Uppletande och lydnadsträning
Igår kväll mötte jag upp Malin och Anna på klubben. Vi hann precis valla två långa uppletanderutor på ängen innan det började skymma. Chenin var först ut och gjorde tre fina skick i varannan ruta. På fjärde skicket käkade hon snö istället för att springa ut. Det var bara att ta in igen och skicka om. Då gick det bra och hon plockade in det fjärde föremålet. Jag vet bara inte vad jag ska göra när hon börjar äta snö. Är det för att hon tappar motivationen? Blir osäker? Ska man bara strunta i det eller blir det en dum vana då? Nåja, än är det väl ingen fara eftersom hon gör sitt jobb i full rulle för övrigt, men jag får fundera lite på det där.
Moa är rätt rolig under uppletandet. Hon kan hålla på och fjanta och pinna runt, sen plötsligt faller poletten ner och hon bara rusar ut. Ser rätt kul ut när man ser på. Dalton gjorde inte precis sina bästa skick och det var synd för han brukar gå väldigt bra annars.
Malin agerade sedan mottagare på en budföring som inte var den bästa direkt. Chenin verkade väl inställd på att leta saker. Hon sprang ut och började leta/nosa vid sidan av Malin. När Malin ropade in henne blev hon jätteglad. Det var precis som om Chenin blev tacksam över hjälpen. Malin gav Chenin en godis på min order, något vi inte brukar göra annars, men Chenin försökte tjuva. Effekten blev förstås att Chenin inte gick därifrån på marsch. Jag viftade lite medan Malin höll kvar henne och resterande fyra skick gick sedan bra. Budföring brukar ju vara Chenins starka moment, men man får uppenbarligen inte ta något för givet.
Efter budföringen hade vi tur för en man stod och kommenderade en kurs så vi hängde på och fick kommendering allihop på fria följet. Efter lite fotgående körde vi platsliggning. Jag gick tillbaka flera gånger och gav godis som vanligt nuförtiden och faktum är att det märks att Chenin tycker om att ligga där numera och hon är helt tyst. Yes! Lite kryp hann vi också med och en inkallning med ställande innan vi promenerade hem igen.