Under eftermiddagen åkte jag ut med Chenin till Ågesta för att titta på Nordiska mästerskapet i bruks. Det var framförallt skyddet som lockade. Det var väldigt intressant att titta på. Chenin tyckte det var lite för intressant. Hon gick igång rätt mycket, först på figgarna och sen på skotten som dessa avlossade. Skoj sa hon, nu tar vi han! Jag höll kopplet rejält lindat runt handen för att vara säker på att jag inte skulle tappa henne och försökte lugna henne. Visst kunde jag haft henne i bilen, men jag tycker det är utmärkt träning för henne att inte få träna. Istället tränar jag upp mitt eget tålamod och jag tyckte faktiskt att jag var rätt duktig.

Usch, igår lyckades jag slå upp dörren på Chenins klo. Hon skrek så det skar i hjärtat på mig. Hon skriker aldrig annars 🙁 Efteråt stod hon på tre ben, med svansen mellan benen och såg ut som jag hade slagit henne. Jag var så jäkla irriterad på mig själv. Stackars min älskling! På kvällen var allt bra med klon i alla fall. Vi ska vila lite i helgen så att klon blir bra till på måndag. Egentligen skulle man ju åka in med klon och rensa upp den, men jag har ingen lust att utsätta henne för det om det går att undvika. Jag vill inte att hon ska sövas eller ha tratt efteråt. Vi kör på antibiotikan och klorhexidin.
Eftersom pappa fyllde år i veckan åkte vi till mina föräldrar på eftermiddagen. Där blev vi kvar i många timmar innan Hebbe åkte hem med Chenin och jag gick till Metropol med Fia och sjöng lite karaoke.

Idag fyllde pappa 52 år!
Chenins klo läker fint. Igår slet hon upp den när hon jagade en katt, men idag har den varit bra.
Jocke, Chenin och jag sprang runt Lötsjön på kvällen, annars har det inte hänt speciellt mycket.

Jobb, jobb, jobb… Chenin har varit riktigt lugn denna veckan. Det tycker både jag och daghusse Ken, beror kanske på antibiotikan. Jag tycker hon känns varm emellanåt också.
Efter jobbet sprang Chenin, Jocke och jag runt Lötsjön i alla fall. Det fick bli dagens gärning.

Vi lyckades bli ganska många på måndagsträningen på klubben. Malin och Moa, Lisa och Eskil, Kerstin och Banditen, Annica och Sazza, Carro och tervvalpen, Anna och blandrasen, Diana och Driva plus kompis och Karin och Siri.
Anna från Norrland la ett spår till Chenin och lyckades på köpet gå vilse. Chenin spårade ungefär 5 meter innan klon började blöda, hon hoppade på tre ben och såg något vilse ut. Inte blev hon gladare av att hamna i bilen utan spår heller. Med tanke på klon får vi nog undvika terräng ett tag till.
Lydnadsträning stod på schemat därefter. Jag vågade inte köra några fartfyllda moment utan satsade mer på fotgåendet, fjärren, platsliggning och sättande. Dessutom gick vi igenom lite teoretiska grunder för fotgående.
Avslutningsvis hjälpte Kerstin mig med skyddsträningen. Snacka om att Chenin får träning på olika figgar. Jag satsade åter igen på det som Björn tipsat mig om släppandet.
Efter träningen var det bråttom hem för att se Emma som under en timma talade ut om sin svartsjuka på tv. 🙂