Spår och uppletande
Chenin och jag mötte upp Anna och Dalton vid hundklubben. Vi la spår och vallade ruta. Uppletandet för Chenin gick till en början bra. Hon hämtade två föremål trots stor okoncentration fram till uppletandekorridorerna. Första riktiga nysnön och Chenin fick spring i benen och var tvungen att äta snö hela tiden. Jag borde därför haft vett att sluta där, men istället skickade jag igen och det blev en stor besvikelse. Chenin for fram, alldeles för långt ut ur korridoren, hittade inget och började käka snö. När vi till slut fick till det var det en lättnad för båda. Anna hade lagt två spår till Chenin. Ett på 400 meter med 4 apporter och ett på 100 meter med en apport. Chenin jobbade jättebra så vi kvittade ut spåren mot det kassa uppletandet. Dalton hade lite problem i början eftersom vi praktiskt taget mötte en hund och två förare där, annars jobbade han kanon. Personligen tyckte jag att han stundtals jobbade bättre än vad jag någonsin sett honom. Efter spårningen tog Chenin och jag en promenad, dels för att gå i terräng, dels för att varva ner. Avslutningsvis ”råkade” jag passera Daltons spår för att se om Chenin spontant tog upp det och det gjorde hon. Jag hade inga förväntningar eftersom jag glömt var första pinnen var och eftersom den förmodligen låg i någon vindficka, men hon hittade den.
På kvällen kom det lite vänner. Hebbe åkte in till stan där han av en händelse träffade på min kusin :), medan Frida och jag tog en värdelös sväng till Weissen. En karaokelåt senare så var vi på väg hem.