På djursjukhuset
Jag lämnade Chenin på Albano i morse. Ortopeden tittade på henne och konstaterade snabbt att det var ligamentet vid miniskeln som var av. Chenin fick ingen frukost och gnällde en massa. Hon får dessvärre opereras sist och blir liggande där hela dagen. Jag bad henne få sitta ifred så hon får lugn och ro, vilket nog inte var något problem med tanke på att hon löper också. Hon fick dock inte ha sin egen filt som jag hade tagit med. Jag kan inte prata om henne eller tänka på henne för mycket för då kommer tårarna. Hon kommer bli tvungen att vila åtta veckor efter operationen och gå till sjukgymnast. Om ett halvår kan man se om hon blir helt återställd vilket är 70 % chans (tror den siffran i för sig är något högre för en frisk aussie, med tanke på att den var lägre för en chowe). Förmodligen kommer det bildas artros runt det opererade knät som jag hoppas hon slipper lida av alltför mycket. Det hade tydligen redan bildats artros runt knät, vilket stämmer väl överens med teorin om att hon töjt ut eller skadat ligamentet redan efter valpningen i somras då hon var helt omusklad bak. Ortopeden var tysk och visste precis vad han talade om. Jag undrar vad jag gör med mina hundar som gör att de drabbats av knäskador.
Kunde inte hålla mig längre utan ringde för att se hur det går med Chenin. Hon var vaken redan. Ligamentet var helt av och miniskeln var skadad. Miniskelskadan är tydligen det mest smärtsamma, men nu är 25 % av miniskeln borta. Han sa att hon kunde börja springa och hoppa om åtta veckor, men jag tänkte nog ta det väldigt försiktigt, särskilt med vissa aktiviteter. Han trodde att hon skulle kunna behålla det mesta av musklerna genom rehabiliteringen. Vi har dessutom fått komplimanger för hur muskulös Chenin är. Fast jag märkte att de inte kunde uttala Chenin så jag sa att de kunde säga Mini istället och det lystrade hon bättre till.