Chenin.se

Vallning i Oxelösund

Älg- och bisonsafari i Markaryd

Bad i Markaryd

Alperna mellan Österrike och Tyskland

Balaton

Naturskön rastplats i norra Tyskland

På måndagen blev det mer bad i Balaton och solen stekte på ordentligt. Ungefärlig tid man orkade vara i solen var ca 3 minuter, men på solmadrass i sjön kunde man ligga ett bra tag. Efter att både badvakt och polis på eftermiddagen sagt att hundarna inte fick bada i sjön på den platsen reste vi tillbaka till Nagykörös. På kvällen åt vi middag med föräldrarna på pizzerian i stan eftersom det var sista middagen i Nagykörös innan de for tillbaka till Sverige. Hundarna var trötta efter några dagars badande och värmen och solen gör dem trötta och nöjda.

På tisdagen blev det tur till Kecskemet för bad och massage. Sedan blev det middag på pizzerian i Nagykörös.

På onsdagen gick bilen tidigt till Kecskemet för lite snabbshopping och sedan avlämning av sällskapet vid badet medan jag for hem rastade vovvarna och åt lunch. Därefter var det dags för manikyr och pedikyr i Nagykörös. På kvällen tog vi en promenad med hundarna i Kecskemet med fontänbad och sedan blev det middag vid tågstationen i Nagykörös.

På torsdagen åkte Micke och Sanna hem och jag var hos kosmetologen. Hebbe och jag åkte sedan och bada i Kecskemet och tog massage bägge två. Sista kvällen i Nagykörös blev det middag på pizzerian.

På fredagen började resan hemåt.

Första måndagen på resan spenderade vi med shopping, massage och manikyr i Nagykörös. En promenad på kyrkogården hann vi även med samt besök på Tesco. På kvällen åt vi god middag med Feldmajer på restaurant i Lajosmisze.

På tisdagen badade, shoppade vi och åt lunch i Kecskemet. På kvällen kom Micke och Sanna varpå det blev grillning och fotboll hos Feldmajer.

På onsdagen var det lite svalare så Edina, Choice och jag gav oss ut på en springtur i Nagykörös på förmiddagen, sedan blev det bad för vissa och ridning för Herbert, Edina och jag. På kvällen blev det middag med Micke och Sabba vid tågstationen och sedan fotboll hos Feldmajer.

På torsdagen badade vi alla i Kesckemet och på kvällen blev det fin middag på natursköna Geribi med föräldrar, bror, kusin, kusinpappa, Feldmajer samt Feldmajers släkt.

På fredagen bar det av till Budapest. Hebbe, hundar, packning och jag i bilen och Edina, Beppe, Micke och Sanna med tåget. Hundarna fick en promenad och lämnades sedan i lägenheten medan Hebbe och jag mötte upp de andra. Väl där blev det tjafs om aktivitet och till slut hamnade vi på en mysig bar i nordöstra delen av Budapest. Efter dricka bar det av till Terror House – ett slags museum angående nazismens och kommunismens effekter på Ungern. Effektfullt och häftigt. Lite obehagligt och extremt väl designade rum. Obehagliga celler och obehagliga scener. Efter besöket hämtades hundarna upp och vi åkte vidare till Raday utca för middag. På kvällen blev det sedan nattbad på Rudas. Väl hemma blev det promenad med hundarna och sedan var vi uppe till 5 på morgonen och pratade strunt.

På lördagen åkte Edina och Beppe hem medan vi andra åkte vidare till Balaton. Där checkade vi in i ett fint hus innan vi badade i Balaton. Det var galet varmt både i luften och i vattnet. Jag vet inte ens om vattnet svalkade hundarna speciellt mycket eftersom det var över 30 grader i vattnet. På kvällen åt vi middag på en dyr inhemsk och mindre god restaurant i ett underligt område i närheten av motorvägen. Därefter åkte vi in till Siofok för att se matchen på en mysig bar. Innan vi åkte hem tog vi en shoppingtur i Siofok på värsta bargatan där de spelade hög musik och där det bjöds på en otrolig charterkänsla.

På söndagen blev det mer bad och en upptäckt att jag tappat min jobbmobil när vi såg på matchen dagen innan. Det visade sig bli en komplicerad jakt på försvunnen mobil. Den var i vart fall upphittad men vart den tagit vägen var lite av en gåta. I sista minuten och till slut hittade den i alla fall tillbaka till sin rättmätige ägare. Sekunden senare bar det av med Hummer-taxi till Balaton Sound utanför Siofok – en stor internationell elektronisk festival. Där träffade vi upp några av Feldmajers, kollade på finalen i fotboll, kollade på artister, lyssnade på musik, dansade, åt m m. Några timmar senare hade Hummer-taxin kört hem oss igen. Efter promenad med hundarna började det ljusna. Då såg Hebbe och jag några inbrottstjuvar som sparkade upp grinden till gården. De fick dock syn på oss och sprang iväg med sin cykel (på vilken det stod en stor plastlåda).

Efter morgonpromenad berikad med utskällning av en kärring (rent ut sagt) för att hundarna gick på gatan, lämnade vi svalt hus i Nagykörös för varm lägenhet i Budapest. Nora hade beordrat oss visit i hennes hus, dvs på andra sidan Budapest. Men vi gör ingen besviken. Choice lekte med Pompom, ett stycke muditik, medan Chenin tittade surt även på Marcus. Hon tycker bara inte om honom längre. En kastrerad Marcus duger inte, trots höglöp. Hon har ungefär samma förhållande till Mackan som till Dalton. Hon är helt enkelt väldigt osäker på var hon har dem och gillar dem därför bara inte, trots att hon känner dem väl. Vi bjöds på svalkande vatten i de betungande 35 graderna. I Budapest gör varje grad skillnad pga smogen. På tillbakavägen stannade vi till hos veterinären, på rekommendation från Nora. Hon såg till att jag avmaskade hundarna och skrev in det i passen. Hon verkade inte vilja ha betalt alls men tog sedan 200 forint (ca 8 kr) för burkmaten som hundarna kalasat på. Dagen innan hade Nora varit där och fått Pompoms pass ifyllt och Marcus undersökt för 0 kr. Det är lite annorlunda jämfört med Sverige. Vi stannade sedan vid Nyugati för att besöka ett av Europas största köpcenter, West End. Hundar var dock inte välkomna så jag satt utanför och läste bok med hundarna medan Hebbe spenderade en timme där inne. I den lägenhet vi lånat är det inte direkt en hundmänniska som bor. Han sa att det var ok med hundarna men ville inte att de skulle göra behoven inne. Jag förklarade hur det fungerar med innehundar och berättade att Choice inte har kissat inne sedan hon var 4,5 månad. Tro på sjutton att Choice glider in och kissar på den finaste mattan! Chockartad jag konstaterar att hon förmodligen inte har hunnit kissa sedan vi var hos Nora. Min kompis, som äger lägenheten, är på andra sidan Atlanten som tur är och kiss är ju sterilt. Värst av allt är dock att höglöps-Chenin har mani på att kissa över Choice. Hon missar inte en gång. Inte heller denna gång. Vuxna hund! Jag skrek till när hon höll på att sätta sig och det var som att hon tänkte ”hoppsan” och gled därifrån. Chenin är inte alltid helt med i huvudet när hon höglöper. Blicken är väldigt frånvarande emellanåt, hon är i en helt annan värld. Dessutom är det svårt att få ner maten för tillfället även om hon klämmer i sig. Jag fick en känsla av att hon var lite frånvarande när hon försökte markera inomhus. Senare på kvällen blev hundarna kvar medan Hebbe och jag mötte upp Nora och Noemi på Morrisson 2. Det var ett himla häftigt ställe. Unikt i sitt slag. Klubben låg i en fastighet och det fanns tillgång till stora delar. Man kunde gå flera våningar upp och det fanns massa gångar och små utrymmen. Dessutom fanns det en innergård där det låg en bar m m. Karaoken var förpassad till ett rum längst ner och längst in. Vi sjöng väldigt väldigt mycket. Det var riktigt trevligt.

På torsdageftermiddag åkte vi iväg till lyxbadet Gellert för att lapa sol och hoppa i vågmaskinen. Sammanfattningsvis några härliga timmar där jag ännu en gång, och inte första, bara njöt av vår semester. När det är så varmt i luften kan till och med en badkruka som jag, som alltid tycker det är lite för kallt för att bada, ligga i vattnet i flera timmar. Jag skrattade i vågorna värre än ett barn. Väl hemma tog vi en promenad med hundarna till en närbelägen restaurant. Jag tog en laxpasta och middagen var under all kritik, dyr och inte speciellt god. Vi gästades också av getingar vilket gjorde min njutning mindre och en hel del passerande hundar som Chenin ropade efter. Förra året har jag för mig att maten var ganska god där men inte i år således. Vi tog sedan en sväng till Tesco för att inhandla det sista allra mest nödvändiga; vatten, paprikakrydda, vin m m. På kvällen var det varmt så in i, svårt att sova. Det gäller att duscha både hundar och oss kallt. Man kan ju fundera på hur hundar i Ungern klarar sig? Vi sov med dörren till farstun öppen eftersom det var svalare där. Våra bekanta äger hela fastigheten och övriga tre lägenheter är för tillfället tomma så det gick lika bra.

På fredagmorgon bar det iväg mot Slovenien. När vi kommit över till Buda-sidan i köer passerar vi en Citadella-skylt. Vi får ett infall och åker upp till Citadellan. Vi parkerar olagligt, tar med hundarna ut och njuter av utsikten. Uppe på bergets topp är det väldigt varmt. Trots några få minuters visit lägger sig hundarna i skuggan. Hundarna var inget fan av Citadellan. En timme senare hamnade vi i Siofok, Balaton, och det var hundarnas drömplats. Vi hoppade alla i det turkosa vattnet. Sanden var så mjuk att den försvann under fötterna på en. Man är inte riktigt van vid det, första gången kändes det som kvicksand så jag skrek till. Vattnet var väldigt varmt, precis lagom så att man inte tvekar att doppa sig direkt. Sedan låg vi där i länge innan vi åkte vidare för mat på hederliga McDonalds (fantasin skenar…).

Efter diverse stopp och sång, skratt, lekar och filmning av en övertrött Camilla till chaufför i bilen, hamnade vi i Ljubljana, Sloveniens huvudstad. Våra förväntningar var väldigt låga, vi ville egentligen mest passera obemärkta. Vad förvånade vi blev när det visade sig vara riktigt trevligt. Vi tog in på ett mysigt hotell nära stadens park. Stadens park som för övrigt består mest av lösspringande hundar. Det är galet vad folk låter sina hundar löpa amok här. Det går enbart bra eftersom Chenin vill sätta på alla hanar som kommer susandes. Vi åt middag nere i hotellets restaurant. Tjejerna är gulliga utom när Chenin får syn på lämplig hanhundskandidat. En av gästerna hade två malteshanar som sprang runt vind för våg i hela uteserveringen lösa. Det tog väl gossarna maximalt två sekunder att hitta oss. Chenin bestämde sig för att den 5 år gamla hanen var hennes favorit och gjorde allt för att att han skulle nå upp, förjäves. Choice fann den andra, knappt 1 år gamla, för bus. Varsin kavaljer, kan det bli enklare? Stök och bök innan ägarna äntligen tog malteserna under armen och gick vidare, för koppel hade de aldrig hört talas om verkade det. Jag åt en jättegod tonfisksallad och Hebbe en rumpstek utan tillbehör (pga missförstånd och sedan var köket stängt). Vi pratade webb och aussieklubben i synnerhet innan vi myggätna gick upp. I Ungern har man sedan 10 år tillbaka ungefär sprayat mot mygg i hela landet så vi brukar inte känna av dessa. I år var man bestämt att det inte ska göras (pga något med grodorna) så vi har fler myggbett än någonsin. Så fort solen gått ner på kvällen är det bara att förpassa sig in.

Nu är det lördagmorgon, med blixt och dunder, och vi åker vidare till Venedig, men först stannar vi till i Triest för lunch och kanske lite bad. Det borde vara Chenins sista höglöpsdag och det innebär att hon ikväll kommer vara grinig på andra hundar.  Vi valde rätt dag för Ljubljana helt enkelt och vi håller tummarna för att resten av resan avlöper utan incidenter. Hanhundarna kommer nog inte fatta bättre.

Vi är rätt klara med shopping nu. Jag har köpt sex par skor, ett tiotal linnen, en skjorta, en kjol, två par träningsbyxor, ett par jeans, ett par shorts, bikini, två klänningar, två paraplyer, strumpor, strumpbyxor och underkläder, toalettartiklar och 15 flaskor alkohol. Det blir spännande att se vår packning i bilen. En del bad har det också blivit. I lördags var vi en sväng förbi mammas kusin. Denna familj har gurkodling och en mängd djur; chihuahua-uppfödning, massa pulis och blandraser, kattungar (skygga som attans), grisar, hönor m m. Luktar inte jättefräscht på deras gård men det är alltid spännande att hälsa på. Min favorit-chihuahua var kvar, lilla Katie. Den skulle man gärna ta med hem. Efter visiten åt vi lunch hos några bekanta. Vi firade att sabbaten var över och riktigt trevligt hade vi. Pappa fick dra oss därifrån. Därefter hämtade vi upp hundarna och åkte över till mormors vännina som har en liten jack russeltik på dryga året. Jag tyckte Choice kunde behöva få racea lite och den verkade vara en bra och busig kandidat. Inte helt lätt dock eftersom Choice kom in på hennes revir (I Ungern är det inte så lätt att föreslå möten utanför tomten). Hon var riktigt bitchig och Choice uppförde sig verkligen bra. Försökte först ignorera innan hon fick nog. Jag tog ut Choice och det blev lite elaka glåpord mellan staketet. Jag hade en stund med Choice där jag sa vad jag tyckte om skällande (även om mamma säger att andra hundar skäller ju på mina hundar så betyder det inte att mina hundar får skälla tillbaka). Det tog inte lång tid förrän terriern och Choice började busa genomstaketet, bjöd in till lek och rusade fram och tillbaka. Choice var sedan välkommen in igen, bestämde jag, och då blev det springa av. Efter lite springande syntes det att terriern tyckte det var lite läskigt att bli jagad av Choice (hon är inte helt van och förstår inte alla signaler) så det blev mest Choice och jag som sprang runt och jagade boll. Vänninan undrade om inte Chenin kunde få komma in men jag tyckte inte det var nödvändigt. Vi kompletterade sedan vår shopping med ett besök på Tesco innan det blev middag på pizzerian. Lite knepigt att äta middag med hundarna på pizzerian är det eftersom det stryker runt katter där som kommer väldigt nära hundarna. Chenin lyckades få in ett snedsteg på en av promenaderna, utan någon synbar anledning, och började hoppa på tre ben. Skit också!

I söndags hade vi bokat ridning för Hebbe och mig. Mamma och mormor var hemma med hundarna medan vi åkte iväg. Hebbe och jag fick samma hästar som förra året. Hebbes häst Irma, stor som ett hus. Ridturen var i alla fall väldigt trevlig. Efter lite övertalning från oss om att Hebbe visst kunde galoppera på huset, och att han gjort det förra året, fick vi galoppera en del. Efter ridningen blev det lite lunch hemma och promenad med hundarna innan vi tog en sväng till badet. På kvällen åt vi middag på restauranten vid tågstationen. Jag åt en ägg- och laxsallad till förrätt som var himla god och zucchini- och sparrispasta till varmrätt, också den himla god men då var man redan ganska mätt. Hundarna träffade en dvärgpinscherhane och löp-Chenin blev förälskad. Dock inte lika förälskad som han blev, vilket han berättade medan ägarna försökte äta middag några bord bort. Älskade Cheninsen. Efter maten var det dags för föräldrarna och mormor att packa för hemfärd till Sverige. Mormor börjar bli väldigt förvirrad numera och satte sig helt på tvären. Hon skulle minsann inte åka hem till Sverige. Arg som sjutton var hon och ledsen över att mamma inte lyssnade på henne. Överlag så är det lite knepigt med mormor, hon upprepar sig tusen gånger, förlägger sina nycklar flera gånger om dagen (och påstår att mamma låst in henne i huset), äter inget (men påstår att hon gjort det), tar våra saker (som hon tror är hennes), tjatar om att hon vill ge oss pengar, påstår saker som inte är sanna osv. Det är verkligen synd om mormor. Hebbe kör på metoden att undvika henne så mycket som möjligt och jag försöker övertyga henne om att hon har fel. Min moster har bokat biljetter till Ungern om två veckor och mamma råkade nämna det för mormor som prompt skulle stanna och vänta på dem. Saken är bara den att hon skulle inte klara sig en dag. Hon står i fönstret och kollar efter oss när vi är ute med hundarna osv. Stackars mormor och stackars mamma som får ta väldigt mycket orättvisa. Min mormor är egentligen världens snällaste men det är inte lätt med dementa människor.

På något sätt lyckades mamma få iväg en förbannad mormor i bilen på måndagmorgon efter att jag ätit lång frukost med mormor och lyssnat på gamla historier. Hebbe och jag åkte sedan med hundarna till Tiszakecske där vi badade i floden. Hebbe började med att köpa mat medan jag skulle ner och doppa fötterna med hundarna. Jag halkade till och så försvann marken under mig, ramlade i med kläderna på. Det var mindre trevligt men lite roligt i efterhand. Det var så varmt ändå att man torkade rätt snabbt. Hundarna var helt galna över vattnet. Chenin simmade efter pinnar och Choice stod i vattenbrynet och bet och skällde efter plasket som hon själv åstadkommit med sina tassar. Efter bara en kort stund simmade Choice som aldrig förr. Hon simmar riktigt riktigt bra. Hon flyter fram som en Baracuda (enligt Hebbe), väldigt lugnt och bekvämt nästan ligger hon i vattnet. Emellanåt plaskar hon allt hon kan med framtassarna för att kunna jaga plasket. Hon har ingen panik och vill bara längre och längre ut. Jag hade hundarna i koppel hela tiden eftersom denna flod är förrädisk, den är väldigt ström och har mycket undervattensvirvlar. Det påtalades mycket när jag var liten att folk hade drunknat så man har liksom fått en viss respekt från grunden. Dessutom är den inte långgrund utan störtar rakt ner. Jag gjorde misstaget att släppa hundarna precis när jag kom fram för att de skulle få gå i med tassarna. Chenin gjorde förstås det men Choice doppar inte alltid tassarna bara sådär. Hon sa istället yippie jag är lös och började springa galet längst strandkanten. Det resulterade förstås i att Chenin rusade efter och jag skrek i högan sky. Jag fick stopp på Chenin men det räckte ju för att hon skulle bli halt. Typiskt också! Jag har dem aldrig så annars men tyckte att de kunde gå i och dricka. Tänkte inte på att Choice är 7 månader med massa spring i benen förstås. Så som vi bor här, med stora vägen precis utanför, så kan Choice inte vara lös på promenaderna som i vanliga fall. Det gör förstås lösspringandet väldigt kul. Jag vågar inte ens släppa Choice på bakgatorna för här kör de verkligen som idioter. Så Choice röjer mest runt på gården och i huset, pappkartonger, schampoflaskor, träpinnar och allt hon hittar. Nu börjar verkligen slyngelåldern. Det är väldigt många som är intresserade av hundarna och rasen när man är ute här. De tycker hundarna är jättefina och undrar vad det är för ras. Jag borde väl svara bordercollie men det går inte riktigt.
Efter flodbesöket hade Hebbe och jag tid för massage. Jag skulle dessutom fixa fina naglar. Vi avslutade kvällen på restauranten vid tågstationen. Det var så himla gott där dagen innan.

Idag är sista dagen i Nagykörös, sedan åker vi till Budapest några dagar, en sväng ner till Balaton, genom Slovenien, besök i Triest, några dagar i Venedig, en natt i Munchen och sedan båten över till Sverige. Det vill säga halvtidsvila. Det känns jobbigt att lämna Nagykörös. Jag vill stanna minst en vecka till. Längtar inte hem alls, nu när mina kära svartvita är med.

Imorse möttes vi, när vi kom ut från vår grotta till stenhus, av en värmevägg. Hua, 32 graders värme. Det blev en tur till badet i Kecskemet på eftermiddagen för svalkning och lite mer massage. Svårt att låta bli massage när det kostar 50 kr för en halvtimme. Fast det är riktigt hård massage, man somnar inte direkt. Hebbe sa till om att han ville ha lösare så han fick njuta mer. Själv pinade man sig igenom det eftersom någon sagt att det är bra att muskelknutarna löses upp. Hundarna har precis duschat med hussen. De torkade väldigt snabbt i 32 graders skugga. Nu ska vi ut på stan för en bit mat. Kommande dagar blir det ännu varmare.

Med hjälp från GPS:en bestämde vi oss för att göra ett försök att köra från Berlin till Ungern direkt. Egentligen krävdes ju bara att vi gick upp i tid. Efter promenad med hundarna, lång, god och mycket frukost på frukostbuffén samt packning bar det iväg först vid tiotiden. Enligt uppgift skulle vi ändå vara i Nagykörörs vid 19.00. Utan att ha hundarnas bästa i tankarna stannade vi ändå varannan timme för alltid var det något som skulle göras; tanka, äta, rasta, dricka osv. I Prag stannade vi för lunch mitt i stan. Bilen alldeles intill och hundarna liggandes brevid intog vi en god lunch. Hebbe tar 100 % ansvar för Choice när vi är alla fyra så det är lite skönt med avlastning. Lunchen i Prag var klart godkänd men notan slutade lite väl dyr. Drickan och min sallad stämde prismässigt med en lunch i Stockholm men Hebbes lunch gick på närmare 400 kr. Rocky-mistake av oss att inte förstå priserna. Lunchen höll dock på att bli ännu dyrare när polisen stod placerad vid min bil, inklusive bärgningsbil. Tydligen fick man inte stå innanför de blåa strecken. Trots att massa andra bilar gjorde det, var det min bil som de gick på. Dags att åka vidare helt enkelt. Slovakien, som enligt uppgift i Eurotrip ”could be a little bit depressing in winter”, imponerade stort med fina vägar. 45 minuter senare var vi på väg in i Ungern när vi blev stoppade av polis. Registreringsbeviset vet jag inte var det är så det var bekymmer nr 1. Sedan delades det ut böter för att vi saknade motorvägskort. Eftersom polisen kunde rumänska och kom bra överens med Hebbe halverades böterna till 50 euro. Vi kom fram till Nagykörös vid niotiden på kvällen. Stannade till hos Feldmajer där det bjöds på gott innan vi landade i huset hos mormor. Chenin inledde sin ungerska relation med mormor genom att slå henne på benet för att tigga klappar. Slaget resulterade i rivmärken längst hela benet och en förvirrad mormor som skrek högt. Typiskt! Chenin är i vanliga fall mormors favorit, hon älskar henne så mycket och grät närapå när Chenin skulle vara borta och valpa i 10 veckor. Att Choice några dagar senare hopppade upp och gav mormor en puss gjorde ju inte saken bättre. Mormor retar sig på att det är två. Hon vet inte längre vem som är vem och inleder därför pedagogiskt varje morgon med att skrika nej. Samtidigt som hon bryr sig massa om att hundarna ska få vara inne och få mycket mat.

Efter en god natts sömn introducerades hundarna för kvarteren. Största rädslan är att det ska komma fram någon lös hund. Det gäller bara att hoppas på att det är en hane som känner att Chenin löper. Eftermiddagen ägnade Hebbe och jag åt shopping innan vi tog med hundarna till Pizzerian i stan. I torsdags åkte vi till Kecskemet för bad ett par timmar. Hundarna får verkligen ensamhetsträning här, vilket dem inte får massor av hemma direkt. Överlag verkar hundarna trivas jättebra. Eget hus och liten trädgård. Än så länge har värdet legat runt 25 grader och det trivs hundarna bra i. Nästa vecka blir det dock runt 35 grader vilket kommer vara ett helvete både för människor och hundar. Så länge vi bor i Nagykörös har hundarna det svalt i stenhuset men i lägenheten i Budapest kan det verkligen vara stekhett. Igår fredag gick vi på marknaden på morgonen. Hundarna gjorde stor succe och bjöds på diverse godsaker, aprikoser och gurka samt all annan skit de stoppar i sig på varje pormenad. På eftermiddagen tog Hebbe och jag en tur till Kecskemet för lite shopping. Jag hittade två par finskor som jag är helnöjd med och massa andra saker. Hebbes och mitt rum är nu överfullt med kläder.