Chenin.se

På torsdagkvällen träffade jag Michaela, Anna och Cicci för en liten gymnasie-reunion över mat på Gusto. Väldigt trevligt att träffa tjejerna igen. Michaela och Cicci följde sedan med hem och kollade på lägenheten och sedan blev det promenad i Bergshamra.

På fredagen blev det tidig uppstigning för besök hos barnmorskan. Järnvärdena är tyvärr sämre än någonsin. Konstigt när jag mår så bra och har blivit av med huvudvärken. I övrigt ser allt bra ut i alla fall. Senaste veckorna sparkar det hårt precis hela tiden. Jag ser hur magen buktar hela tiden. Tydligen ligger hon väldigt långt fram.

Efteråt for jag till Kista för att lägga spår till tjejerna. Tråkigt att göra det själv. Chenin gick superbra utan konstigheter 350 m. Sedan lite godislet innan vi hade en diskussion om hur man inte vrålar i bilen och försöker kasta sig fram när det är Choices tur.

Choice gick taggat och bra 560 m men missade pinnar och kom av sig när hon såg två rådjur i spåret. Jag selade av och la henne och fick till slut framdrag som ingenting hade hänt.

Jag tappade mobilen i spåret och fick åka hem för att få hjälp. Micke och Aspen hälsade på och kollade på lägenheten. Hebbe satte sedan igång find my iphone och det gick smidigt att få rätt på deb. Sedan blev det shopping i Kista. Ordnade mitt klockbatteri, använde mitt presentkort på Glitter och köpte tre par byxor, en tröja och en klänning. Lunchintag och fika med hundarna i packat Kista centrum.

Promenad, besök av Kena och sedan sömn.

Tre dagar på jobbet i sällskap av hundflickorna. Världens finaste sover bort hela dagarna i väntan på mer spännande. På tisdagen var de helt slut efter allt julfirande och tittade med trötta röda ögon. Igår var de lite piggare och då fick vi sällskap av Michaela på lunchen. Chenin som bott med oss i Uppsala var såklart hysteriskt glad och snodde vantar från Michaela. Choice förstod inte riktigt uppståndelsen men anade att Michaela var en resurs och tryckte sig tätt emot. Efter god lunch, mild promenad i Humblegården och mycket prat var det back-to-business.

På kvällen tog jag mig i kragen och begav mig ut i regnet med träningssakerna så vi skulle få något vettigt gjort. Jag är så fruktansvärt trött på kvällarna och känner mig sänkt, lat och seg men tävling väntar så nu får det vara slutslarvat med tid.

Lydnaden gick lite blandat. Choice jobbade städat och fint men på vissa moment hade jag hellre haft henne överladdad. Jag började med att kedja från början och belöna inkallningen. Sedan blev det rutan och apportering. Chenin fick köra ett pass emellan med lite slalom, back, tandvisning, rutan, apportering med fokus på fasthållning vid sidan. Sedan petade jag i detaljer med Choice. Jag ställde om rutan och skickade. När hon visste var targeten var skickade jag på långt håll. Det kändes ändå lite svajigt. Vi fokuserade på stadga i stoppet i rutan och poletten föll ner. Så blev det pet i läggandet för att få till snabbheten. Lite stegförflyttningsträning. Och mycket fjärr. Jag kommer aldrig få ett läggande bakåt från stå…men vi kämpar på. Lite dubbelträning med hundarna för att träna stopp.

På hemvägen försökte en gubbe förgylla min tillvaro med sin ilskna bostonterrier. Choice flirtar ju med allt smått så hon fick nosa lite på den. Chenin höll jag undan. Bostonterriern som blockerade hela promenadvägen fräste surt mot Choice. Jag höll in mina och försökte visa att jag ville förbi. Gubben pratade om att hans hund kunde vara lite grinig när hon löpte. Jag sa att mina inte gillade tikar alls och försökte hitta ett kryphål men terriern stod i sitt flexikoppel och hade stort spannrum. Emellan hennes utfall mot oss sa jag vänligt ”nu får du flytta på dig så vi kommer fram” till tiken. Gubben gjorde ingen ansats så jag tog in mina och gick en lång omväg över gräsplanen för att komma förbi med bestämda steg (såklart lite småirriterad).

Gubben, som nu blivit sur av någon okänd anledning: ”Vet du inte att man inte får vara med hundarna på grusplan?”
Jag: ”Jaha, jag såg ingen förbudsskylt”
Gubben, som gestikulerar med fingret mot huvudet: ”Det fattar väl alla även om det inte sitter någon skylt…”
och fortsätter: ”planen är ju till för barnen”
Jag: ”Det var inga barn där och jag flyttar mig ju om det kommer någon”
Gubben: ”Ja, men hundarna kissar ju och bajsar på planen”
Jag: ”Nej, mina är rastade innan och jag låter dem aldrig rasta sig inne på planen”
Gubben: ”Du får i alla fall vara nån annanstans”
Jag: ”Vardå?”
Gubben: ”Det bryr jag mig inte, men inte här!”
Jag: ”Sköt ditt liv så sköter jag mitt”
Gubben: ”Jag bor faktiskt här” (som om inte jag gör det…)

Konstigt, han var nämligen inte arg förrän han märkte att hundarna inte skulle få hälsa. Han hade sett oss träna på grusplanen innan och sa ingenting om det då. Hundägare är verkligen värsta sortens människor…

- Skrivet från min iPhone

God Jul!

En liten snöhög hittade vi imorse i Huvudsta där vi morgonpromenerade. Jag fick ingen direkt julkänsla men fridfull morgonpromenad i väntan på att övriga i familjen Grunnelind skulle vakna.

Hundarna har bäddat på Maggans röda ullmatta så den är helt sönderriven. Bra julklapp från hundarna…

Sedan till föräldrarna för lite Kalle Anka och julmat.

Utebliven hundträning i regnet till förmån för övertid. Egentligen hade jag väl bara behövt stanna en halvtimme men skulle mamma ändå hämta passade jag på att jobba undan saker. Sent sent på kvällen är jag på väg att hämta hundarna och få i mig middag. Längtar galet efter finaste flickorna och längtar en del efter sängen också.

Lydnadsträning med Anna och Sofie på den förbjudna grusplanen. Det kändes mycket bra. Effektiv rutanträning, massa olika fjärrvarianter, metallapportering, kedjning av vanlig apprtering och inkallning, fotgående, saktagående, stegförflyttningar, läggande, sittande i grupp, platsliggning med delvis gömmande (Choice satte sig dock). Chenin fick också svassa runt och köra lite av allt, stadga, metallapportering, rutan, backa, tandvisning m m.

Idag sålde vi lägenheten, så skönt att det problemet är över. Jag har packat en låda, hundsakerna, och Chenin och Choice var i extas och försökte plocka ur allt hela tiden.

Tidig uppstigning för städning och morgonpromenad med tjejerna. Jag hade en privatvisning som jag beslöt att ta själv. Lägenheten gjorde stort intryck och hundarna var en bonus eftersom spekulanterna också hade hundar. Jag skulle sälja den här lägenheten tusen gånger bättre än mäklaren. Det syns nog på mig hur mycket jag dyrkar min lya. Såklart la de bud, dock 50 under min miniminivå på 2 400 000 kr. Jag var hård och budet höjdes till det jag begärde. Trevligt! Visade sig vara en fastighetskille som köpte den.

Efter visning blev det (efter lite felkörning) tur ut till Bogesundslandet med Sofie och Johan för spårläggning. Snällaste Johan tyckte att min spårläggningskapacitet var sämre som gravid och jag kom undan med ett spår till Chenin. För en gångs skull fick Chenin ett långt sådant på drygt 650 m med flera apporter och skinnvante som slut. Chenin gick fenomenalt, noggrannt och inte i full galopp. Jag hängde längst bak i linan och var så nöjd med min fina pingla. Hon plockade lyckligt föremålen och var bara världens vackraste idag. Gårdagens vistelse på mässan kanske tog ut sin rätt.

Avlämning av slutet uppe på en kulle medan jag pustade nedanför.

Jag såg också Milo som inte hade sin bästa dag i skogen men som ändå tog sig igenom spåret. Han har väldigt fin spårteknik den där fläckiga saken!

Sofie hade lagt ett fint spår till Choice på ca 420 m. Choice gick taggat, kanske lite slarvigt men med rätt motivation släpper man igenom mycket. Hon plockade de två första pinnarna och sedan försvann vi runt en gran där mina glasögon fastnade. Sofie och Johan stannade och letade medan jag fortsatte med Choice i blindo. Emellanåt såg jag en snitsel ovanför huvudet men spårning när man inte ens ser handen framför sig är svårt. Jag höll mig i alla fall på benen. Choice irrade lite innan kalhygget. Jag backade lite och då drog hon på igen. Trodde Sofie försökte orsaka missfall när det gick nerför sedan över jobbigt underlag. Choice missade en apport där men slutet kom strax efter. Glad man blev av att se Choice med finaste slutpinnen. Eller se och se, känna snarare. Inte var jag till någon hjälp att hitta glasögonen heller. Så vi blev utan, trots att Johan och Sofie letade intensivt.

Johan, Choice, spårslutet och den fina nyköpta selen.

Sofie körde mig hem med lancern av säkerhetsskäl. Ser man inte vindrutan kan det vara lite svårt.

På kvällen var det dags för lydnadskurs hos Anne Dahlin. Vi klämde in oss alla tre med fem hundar i Annas bil. Jag kände mig ganska ostrukturerad när jag kom dit men det blev väldigt bra ändå. Några av tipsen till oss alla:
Vittring – Inte låta hunden lämna pinnarna eller söka sig utanför
Fot – Backa innan halter för att få halter i rätt position, hindra att hunden går långt fram med koppel bakom ryggen, träna kontakt och blick vid starter
Belöning – Jaga belöningen och jobba för belöning
Rutan – Aldrig belöna för tidigt, inte när targeten är borta heller, vänta ut om hon vänder om innan. Om hon inte går – gör om.
Ropa stanna och spring.
Fjärr – Träna stå/ligg med någon bakom. Träna också låsning när någon håller. Träna upp med ryggen mot henne. Träna upp några gånger, sedan ligg-upp-sitt i kedja så hon sätter sig hastigare.