Det var en krävande natt därför lyckades jag försova mig till bevakningsträningen. Mikko och Tim avstod eftersom de också varit sjuka. Vi är bara 6 deltagare kvar på bevakningen. Med tanke på allt tjafs som det har varit är det ganska skönt. Chenin var lite skällig och gnällig i basen. Det blev därför mycket diskussioner huruvida min hund var bortskämd, överstimulerad och på vilket sätt jag stressar min hund. Jag har min hund på mitt sätt och vi trivs bra med varandra. Jag orkar därför inte ta mer kritik om varken henne eller mig. Patrulleringen på 600 meter gick kanon trots en mängd störningar som kissfläckar och hundar. Hon tog båda ljuden lugnt och fint, även om hon enligt instruktören kunde varit lite tidigare på första. På slutet försökte hon sätta sig och skita, men hon höll sig till jag släppte henne efteråt. På återpatrulleringen fick hon en fin vindmarkering, helt klockren. Till skillnad från ljudet bli vindmarkeringarna av naturliga skäl inte spikraka. Jag la ett spår som vi tog efter träningen var över. 400 meter med 5 apporter, ca 30 minuter gammalt. Chenin fick först ta upp det i kopplet, efter några meter bytte jag till lina och spårsele. Halvvägs lyckades jag fastna i ett buskage och tappa glasögonen. Kände mig som en blind höna som letade efter ett korn. Det var bara kalla in Chenin som då hunnit längst ut i linan. Skulle tro att det tog Chenin 3 sekunder att hitta glasögonen. Jag blev så glad att Chenin måste trott att jag var dum i huvudet. Chenin missade därefter en medicinburk som jag tryckt ner i snön. Tyckte också att spårningen var ojämn. Ibland sög hon i riktigt bra och ibland gjorde hon ljudmarkeringar ner mot en promenadstig istället för att spåra. På det stora hela ett helt ok spår och en kanondag träningsmässigt. Däremot var det kallt och jag mådde skit. Nu har jag huvudvärk och ska försöka kurera mig. Egentligen borde jag inte gått på träningen idag, men jag anser att det är värre med en understimulerad Chenin när man är sjuk.