Det var meningen att vi skulle komma iväg till Dragasani på morgonen. Men efter att alla ärenden gjorts på vägen kom vi inte dit förrän efter 17.00. Hebbes mormor, som bor där, var gråtfärdig när vi alla dök upp. Hebbes pappa som inte varit i Rumänien på över 20 år blev nostalgisk och tårarna rann. I Hebbes mormors hus fanns alla hans ungdomsminnen i form av böcker och andra saker. På den kommunistiska tiden fick man inte äga någonting och Hebbes mormor hade lyckats undvara en del saker från staten. Vilka berättselser man har fått höra från den tiden. Det visade sig att Hebbes pappa jobbat med mentalsjuka i Bromma under ett tiotal somrar i Sverige och att han kunde svenska eftersom han läst kurs i svenska.
Lördagkvällen var Hebbes och min sista kväll ihop på över en vecka så efter middagen bestämde vi oss för att ta en sväng på stan bara vi två. Promenera, titta på saker och äta glass. Istället för att trängas alla nio i mormorns gamla hus sov Hebbe och jag hos hans kusin med flickvän. Dessa två bodde i en lyxlägenhet. Man känner sig rätt otacksam när man tänker att en sån lägenhet inte ens skulle fått säljas i Sverige för att huset var så förfallet. Men allting är relativt och hans kusin var så stolt så vi bara nickade.