Ingen sovmorgon här inte. Chenin och jag åkte iväg tidigt för att hämta upp Ingrid och Maro, och sen bege oss till Karin Dahlin på Diamond Bluffs kennel i Eskilstuna. Vallning stod på schemat. Jag var lätt orolig för Chenins ben så klart eftersom det här var första gången vi vallade sen knät pajade. Först körde vi i fållan i koppel. När Chenin klarade av att gå ett varv något sansat gjorde vi samma sak lös. Jag använde vallstaven och där har vi tydligen en konflikt. Chenin blir lite triggad av staven och hoppar antingen upp i mitt ansikte eller biter mot staven när jag försöker guida henne. Men än så länge hade jag för svårt att nå till för att kunna lägga ifrån mig staven. Vi körde även lite smått utanför fållan och jag tyckte vi hade kontroll både Chenin och jag. Framförallt tycker jag att det här med vallningen har mognat lite för mig och mina rörelser. Det är bara det här med stoppet som går käpprätt åt skogen. Chenin var inte hysteriskt på fåren heller utan kunde lugnt gå lös ur hagen när vi var klara. Hon var riktigt duktig på att försöka pusha på fåren i fållan också när de fastnade i hörnen. När de satt helst fast och hon hade funderat och skällt tillräckligt länge gick hon till mig för att hämta hjälp. Väldigt mycket skall blev det när hon var i koppel – jaktskall eller upphetsningsskall om man så vill. Maro har hållit på lite mer, men hamnat i mycket konflikter med Ingrid på grund av diverse bc-metoder, så varje gång Ingrid sa något eller gjorde något gapade han av frustration. Två skällande syskon således. Men Ingrid och jag var mycket nöjda med dagen. Karin gav oss massa tips. Så fort Chenin jagade upp sig skulle jag fysisk, utan händer, mota upp henne i ett hörn och vänta ut lugnet som infinner sig på några sekunder. Först när det fungerar i fållan kommer det fungera utanför. Vi fick också prova att valla med Desi och känna av balansen som hon söker upp fint.
När hundarna gjort sitt åkte vi hem till Karin och myste med Desis valpar innan vi avlöstes av valpköpare.
Jag var så trött när jag kom hem att jag sov några timmar innan jag skulle jobba på Metropol med karaoken. Jag hade sjukt ont i halsen, men eftersom det inte var mycket karaokegäster där fick jag sjunga minst 15 låtar. Halsen var så paj att jag inte orkade prata ens efteråt.