Rabiesvaccin, spår med ny smartare förare och flirt med kvarterets alla byrackor
Äntligen börjar mitt sjukdomstillstånd lätta lite, strax efter att jag kommit till insikt om att snor luktar jävligt illa. Men det är ingen fara med de stackars bacillerna, de angrep Hebbe. Typsikt! En ny hemsida till mig hann han med att lägga ut åtminstone. Den är förstås inte färdig. Massa bilder skall läggas upp, dels på bildsidan, dels i headen. Lisa har ju tagit de fyra bilderna som byts emellan nu, men meningen är att det ska fyllas på med i alla fall 20 till. Valpsidan har försvunnit, men den kommer tillbaka inom kort. Jag är ju förstås så stolt över Chenins små gamblers så visst kommer den tillbaka.
Gårdagens prestation var en sväng till Kista med Anna och Dalton. Anna var världens gulligaste, hon la först spår till Chenin, sen till Dalton, promenerade med oss lite, tog Chenins spår och sedan Daltons spår. Jag följde med bakom Chenin och Anna men jag mådde inte alltför bra då. Jag hade ingen röst att ens pressa fram ett bra vid apporterna. Det var rätt många apporter ute, som alltid. Jag tror Chenin missade en på ett ställe där hon verkade gå lite till vänster om spåret, dessutom tog Anna en missad apport, men annars plockade Chenin fint. Spåret var till största del osnitslat vilket innebar att jag säkert skulle tvekat och stört Chenin om jag hade hållit i linan till skillnad från vad Anna gör. Men nog fick Anna en chock över hur stark lilla Chenin är och bestämd i spåret. Hon lugnade väl ner sig något i det sista snåriga partiet men för övrigt var det full fart. Anna förstod i alla fall varför jag kände mig för utmattad för att orka hålla Chenin. Jag tror det är bra för hunden att spåra med andra ibland också, i alla fall med tanke på hur mycket Chenin och jag spårar ihop. Den största prestationen under spårningen var att det fanns rådjur i Chenins spår. Vi hade tur för hon såg dem inte, däremot vindade hon efter dem lite senare när de inte längre var inom synhåll, men bestämde sig för att fortsätta spåret.
Höll nästan på att glömma en viktig detalj. På väg hem igår åkte vi förbi Annica och rabiesvaccinerade Chenin. Jag måste skriva det i bloggen så jag kommer ihåg det. Någon klar anledning till vaccinationen finns inte än, men man vet aldrig när man vill ha med hunden utomlands och det tar ju trots allt 6 mån.
Inte heller idag lyckades jag pallra mig till jobbet. Nej, det blir nya tag nästa vecka. Något positivt som hände var att jag vaknade med munnen stängd. Äntligen lite andning genom näsan. Dagens prestation blev en promenad runt Lötsjön och därefter en sväng förbi jobbet med Jocke och Chenin för att hämta min mobilladdare. Frida kom förbi en stund på kvällen. Vi åt sallad och slutförde Hundungdoms bokföring, sen dog min dator. Jag blir tokig. Allt hundviktigt ligger där och sju års bilder som jag behöver spara.
Chenin löper för fullt och det innebär förstås att hon är världens mest underbara. Som exempel kan nämnas att hon fick syn på en dvärgpudelkille här utanför. På en sekund hade hon backat ur halsbandet och börjat med lekinviter, och inte lyssnade hon på mig heller. Jag är nog en av få hundägare som faktiskt kan glädjas över min olydiga hund i dessa situationer och bara skratta. Pudelhussen tyckte faktiskt också Chenin var rolig. En godis belönades hon med innan vi gick hem för att sätta på blöjan. Blöjan, ja det är förstås yippie yippie. Hon beter sig just nu som om blöjan var lika med spårselen 😉 Pick me, pick me!