Så var åter en julafton avklarad. Jag började julafton med en långpromenad runt Råstasjön samt bortsning för Chenin och Lazy. Mormor, brorsan, brorsans flickvän och brorsans flickväns mamma dök sen upp. Efter en lång härlig lunch med massa julmat blev det i vanlig ordning Kalle Anka. Jag passade på att somna i fotöljen. När Kalle Anka var slut tog jag en promenad med Chenin och Lazy till Hebbes mamma. Jag vände dock när jag insåg att det skulle ta en evighet att få med Lazy hela vägen dit med allt smällande. Mamma fick följa med och vände sedan hemåt med Lazy medan vi fortsatte. Hemma hos Hebbes mamma fick Chenin sin första julklapp, en pipisboll. Jag trodde jag hade hört det mesta i pipväg, men icke. Denna boll var extrem, öronen slog nästan lock. Och Chenin var såå lycklig. Hebbe, hans mamma, Chenin och jag åkte tillbaka till mina föräldrar och åt middag bestående av lutfisk och risgrynsgröt. Vi hann precis klart till det viktigaste på vår julafton började, nämligen Karl Bertil Jonssons jul. Underbara härliga kortfilm, att ta från de andra rika, ge till de fattiga och ta åt sig äran själv! Man kan inte annat än älska den… Därefter var det dags att öppna julklapparna. Det var en ovanligt rolig julklappsutdelning och ovanligt lång. Man kan säga att det var halsdukarnas jul. Historien är att någon glömt en halsduk hemma hos oss. Jag trodde det var Sannas, min brors flickvän, men det visade sig att det inte var så. Både hon och jag tyckte dock att den halsduken var snygg, varför hon köpte den både till mig, hennes mamma och sig själv. Plötsligt fanns det fyra likadana och alla skrattade hysteriskt och hejdlöst. Jag å min sida skrattade nog bäst eftersom jag visste att mormor och mamma skulle få varsin av mig och att jag förmodligen skulle få en av Hebbes mamma eftersom det var det enda jag ville ha i år. Så blev det också varför man kan säga att det blev halsdukarnas jul… Chenin fick äntligen öppna sitt grisöra, men man måste ju alltid assistera eftersom hon börjar äta på det innan allt papper är av. Det var inte bara ett grisöra som gled ner i magen heller om man säger så. Avslutningsvis måste jag säga att det var då en välsignad jul även i år!

God Jul önskar vi alla vänner och bekanta!