Igår följde vi med Emma på skyddsträning i Gubbängen. Så fort jag tog ut Chenin ur bilen för att rasta henne såg jag att hon var låg. Vad nu? hann jag tänka innan jag såg de fyra mega-hararna! Chenin var så spänd att hon skakade, men jag lyckades klicka till mig fin kontakt och det var jag mäkta stolt över. I alla fall så skulle Chenin få vara med idag och testas i skyddet. Om hon hade kapacitet då! Hon hörde helt klart till de mer galna hundarna. På grund av benet kunde vi inte testa mer än intresse för figuranten, gripande och dragkamp. Figgen tog först fram en trasa och den slet Chenin sönder direkt, då tog han en bitkudde och den högg hon förstås direkt. Vid det andra passet bestämde jag mig för att gå fot och inte låta henne gå igång själv. Jag vill ha en behärskad hund och jag vet att tre gånger skulle kunna räcka för att Chenin går ur hand och blir oregerlig. När hon gjort det ett tag med fin koncentration fick hon ett varsågod-kommando och hade lite dragkamp med figgen om en bitstock. Trots att Chenin aldrig kört skydds går hon igång bara vi kommer ner på plan och hon ser sakerna och då skäller hon på figgen som om han var en hare. Det hela är en enda stor lek för henne och hon älskar ju människor. Figgen som också var lite av instruktören i gruppen sa fina ord om Chenin. Dels att det måste vara ovanligt för den rasen att ha den kamplusten hon har och dels att det är sådana egenskaper man önskar sig på en skyddshund. Sen är det synd på hennes ben. Han verkade inte tycka att åldern var något problem för hennes del. Hursomhelst var hela gruppen väldigt trevlig och jag var välkommen tillbaka när Chenin är 100 igen och till och med bli medlem om jag förstod det rätt. Hundar med avslitna korsband brukar inte ha de bästa förutsättningarna på skyddsplan, men det vore verkligen kul att visa vad aussies går för. Något som är mer fysiskt påfrestande än skyddet är ju vallningen och jag hoppas ju verkligen att jag kan köra det med henne igen. Men man får nog vara varsam vid alla fysiska påfrestningar. Vad gäller skyddet är hon ingen hund som behöver hetsas speciellt mycket, snarare lära sig behärska sig och lära sig bevaka osv. Munkorgsarbetet trodde han inte skulle vara några problem med Chenin eftersom hon är en hund som växer ju tuffare uppgift hon får. Värderingen av Chenin stämde väl överens med de bedömningar hon fått på korning och L-test. Vad gäller lydnadsträning så hade vi lite olika uppfattning i gruppen, men det är bara kul att diskutera. Just aktiviteter som vallning och skydds gör att jag känner mig så stolt över Chenin. Det märks verkligen att det är det här Chenin ska hålla på med. Hon trivs och jag trivs med henne.

Idag är vi på Skanska igen, Chenin och jag. Nästa vecka blir det inget jobbande på Skanska alls, vilket ska bli skönt. Kanske kan jag då passa på att duscha Chenin. Hon blir så skitig i pälsen av allt damm på krossen. Ikväll ska jag jobba med karaoken på Weissen igen.