Mot Rumänien
Trött, trött, trött… Tänker mycket på Chenin. Jag saknar henne så det värker i hjärtat. Tidigt flyg till Bukarest. Hebbe hamnade för andra gången på stand-by, men kom med i alla fall. Hebbes rumänske morbror och peruanska pappa hämtade oss. Kul att träffa dem, men knepigt med språket. Vi mötte upp resten och åkte sen två bilar till Costinesti, svarta havet. Alla förstod rumänska utom jag. Det blev mer ensamt än vad jag trodde det skulle bli. Vi är ju åtta stycken och därför blir rumänska det naturliga språket. När min kamera rasade i sanden och gick sönder var jag tröstlös. För lite sömn, förvirrande språk och min nyköpta kamera går inte att ta klara bilder med längre.
Kommentarer