskt och en av anledningarna till att Hebbe och jag känner varandra.

I måndags skulle det blivit lydnadsträning men efter att ha lurat Anna och Sofie till klubben insåg jag att det var en dum idé att träna med Choice som var dålig i magen. Besök hos Hebbes mamma blev det istället och risbantning för stackars Choice.

Igår tog vi igen träningen i måndags och körde lydnad på gården. Inspirerad av Lisa körde jag baklängesfot och fick faktiskt till det, även om det var minimalt. Det blev en hel del annat också; fot (vändningar, svängar, halter, rakor, språng), inkallning, sitta/ligga stilla, apportering, läggande, ställande, kryp, fjärr, skall, stadga i stå (men denna del gick sådär – jag får mest kontakttagande) m m. Chenin fick köra skall, tricks som puss, skäms, tass, hakan i backen, godislet, kort godisspår m m.

Ett annat tillägg är att Choice nästan sprang fram till en hund när hussen och jag var ute tillsammans med tjejerna. Usch vad irriterad jag blev, mest för att jag aldrig trodde hon skulle göra det och därför lät henne gå lite för långt ifrån även när jag såg hunden. Vi provade samma sak igen vid nästa hundmöte och då blev det rätt så jag får se det som en engångshändelse. Generellt sett är Choice riktigt bra i hundmöten lös, men i koppel står hon på bakbenen och ska fram. Till det positiva så vände Choice när jag sa Nej och hon precis skulle dra på en hare som Chenin skällde hysteriskt efter. Duktig svart-vit fröken!

Jag jobbar på ett mastodont-inlägg rörande det gångna decenniet. Det tar tid att minnas kan jag meddela. Så det dröjer nog ytterligare ett tag innan det finns för allmän beskådan.

Annars är allt bra. Hundarna fick varsitt märgben och varsitt grisöra vid tolvslaget på nyår. Och den enda oron var några blickar på varandra om man verkligen skulle kunna behålla båda godsakerna för sig själv. Men i vanlig ordning la de sig intill varandra med huvudet åt varsitt håll och tuggade i godan ro. Min största oro var att Chenin blodat ner Jockes vita matta med sitt ben. Vid halv tre (och en timmes sömn för mig) tog vi en kissrunda och åkte hem, nykter i sinnet men groggy av trötthet.

Sedan nya året började har Choice och jag ridit Gustur första två dagarna. Ena dagen med sällskap av annat ekipage. Choice skötte sig bra men Gustur var lite sämre. Jag fick hålla honom hårt. Dessutom var det kallt så det hette duga så jag frös in i benmärgen, speciellt om fingrar och tår. När jag väl klev av, värkte lederna. Choice sprang i skaren så hon blödde varje dag om ett sår som hon gång på gång lyckades skrapa upp.

På nyårsdagen fick vi middagsgäster i form av Michaela, Anna och Sophie. Vi drack vin, åt lime-lax och pratade gamla minnen till sent. Mycket fyrverkerier hördes men hundarna reagerade inte.

I lördags blev det spår för hundarna i snön innan stallrundan. Bilen höll på att fastna i snön i Kista men det gick. Jocke och jag missförstod varandra så han stod vid Hägerstalund och väntade medan jag la korvspår till Chenin och vallade korridorer till Choice i Killingstorp i Kista. Chenin gick sitt korta spår lugnt och fint och Choice letade saker i sina dåligt vallade korridorer. Vår byteshandel fungerar inte ypperligt och det stör mig lite, dessutom väljer hon föremål. Jag kände irritationen växa och bestämde mig för att ett skick i varje korridor fick räcka bra idag.

På kvällen kom den efterlängtade hussen hem också.

I söndags blev det separata turer för hundarna och ingen skogstur eftersom jag mest blir irriterad på snön, kylan och spralliga tjejer. Choice och jag tränade massa lydnad på tu man hand och hade en härlig långpromenad där hon bara kändes som världens enklaste hund. På väg hem la vi ett korvspår till Chenin som Chenin tog fint. Egen tid med matte måste ändå vara det allra bästa man kan få. På kvällen åkte vi till Micke och Sanna där det bjöds på god mat och åter igen spel i form av Alias. Och ja, bråk om reglerna förstås, för det är vad vår familj (läs speciellt Micke och Camilla) bråkar om.

Igår var Hebbe och jag på Strömsholm med Chenin för sista återbesöket. I vanlig ordning spenderade vi många timmar där. Hon fick simma igen på rehaben 2 x 2 x 2,5 min. Denna gång fick hon simma med lite motstånd så hon sträckte ut bakbenen ordentligt. Choice surade för att inte hon fick simma. Chenin röntgades också och det såg helt läkt ut i benet efter operationen. Dessutom hade hon fina muskler och inga tecken på inflammationer (mätt med värme). Hon hade inte mer artros än innan och var lika spänd i ländmusklerna som vid tidigare besök. Vi fick med muskel-relaxerande preparat som hon ska få för att muskelinflammationen i ryggen ska släppa. Både Lennart och sjukgymnasten ville att vi skulle komma på ytterligare ett återbesök. Detta besök slutade på 3 200 kr (+ bensin), pengar som jag inte hade så hussen fick rycka in. Det känns som att man lever på marginalerna nu efter lägenhetsköpet. Jag har aldrig varit så fattig i hela mitt liv men hussen lugnar. Bara vi klarar oss till inflyttsdatumet och slutbetalningen så kommer vi sen leva lika bra som innan köpet, dock med en annan form av sparkapital…

Igår var Choice med hussen under dagen. Tillsammans med Kim och Mido hade de gått runt sjön och sedan hade de spenderat några timmar hos Kim och Annica. Choice fick också vara själv en timme och hussen hittade henne upp och ner i soffan sovandes till musik. Det kändes mycket lovande med tanke på att grannen i vårt uthyrningsrum berättade att hon skällt i 3,5 timmar i lördags när vi var på bio. Förmodligen hade hundarna inte aktiverats tillräckligt under dagen i kombination med att det kanske fanns något att skälla på i farstun.

På kvällen åkte vi ut till Bålsta för simning av både Chenin och Choice. Snälla Malin har gett oss presentkort på simning som hon vunnit under alla sina cupvinster i höstas. Nog för att det låg väldigt långt bort, men det var otroligt fint och trevligt med funktionaliteter som många andra hundsim saknar såsom en lift ner i vattnet som hundarna kunde stå på i vattnet om de blev trötta. Vi tackar Malin ödmjukt för simpassen! Chenin simmade 2+2+2,5 min och Choice simmade runt ganska länge som en liten Barracuda med leksaker i mun – hon vägrade gå upp på land så vi kunde lifta upp henne. Det är roligt med Choice för när hon simmar står vi andra bara och tittar på vid kanten medan hon simmar varv efter varv. Med Chenin går jag runt runt poolen så hon kan simma efter mig – hon är inte så korkad att hon simmar utan anledning.

Efter simning åkte vi förbi och gav Gustur mat. Hebbe fick också träffa Gustur för första gången i månljuset. Han tyckte faktiskt ganska bra om honom. Snabb utfordring i riktigt kallt väder, speciellt när man var halvblöt, för att sedan åka vidare hem till Hebbes mamma på sista-middagen-för-året.

Idag är båda hundarna med igen och idag är de trötta efter gårdagens simning så nu sover de tungt på varsin pläd (nåja, Choice har min jacka att ligga på hon). Hussen åker iväg ikväll till Skövde för nyårsfirande medan vi tjejer blir kvar i stan för säkerhets skull. Vi ska fira med Jocke och Marc hemma hos Jocke med nyårssupé och kanske sällskapsspel. Lugnt blir det i alla fall. Och innan dess ska vi ut i skogen för lite spår och uppletande samt en sväng förbi stallet för en kort ridtur i isande kyla. Allt för att få hundarna trötta till allt pangande.

Här kommer en sen uppdatering av veckan som gått. Det är en del att ta tag i inför jul så uppdateringarna haglar inte direkt. Förra tisdagen var vi i alla fall hos Gustur. En skön ridtur i snön förbyttes till kallt och halt för både tvåbent som fyrbenta. Jag tog det lugnt även om Gustur har broddar och vände efter kort stund. Tror sjutton att Gustur skulle bli rädd för något och dra järnet hem. Trodde han skulle falla i halkan, förmodligen med mig under men vi klarade oss. Jag ska passa Gustur i jul och nyår vilket ska bli kul eftersom vi kan ta långa ridturer i ljuset då. Däremot börjar våra vardagkvällar mest kännas som en börda för bägge parter.

På onsdagen inhandlade vi julgran. Den har stått på balkongen ett par dagar men är sedan igår intagen och pyntad. Varje gång man kommer in får man julkänsla av barrdoften. Det blev en liten kungsgran, lika hög som mig, med återbäring av pengarna efter jul på Bauhaus. Det är ganska kul att handla gran, många roliga diskussioner att lyssna på.

På torsdagen tänkte jag trotsa snön och springa med täckbyxor runt Löt men det gick inte att komma fram. Jag tog en promenad med båda tjejerna och sedan en egen sväng med Choice. Choice letade först intensivt efter Doc men jag lekte bättre. Skvätte snö, gömde mig och gjorde änglar = mycket uppskattat. Choice sprang lös full av energi och medan jag pratade med Marianne passade Choice på att jaga fåglar. Dessvärre ut på isen som förstås försvann under henne. Panik-jag ropade hysteriskt medan Choice kom simmande och försökte ta sig upp på is som ständigt sprack. Funderade på om jag skulle bli tvungen att hoppa i men då tog hon sig upp. På de få meterna kvar till bilen hann Choice bli till en isbit. Men väl på rehaben trodde jag att hon skulle behöva duscha varmt men då var hon torr. Chenin fick trampa vatten i 14,5 min fördelat på tre pass; 5 x 5 x 4,5 min. Choice tycker det är guld hos rehab/vet. Där finns det leksaker och godis, massa spännande saker, massagebord att åla sig på, vattentramp att gå in i och lukta i, etc.

På fredagen kom Jocke över på middag för att roa oss till På spåret. Medan jag kollade på ett program med speciell musik så började Choice yla högljutt. Läskigt, det gick som kalla kårar i mig och jag fattade inte att det var hon som lät i sömnen förrän jag väckt henne och frågat hur det var med henne. Hon såg mest sömndrucken ut. Det ska bli spännande att se om det händer igen.

På lördagen bar det av till skogen på klubben för lite korvspår till Chenin och uppletande och lydnadsträning för Choice. Jag försökte först ta en hysterisk promenad eftersom jag inte lärt mig att man gör det hemma innan. Eftersom hundarna inte får vara lösa och busar ihop var det bara att vända tillbaka till bilen och ta dem en och en. Chenins spår gick fint trots djup snö där jag trodde hon skulle rusa. Det blev inte så långt eftersom det var omöjligt att ta sig fram. Choice fick två skick i korridor som Jocke vallat och sedan ytterligare två skick. Därefter blev det budföring som strulade lite när hon skulle tillbaka till mig. Vi körde tre gånger för att jag ville lösa problemet men tredje gången var hon tvungen att kräkas framför mig. Då gav jag upp och så fick det bli lite fotgående och platsliggning istället. Efter hundträning åkte vi till Kista för att shoppa de sista julklapparna och sedan åkte jag till mamma för att baka lite.

Söndag blev en lugn dag med den största aktiviteten för Choice en promenad i djup snö runt sjöarna med Annica och Mido. Benen var alldeles tunga efteråt. Hebbe och jag hann även med ett besök hos frisören i Kista. På väg hem hämtade vi upp flyttlådor på Förvaltarvägen. Jag tyckte att 20 st borde räcka och att få in dem i bilen var ett stort projekt och hysteriskt kul. Jag skrattade så läppen sprack. Hundarna tar ju hela platsen bak så vi försökte få in dem i bilen och ungefär då inser man att bilen inte är så rymlig som man tror. Efter diverse ompackningar och mer skratt tog vi oss i vart fall hem.

Denna vecka är två dagars jobb innan en efterlängtad julledighet följer. Jag kommer dock jobba i mellandagarna eftersom jag kan passa på att ta med flickorna då och sedan ta ledigt senare när vi ska flytta. Igår tog jag svininfluensavaccination på jobbet. Vaknade några gånger i natt av att jag inte kunde ligga i min vanliga sovställning pga värkande men annars känns det ingenting. Det är t o m lite skönt att ha ont i armen, känns som att man har träningsvärk. Jag hade väl tur med andra ord.

Varning för skrytinlägg (alltså värre än vanligt). Anna och jag var i Kista och tränade idag. Doc och Choice fick köra uppletande. Båda gick skitbra rent ut sagt. Choice fick börja utan retning och det kändes mycket bra. Sedan fick hon göra en omgång med två skick på rad. Vid andra skicket kom Choice styrka verkligen fram. Hon är helt fantastisk på att aldrig ge upp. Hon letade efter den lilla ankan i flera minuter, kämpade och stretade, in och ut i korridoren, innanför och utanför upptrampade områden. Efter en lång stund kom hon in till mig och jag berömde för ett bra jobb då vänder hon ut igen och fortsätter utan omskick eller något – ger liksom aldrig upp av sig själv. Hon sprang som en pajas också, verkligen söt. Och till slut fick hon nos på föremålet, så allt letande belönade sig. Jag måste verkligen se till att aldrig störa hennes självständighet varken i uppletandet eller spåret för hon är verkligen fantastisk. Det hon fortfarande är dålig på är att komma till mig med föremålet, ofta ska hon ta ärevarv och flamsa runt när hon väl kommer nära. Men vi jobbar stenhårt med det. Hon jagar mig och när jag håller ut handen trycker hon saken i handen i utbyte mot godis.

Chenin fick sedan ett godisspår på ca 100 m. Hon började med att bete sig helt galet hetsigt från det att hon kom ur bilen. Men väl underspårandet gick hon lugnt i skritt. Vi tog spåret tre gånger och det var utan konstigheter.

Därefter fick Choice sitt spår och där har jag inte heller några anmärkningar. Det låg knappt 2 timmar, började på äng och slutade i skog. Vid starten fick hon syn på fåglar och det är verkligen något som gör damen fullkomligt okoncentrerad, men jag släppte på henne ändå och det gick bra. Första vinkeln letade hon fram och tillbaka och runt i innan hon hittade rätt men jag gick med hela tiden och gav inga hjälper. På ytterligare ett ställe kom hon av sig men likaså där knallade jag med trots att jag såg att det var fel, lät henne t o m tro att hon hade häng efter sig, men hon är stark, vänder om själv till det ställe hon hade spåret och fortsätter målmedvetet.

Två olyckor har vi dock haft hos föräldrarna. Vi var där både igår och idag. Chenins sele fastnade igår i en låda så den far ut och landade med ett brak på köksgolvet, något deformerad. Och idag fastnade Choices halsband i diskmaskinen när hon stod och slickade disken i vanlig ordning så hela korgen åkte ut över köksgolvet, landade med ett brak och kraschade ett antal tallrikar a 275 kr/st…

Svårt att skriva efter det inlägget. Dystert på hundfronten. Chenin är dålig emellanåt. Jobbigt för henne, för mig och för Choice. Strömsholm-besök stundar dock. Vissa dagar är man bara så ledsen, Hebbe kommenterar ”jasså, det är en sådan dag”. Ibland vaknar man efter att ha sovit oroligt och drömt jobbigt med gråten i halsen och rädslan för att se henne hoppa på tre ben. Att ha en sjuk hund kan verkligen göra en riktigt deprimerad. Choice är en räddande ängel och även Chenins alltid viftande svans. Det är morgonarna som är värst. När svansen hänger mellan benen så känns humöret inte riktigt på topp, milt uttryckt. Men rida på Choice kan Chenin tydligen alltid, om hon får. Hundilskan tycks ha eskalerat också, förstås. Ingen fara på taket dock, annat än att Doc fick sig en åthutning. Shih-tzun som bor på gården är fortfarande en stor favorit. Chenin skriker när hon ser honom. Han är en liten, lugn, glad och stillsam gentleman – precis i Chenins smak. Och Choice gillar ju alla hundar än så länge.

Veckan som gått har i vanlig ordning bjudit på en del aktiviteter. Två lydnadspass (ett på klubben och ett på gården), två joggingpass, en ridtur, simning i Ålsten och besök av olika slag på hemmafronten, bland annat av bc-Zorro till Chenins förtret. Fast på promenad ute går de så fint alla tre med mig. Med fint menas inte bråk alltså, inte fint i kopplet. Till och med snälla gulliga Choice ligger på i kopplet. Tung är hon nu, men hon drar konstant med tyngden och gör inga tvära kast så man flyger efter som någon annan svartvit flicka.

Ålsten var en mindre angenäm upplevelse. Anna och grabbarna var med och det var första och sista gången. Vårt härliga badställe har förvandlats till en plats för lösa mindre lydiga hundar. Det fick vi erfara i skarpt läge, ett antal gånger. Chenin simmade och det gjorde hältan värre.

Idag har vi varit på Värmdö och försökt underhålla en ledsen, men ändå vid gott mod, Lisa. Vi åkte till en plats med fina spårmarker för spår, lydnad, uppletande, budföring, platsliggning, pälsvård och lång fika. Chenin fick ett klurigt godisspår som korsade en del motionsspår och lydnadsplan. Hon spårade noggrant och säkert och apporterade spårpinnen lika fint som alltid. Sötaste pinglan! Choice spårade något tveksamt till en början där Lisa gått slingrigt i trollskog. Hon såg ut att emellanåt hamna lite brett i spåret men jobbade på hela tiden. När spåret övergick i lättare rakor, men svårare (och mer typisk oss) terräng så drog hon iväg ordentligt i fart igen. Hamnade till höger om en vinkel men jag gled med och hon jobbade sig rätt och tog pinnen till min glädje. Vid ett ställe där Lisa korsat en grusstig luktade Choice noggrannt på gruset innan spåret gick in i terräng igen. Det visade sig att Lisa skrapat med fötterna precis där för att få extra lukt. Snacka om att Choice har en otroligt känslig näsa. På uppletandet fick hon gå först i korridoren utan synretning och det gick mycket bra. Svårare var det gång två när hon fick synretning eftersom hon verkade tveksam till om plastbiten verkligen var vår och om den verkligen skulle plockas in hela vägen eller kanske kunde släppas halvvägs…

För att författa några ord om aussielägret kan man väl säga som så att vi har haft det kanonfint. Anna och Doc har underhållit Chenin, Choice och mig till och från Vårgårda. Emelie bjöd in oss att bo hos henne. Eftersom Vinna hade valpar var det extra trevligt att vara där. Att det fanns en röd förstfödd kaxig snedbläsad tik var dock ett minus, Emelie stoppade oss i sista sekund från att ta med den hem. Chenin och Choice har skött sig bra, fogat sig i det mesta och sett väldigt trötta ut emellanåt. Vi sparade inte på krutet så på vägen ner stannade vi till hos Linda i Enköping för att valla. Jag var trött och mosig i huvudet efter en natts festande på Grand Hotel med kollegorna. Därmed lyckades jag inte riktigt få samma fina flyt som gången innan i vallningen. Linda var dock med och grymtade lite när Choice nafsade så vi fick lite kläm på den biten. Lyckades också ett par gånger kommunicera vilket håll jag vill ha mini-hämtet på utan att hon genade emellan. Jag tyckte det började lossna lite mer när jag skärpte till mig.

På lägret ingick vi i träningsgruppen vilket var en spännande upplevelse. Utan instruktör och med olika uppfattningar om vad gruppen skulle träna lyckades vi strukturera upp träningen och relativt snabbt enas om ett schema som gjorde alla nöjda. På fredagen gick vi med varandra på spåren för att se hundarna. Varken Chenin eller Choice spårade överdrivet bra. Choice fick ett kort böjspår som hon funderade mycket över. Hon missade i böjarna och missade pinnen. Chenin fick ett trixigt spår som gick alldeles för fort, men glänste till här och var. Jag la ett spår till Sani från Maibe Tails på dryga kilometern. Han spårade mycket stabilt igenom hela bortsett från ett kort tapp. Efter lunch hann vi med uppletande på lydnadsplan. En annorlunda men rolig korridor som emellanåt gjorde hundarna förbryllade. Choice fick synretning och jobbade mycket bra. Två skick totalt blev det varav det andra var mer dolt och krävde mer letande. Efter en platsliggning (med båda tjejerna) gick vi igenom lite lydnadsmoment med respektive hund. Choice fick köra en budöfring och sedan blev det fokus på apportering där jag fick lite tips gällande fasthållningen. Chenin fick träna på att ha hundar sittande nära. På kvällen dök Ingrid Tapper upp till Chenins stora förtjusning. Det märktes genom att Chenin slet sig mot Ingrids bil på promenaden. Efter det har Chenin gnällt varje gång hon hört Ingrids röst. Det finns folk och det finns folk. Ingrid höll ett intressant fördrag av blandad komplott; vargar, aggression och rädsla, aussiens mentalitet. Lördag förmiddag hann vi med sök, spår och uppletande. Sani skulle ha en högre sök-ruta så en del vallande blev det. Choice fick prova tre sökskick med delvis synretning. Syntes tydligt att hon trodde det var uppletande. Bonus att det fanns en lekkompis där ute bara. Chenin fick ett fint mosspår men gick alldeles för fort, vilket förmodligen beror på att skendräktigheten stillat hennes hunger och då är godiset i spåren inte tillräckligt värt för att vara noggrann. Choice fick också ett spår och jobbade mycket bra. Vi avslutade med uppletande. Choice gick första gången utan synretning och jobbade kanon. Andra och sista skicket fick hon avsluta med synretning. Hundarna såg i kors av trötthet men på eftermiddagen blev det åter igen platsliggning och lydnad. Med Choice påbörjade vi skick till rutan. På kvällen var det grillfest. Anna och jag blev kvar till midnatt pratandes med folk. På söndag bar det återigen av ut i skogen, bortsett från Victoria och Plopp som stannade på lydnadsplan. Sani fick köra sök medan övriga spårade. Chenin spårade mycket lugnt och fint så det var skönt. Choice spårade också bra. Egentligen jobbade alla riktigt bra idag. Vi avslutade med uppletande. Choice fick en halv synretning och fick sedan hitta en plånbok. Ingen synretning andra gången, mer än att vi gick iväg. Anna och jag åt sedan pizza till lunch innan fotografering, utvärdering och avsked tog vid. Mellan Borås och Jönköping blev ögonlocken tunga, men Anna underhöll och jag fick ny energi.

Lägret kan också sammanfattas med följande punkter:

• I sitt långa långa spår rasade Sani ner i ett dike som var lite bredare än vad det verkade.
• Vi vallade stor sökruta a la Hitler-stil på Elins kommando ”framåt”.
• Skillnaden Ingrid och trasdocka var liten när hon åkte efter Sani på påvis.
• Anna och jag satt i godan ro i bilen väntandes på att regnskuren skulle avta, åt chips utan stress när jag får syn på tre huvuden utanför rutan – resten av träningsgruppen tysta och tålmodigt väntande på Choice tur i lydnaden…
• Applåder (stora och taktmässiga) för kökspersonalen som slitit i fyra dagar och belönas med torra strumpor – total skrattattack, eftersom Lisas trötta min var oslagbar!
• Annorlunda och kul uppletande på lydnadsplan.
• På fredagens energipass hann vi med sök, spår och uppletande för samtliga hundar.
• Första genomgången när jag insåg att vår grupp var kluven. Victoria hade bara tänkt tävlingslydnad och Ingrid pratade sök – funderade hur detta skulle gå ihop med mina tankar på spår och uppletande. Så länge ingen sa freestyle gick det dock an.
• Vindrickandet strulade till sig av flera anledningar, dels för att vi bodde 1 mil bort, dels för att man inte fick dricka vin där man åt mat.
• Elin föll raklång i en fälla i Choice spår som Ingrid lovat varna för, varvid Ingrid utbrister ”där var hålet!”
• Jag föll igenom stolen framför alla när jag skulle slå mig ner med vinglaset inför prisutdelningen.
• Ingrid Tapper höll en mycket intressant föreläsning.
• Choice slet sönder sitt koppel – hon som inte ens drar ordentligt i kopplet!
• Ingrid har en ”döda fästing-fanatism”.
• Innan Anna hinner fråga Elin om hon vill ha pizza utbrister hungrig Elin ”jag tar alla rester, allt går bra”.
• Emelies mamma har en väldigt söt aussie.

Tack Yvonne m fl för ett väl anordnat läger!
Tack Katrin och Lisa för god mat!
Tack Emelie för boende och valpgos!
Tack Clas för goda kvällsdrinkar!
Tack träningsgruppen för bra träning!
Tack övriga för trevligt sällskap!

Jag har magont och är trött. Ett långt bad var vad man behövde efter en skitig hundhelg. Kort rapport innan sömn. Doch och Choice vallade får, kor och ankor hos Nina. Det var sjukt kul! Och hundarna presterade sitt bästa hittills. Choice taggad men lyssnade bra och dämpade sig. Doc väldigt lyhörd och sansad trots höglöpande Choice. Båda visade stor fokus på fåren, släpper inte med blicken, något eye och naturlig avslag på hastigheten när de vallade ankor. Anna och jag leendes hela vägen från Nina. Mindre bra var att jag (fast inte helt på egen hand) lyckades orsaka hundslagsmål mellan Ice och Bluff.

Träning lördag i Götene. Valla två korridorer, lägga spår, köra uppletande. Vallningen bättre än uppletandet. Doc lite okoncentrerad av löptik. Choice fick prova ett skick utan retning, stack ut bra men hittade då inte föremålet. Typiskt! Bara på det igen nästa gång. Spåren mycket bättre. Kanonarbete faktiskt på båda hundarna. Vi hittade dessutom blåbär, hallon och kantareller, vilket plockades flitigt. Skott-träning fick vi också i form av skjutbanan och träning på Götene Bk. Några reaktioner fick vi dock inte. Lång vila innan vi gick på lydnaden vid 16-tiden. Lite ostrukturerad klickerträning för Choice. Vi nöter mycket target, apportering och ingångar nu. Choice fick springa agilitytunnlar och sedan avslutade vi med en platsliggning. Choice jagade flugor, fångade en och började leka fånga släppa leken. Jag vill hellre se en hund som ligger still. Jag bortsåg från det men borde förstås varit tydlig från början. Jag lekte med Freja och Anna lekte med Choice. Efter att Anna och jag agerat sökfiggar med Malins metod av klickersök lekte Freja och Choice av sig ordentligt, jämsides springande i skogen. Freja är go’! Middag bestående av lax, champinjoner, kantareller, avokado och sallad och sedan vin till sent. Vi hade trevligt sällskap av Malin (Freja), Inger och Björn (Toya), Sanna och mamman (Misty), Marit och Kari-Lise (Dina och Trixie), Carina och Kjell (Azzie).

Söndag var det dags för MH för Kreivis legender och Chess Players golfare. Duktiga duktiga hundar! Doc gick först, satte ribban högt, fick ordentliga lovord från domaren som dessutom kräver mig på film, kallade Doc för skolexempel osv. Fast det visste vi väl redan att Doc var en kanonkille! Utöver Doc var det två hundar som gjorde starkt intryck på mig, den ena var Misty och den andra var Toya – härliga flickor!  Men Chess Player-hundarnas lek överhuvudtaget är en stark minnesbild, dessutom ska Billy, som var en i stort sett kopia av Doc, också nämnas liksom Frejas mattes prestationer för att få igång leken på skotten.

En kort uppdatering av de senaste dagarna. I onsdags simmade Chenin på Arninge. Jocke var med och höll sällskap. Chenin fick simma lös hela tiden. Hon simmade tre pass: 5 + 4 + 4,5 min om jag minns rätt. I torsdags skulle vi ha tränat rapport med Ingrid och Benz. Men när det blev inställt fick jag tillfälle att följa med till Gusto (restauranten alltså, inte hästen) med Hebbe, Palme, Cicci, Ciccis syster, Rebecca, Rebeccas kille, Marc och Diana. Vi åt gott och hade trevligt. Hundarna låg uppbundna snällt brevid, med undantag för när Marc och Diana dök upp – det är ju lajbans med riktigt gamla vänner tycker Chenin. Sent på kvällen (natten) tog vi en snabb sväng förbi Annica för att köpa hundmat och ta blodprov. Hem och packa för att sedan gå upp tidigt och ta mig de 45 milen ner till Trollhättan och årets Chess Player-läger. Resan ner var faktiskt riktigt trevlig. Jag lyssnade på radio och filosoferade. Tråkigt att höra om Michael Jacksons tidiga död förstås. Strax efter 12 infann vi oss, tjejerna och jag, på Backamo lägerplats. Härlig plats på många sätt, badplats (gångavstånd denna gång Lisa!), marker, cafe, bra promenadstråk, husbilar utanför förläggningen där vi alla bodde tillsammans i olika rum. Väl på plats blev det fika och sedan lydnad och uppletande. Chenin, Choice och jag installerade oss, tog en promenad, badade, de fick båda minimal lydnadsträning. Klantmatten la korvpåsen i en väska och ställde på golvet, skulle precis lägga upp den på bordet när båda hundarna stod över väskan – en sekund senare hade Choice hål i hakan. Jag hann bara säga till Chenin innan jag vände mig om och Marie, som flygit in i förläggningen från jag vet inte var, satt med Choice. Jag blir så arg på mig själv att jag vill gråta. Chenin kommer löpa vilken dag som helst och då är det förstås extra känsligt. Nåväl, allt bra i alla fall. Hundarna fick vara med en i taget i stort sett hela tiden så det är bra träning för dem båda. Dessutom hade vi kompostgaller som avskärmade på natten. Middag på kvällen och sedan bevakningsfilmer. Vackert väder hela helgen gjorde att vi satt ute i stort sett hela tiden. Jag ger mig på ett försök att räkna upp alla hundar med stor risk för att missa någon: Kull 1 – Figge. Kull 2 – Chenin, Choice (Crofter Holdings), Azzie, Tedden (Mr Binks – far till kull 5). Kull 3 – Smilla, Tiny, Inka (Aussieboxen), Isola, Lotuz, Virus (Kelpie), Busan (Mittelspitz). Kull 4 – Bucks, Tarrak, Lova, Nanook, Marek (Aussiegården – far till kull 4). Kull 5 – Puzzel, Meija. Kull 6 – Toya, Echo, Chip, Jack (Mr Binks). Kull 6 – Yatzy, Vilda, Breitling, Fokuz, Rolex, Xie. Och förstås som alltid trogna Magnus med sina fina schäfrar som numera är poppis bland alla aussiefröknar. Och minst men viktigast mamma Chessie och kennelmamma Marie. På lördag var det uppstigning för färd till Arboskogen. Jag körde spår tillsammans med Ulrika och Nanook. Ulrikas man la ett klurigt svårt spår till Choice innan han for iväg för att köpa fika. Choice hade väldigt svårt vid ett kalhygge (precis som Mackan sagt) men hon kämpar i alla fall på bra även om det ser knepigt ut. Väl tillbaka i skogen på ett, enligt snitslarna, slingrigt ställe jobbade hon på bra igen. Tog pinnen och såg allmänt söt ut. Slutet låg bakom ett träd och det missade hon först. Jag tog tillbaka henne en bit och då spårade hon sig till slutet. Ulrika sa mycket snällt om Choice, det kändes kul. Nanook gick riktigt fint (lösspår och således helt olik Chenin!), plockade alla saker på löpande band. Chenin fick ett godisspår med lite blandat godis, vilket dämpade henne oerhört. Hon jobbade stenhårt. Vid en vänstervinkel jobbade hon fram och tillbaka flera min medan Ulrika och jag stod och såg på. Chenin såg ibland ut som att spåret bara försvunnit från henne, och hon kämpade och letade. Ulrika berättade sedan att hon rundat ett träd i vinkeln – skitkul! Hade hon gått innanför trädet hade Chenin förmodligen tagit vinkeln i farten för att det vore så enkelt, men nu fick hon istället jobba. Över två vägar sedan så fick hon också kämpa. Det var varmt ute och Chenin var riktigt trött, kul att se eftersom det inte är ofta hon är nöjd. Flera gånger syntes det att hon hade koll på var spåret var men var ändå tvungen att bakspåra några meter. På väg till grillplatsen mötte vi några andra, bl a Meija, Chenins fina dotter. Jag fick möjlighet att se henne i uppletandet och det var mycket som var likt Chenin, fast lugnare förstås. Choice fick också ett skick. Saken låg gömd bakom en kulle så jag såg henne inte. Hon fick kämpa väldigt länge för att hitta saken men kom sedan i full kareta. Chenin och Choice är så olika för Chenin kommer snabbt in om hon inte hittar för ett omskick medan Choice (envis som hon är) är kvar hur länge som helst. Aldrig sett en sådan uthållighet hos en valp! Chenin fick inte göra sitt favoritmoment utan vi åkte till grillplatsen där Chenin fick simma i dammen. Därefter låg hundarna tysta vid ett träd. Fick lite kommentarer om hur duktig Chenin blivit som sover lugnt och tyst numera – tog bara 6 år Jag la ett korvspår till Chenin på gräsmattan – Chenin försökte rusa in i skogen men se så gick inte spåret, bara hålla tillbaka så hon fick analysera. Fortsättning följer…

Så var vi hemma igen efter en helg med Crofter Holdings kennelläger i Tiveden. Vi har haft en väldigt trevlig helg i uppehållets tecken. Vi har kunnat grilla utomhus på lördagen och äta lunch i solskenet på verandan på söndagen. Choice har lekt med sina syskon och lilla Rosso. Chenin har fått simma efter schampoflaskan både lördag och söndag. I övrigt har helgen gått i spårens tecken. Carina (Fonzie & Tierra) la fina spår till Chenin och Choice på lördagen i härlig terräng. Båda hundarna spårade bra, särskilt Chenin idag som spårade i lagom tempo, men båda tappade lite på slutet. Chenins var ca 300 m och Choices ca 75 m. Jag la spår till Tierra och Mercy. Mercy fick ett spår på knappa 50 m och jobbade kanonbra så nu måste Marianne underhålla det. Tierra fick ett långt spår i brötig terräng. Jag föll framstupa ett par gånger och höll nästan på att ge upp i den omöjliga terrängen. Tierra spårade något lugnare än vad jag är van vid men väldigt noga igenom hela spåret. Innan spårningen körde vi en intressant sökmarkeringstest för att få ett hum om huruvida man har en skallhund eller rullhund. Det var intressant men gav inte ett uttömmande svar. Valparna tyckte att en livlös figurant på en gräsmatta inte var så konstigt, i en valpvärld är ju hela livet nytt liksom. En slick i ansiktet och sedan lek med polarna hellre. Chenin gjorde ungefär likadant, kontroll och sedan vidare i livet. Unghundarna därmot var lite roligare. Loi tyckte det var väldigt udda medan Swip kämpade frenetiskt med att få igång figgen. Det var kul att se samtidigt som det var svårt att läsa in så mycket. Hur hunden agerar beror ju mycket på intresse, nyfikenhet, mod, socialitet och dessa faktorer påverkas ju mycket av vilken fas hunden är i livet, hormoner och tidigare erfarenheter. Sedan lär man väl i slutänden köra den markering som man vill, aussien lämpar sig säkerligen till båda. Som Mattias (Cosmo) sa så blir det större skillnad när man provar övningen på olika raser. Chenin är ju väldigt självständig, kan själv och väldigt mycket vilja men sedan är hon ju otroligt förig och mammig, så hon vill ju gärna ha med sin bästa kompis – hon är liksom mest självständig ihop med mig. Spontant känns Chenin därför som en typisk rullhund. Choice betedde sig ungefär likadant som Chenin, puss till figgen och sedan inte mer intressant när man inte får någon respons. Det är riktiga stadshundar man har! Efter spåren fick Choice prova lite uppletande. Hon är verkligen en liten fighter för det tog tid att hitta föremålet men hon ger sig inte i vart fall.

På söndagen la Mackan spår till tjejerna. Terrängen var kanske inte den mest optimala men det gick bra i alla fall. Idag var Chenin lite för snabb och slarvade så hon missade de enda två apporterna. Choice kämpade i hög vegetation och hoppade fram. Vi provade att lägga en leksak och sedan slut i form av godisskålen. Det var första gången som Choice fick en leksak och den tog hon och vi lekte med. Det var även första gången som hon skulle fortsätta efter en grej och det gick mycket bra. Hon flackade efter ett berg, Mackan beskrev varför med vinden och sedan bar hon iväg åt rätt håll. Jag la spår åt Skippo och Rosso. Båda gick mycket bra, men Skippo ska ha störst eloge för att tagit sig igenom ett långt spår, närmare 1,2 km. Någon lydnadsträning som vi tänkt blev det inte. I samband med lunchen hade Camilla (Indy) försvunnit när hon skulle plocka ner några snitslar. Det kändes i princip omöjligt men skogen är klurig. När Camilla inte setts till på 1,5 timme blev det eftersök med hundar och bilar. Tack och lov hittades hon oskadd men chockad på en väg en bra bit därifrån. Det får nog anses vara helgens äventyr. Bortsett från detta missöde, samt en störig full tjeck som envisades med att hedra oss med sin närvaro så har helgen varit perfekt. Lisa och jag bodde i en väldigt trevlig stuga (Linda, Karin och Ryan höll oss sällskap en natt) som hade en stor veranda där hundarna kunde ligga ute med kompostgaller runt. Det kändes som om hundarna var med hela tiden även om de hade sitt egna krypin. Jag har sovit bra bortsett från när Chenin (och även Choice numera) jagar flugor på morgonen, grr…

Tack alla trevliga själar för en härlig helg!

Några bilder från helgen har jag inte så det blir en gammal favoritbild som Anneli tagit för två år sedan i Arbogaskogen.

Igår, en sväng till klubben för lite lydnadsträning tillsammans med Anna och Jakob. För Choice blev det fokus på koncentration, hämtaövningar, fotposition och sitt/ligg-kvar. För Chenin blev det först kort kort fotgående inför filmkameran, fjärr, back och sitt/ligg-kvar. En gemensam platsliggning på slutet. Efter träningen åkte Anna och jag till Råsta och sprang lite. Doc var med och härja förstås, eller rätt lugn var han. 

Idag blev det skogsträning i Kista med Anna och grabbarna. Choice fick först ett spår som jag lagt och som gick mycket bra även om hon är lite för energisk vilket ger lite spring ibland. Sedan fick hon direkt ett spår som Anna lagt och det gick hon lite sämre på, verkade lätt disträ (trött?). Hon fick även busa med spårpinnar och hämta dem i gräset. Chenin fick ett långt godisspår som Anna lagt. Vi gick det själva och det gick verkligen kanon de två första pinnarna fram till slutet, sen var det nos upp och vittra vilt. Med tanke på hur bra det gått kändes det som ett rejält nederlag. Jag blev så besviken att luften bara gick ur mig. Rasande på Chenin, kände mig opedagogisk och blev istället ledsen. Trots allt är det bara jag som vet att vi inte hittade slutet, hon är lyckligt ovetande, ändå ska jag lyckas förstöra dagen för henne också. Chenin med järnpsyket brydde sig förstås inte nämnvärt över min besvikelse. Choice fick sedan köra lite uppletande men det gick sådär. Hon taggade ut men nästan längst ut i korridoren bakom en gran letande hon inte tillräckligt länge för att hitta leksaken. Jag tror det kan berott på att hon inte såg mig. Hursomhelst är jag nöjd ändå. Efter några skick så fick hon till slut fyra bra skick när hon hämtade bakom den där granen på olika sidor. På hemvägen besökte vi Annica och hennes nytillskott Hyzz Love Me Do. Jag ville ta med honom hem, i alla fall tills han blir större och jobbigare, men Annica vägrade släppa taget. Choice fick komma in och hälsa på honom men hon såg ju groteskt stor ut jämfört med den lilla råttan.

Film har det varit annars i dagarna två. Den första med Issen och Mattias somnade jag på och minns inte mycket av och den andra med Frida var Australia, bra men lite klassisk emellanåt.

Choice har roat sig med att tugga sönder en tuggknut i smådelar och tillsammans med Chenin spritt ut den över hela lägenheten… Två väggar på hunddagiset har också gått åt.

En helg i hundens tecken blev det. Vi har varit i Marma på klubbläger. Jag trvides som fisken i vattnet. Tur med vädret och tillbaka med härlig solbränna. Jag bodde med tjejerna i rum mitt emot Malin och Anna. Med galler för dörren hade vi det väldigt bra i vårt kryp-in. Chenin har sovit i sängen hela natten och Choice har sovit i sängen på morgonen. Vid ett tillfälle tittade jag ner på fötterna på morgonen och konstaterade att Chenin låg där, bara för att märka att det är Choice och hon är gigant numera. På kvällarna har vi druckit vin och pratat strunt. På dagarna har det blivit mycket hundträning. På fredagen fick Choice två valpspår och Chenin ett kort ickeförar-godisspår på förmiddagen. Medan eftermiddagen bestod av uppletande med Choice och sedan lite lydnad med Chenin i det härliga solskenet. Platsliggning, framförgående, fjärr, ingångar med metallen, targetträning, hakan i backen och passivitetsträning = nöjd Chenin (halvt i alla fall). På fredagen fick Choice ett långt (relativt för en valp i hennes ålder) icke-förarspår med lite sväng i, dessutom fick det en liggtid på 50 min. Hon går verkligen fint. Sedan fick hon ett kort av mig utan liggtid. Chenin fick ett kort icke-förar godisspår och sedan en fast bevakningsträning med Anna som figg. På eftermiddagen fick Choice ett nytt icke-förarspår med vägövergång, även det med lite liggtid. Poletten har verkligen trillat ner så nu fick hon ha sele på. Jag la ett godisspår till Chenin. En del passivitetsträning blev det också och Chenin uppför sig bäst om hon får ligga i bakluckan med bilen öppen, annars är det ryck i kopplet för jämnan. Choice har rumlat runt med boxervalp och gjort alla hundar i bilarna upprörda (inkl, och speciellt, Chenin). På söndagen la jag ett godisspår själv till Chenin och sedan spårade jag även med Dalton samma spår. Choice fick två valpspår som jag la själv och som fick en liggtid på 30-45 min. Choice är verkligen het (inte Chenin-het men ändå), hon hänger i kopplet hela vägen bort till spåret och går med nosen i backen ända från bilen. Det är därför jag börjat så tidigt med selen, för att ha det som en signal för när spåret börjar. Vi vallade också två korridorer och Choice fick tre skick med synretning på ca 30 meter. Hon gick fint och kopplade på näsan direkt så jag blev alldeles varm om hjärtat. Hon hittade inte direkt men letade verkligen länge för att vara bara 5 månader. Toklycklig blev hon när hon hittade Malins snörboll. Det är tydligen en favorit hos Choice. Helst ville hon leka själv men matte verkade så lycklig och rolig så hon gick väl med på att dela. Stackars Chenin som skulle kunna dö för uppletande fick en bevakningsövning med ljud. Hon fick sitta och vänta och sedan markera figgen, såklart med lite skall Sen gjorde vi om det med figgen på ett nytt ställe. Söta Chenin stirrade stinkt mot gamla legan men vinklade örat något åt andra hållet. Sedan vred hon huvudet och hissade öronen till max mot nya legan och så ett litet skall igen. Svårt att vara tyst när man blir så taggad!

Vid lunchtid var jag nöjd och efter lunchen åkte vi hemåt. Överlag kändes lägret jättebra. Trevligt folk att snacka med på kvällarna, mysiga rum, fint område och i stort sett bra mat. Till råga på det uppförde sig båda hundarna bra. Jag var så glad för Chenins skull också för hon mådde verkligen ypperligt bra över att vara på läger. En del tokskällande i bilen över förväntan i för sig men så trött och nöjd på kvällarna att hon emellanåt bara knappt drog i kopplet. Min söta prinsessa. Förresten drar Choice också i kopplet. Malin verkade oroad för hur jag skulle klara av dem när Choice blir tyngre Bilder från i helgen dyker nog upp så småningom på Malins hemsida (Difloyds Fiesta).

Jocke kom med den dåliga idén att vi skulle springa Lötsjön så det blev det på hemvägen. Hundarna fick sitta kvar i den håriga och stökiga bilen. Chenin började fälla ur i helgen så det blir trevligt hårigt framöver på alla plan.

Hundarna är verkligen gulliga med varandra hela tiden. Chenin blir i stort sett aldrig vresig längre. Hon delar säng och soffa och mattemys. Hon verkar nästan helt oberörd av Choice. Jag undrar om det kommer gå över. Det skulle vara så tacksamt om deras förhållande kunde se ut så här hela tiden. Det enda jobbiga är att Chenin rider galet mycket på Choice. Choice blir lite förbannad över det och säger ifrån. Men Chenin verkar inte fatta vinken. Överlag kan man nog säga att Choice är mest vuxen av dem och Chenin är mest valp av dem

Avslutningsvis vill jag gratulera Marie för hennes kanonuppfödning och även valpköparna:

Grattis Carina och Azzie (Chenins kullsyster) som i helgen tog två cert i bruksspår och nu är SBCH!

Grattis Helene och Meija (Chenins dotter) som i helgen debuterat i lydnad med ett förstapris som resultat!

Grattis Anneli och Spader (Chenins lillasyster) som i helgen fått ännu ett förstapris i elitlydnad!

Grattis Gunilla och Flinga (Chenins lillasyster) som i helgen blev godkända i lägre spår!

Grattis Ulrika och Nanook (Chenins lillebror) som i helgen fick LP1!

Choice och jag har nått ett genombrott. Vi lekte med en strumpa utanför på gården och det kändes bara som att det klickade. Tidigare har hon ju släppt strumpan om man ropat minsta på henne. Nu körde vi först kamplek, sedan tävling om försten till strumpan, sedan den-är-äcklig-leken. Choice var galen över att jag inte tog den och kampade med henne. Efter mycket tjat och när hon jagat ikapp mig med strumpan ett antal gånger gav jag med mig. Vi gjorde om leken flera gånger. Jag visste väl att det skulle bli en uppletandehund av henne också så småningom

Men jag tror nog tandlossningen är på G. Hon sprang efter mig och bet mig i armen samtidigt som hon skrek till. Jag har inte kollat i munnen ännu men det kan ha varit något som knakade. Nåja om det kan hålla henne borta från att äta upp fler internetsladdar är jag nöjd.

En annan rolig grej som är lite typiskt valpar. Hon har ju lärt sig inkallning fint när man ropar på henne, men mest med mig vad jag vet. Så ropar Hebbe på henne när vi är ute tillsammans, då springer hon till mig. Det har hänt flera gånger nu och är så gulligt. Jag får motstå att ge henne en godis för det. Tanken är ju rätt i alla fall! Hon har lagt ihop så pass mycket att om hon hör ordet Choice så springer hon till matte.

Chenin vill gärna vara ute längre. Hon ropar efter rottweilerhane och vill bli klappad av barnen. Vad som helst roar henne just nu. Hon är ovanligt snäll mot Choice just nu. Så kom jag på varför. Hon är ju groggy i huvudet av morfinplåstret. Idag ska vi ta bort det hos veterinären. Choice lär ligga pyrt till när Chenin har morfin-abstinens!

På kvällen var vi alla väldigt uttråkade. Lägligt nog kom Frida över och kollade på Så ska det låta med oss. Sen försökte jag mig på kloklippning men det var ingen hit längre. Choice ville absolut inte att jag skulle hålla i tassarna ens. Det var samma sak förra veckan. Det känns ledsamt att hon inte litar på sin matte samtidigt som det liksom inte är något farligt. Förslag?