Så var det måndag igen efter en varm härlig helg. Någon hundträning blev det inte även om tanken slog mig. Jag skyllde på vädret och spenderade tiden på stranden istället. I torsdags kom Bansheen hit och Chenin var eld och lågor. Hon försökte på alla sätt få till en parning. Han var inte lika intresserad även om han ibland gjorde några tappra försök när hon tjatat tillräckligt länge. Vid något tillfälle försökte han säga ifrån och då åkte han på en smocka från Chenin i vanlig ordning. Till slut gömde han sig under bordet medan hon stod med rumpan i vädret. På fredag morgon skulle jag dock få helgens chock. Marc och Jocke var här för att hämta Lazy. Medan vi stod och pratade i hallen lyckades Chenin och Banshee få till en parning brevid oss, när Bansheen för en gångs skull red på Chenin istället för tvärt om. Döm om min förvåning när de till råga på det fastnade, i 10 min. Jag stod där med gapande mun. Det kunde ju bara inte vara sant. Banshee har ju inga kulor kvar sedan 1 år tillbaka. Scenariot finns så klart dokumenterat med min kamera – jag kunde bara inte låta bli fnissandes för mig själv medan Marc och Jocke fick stötta dem. Ja, vad säger man, min fagra Chenin är inte direkt svårparad och Banshee har numera förlorat sin oskuld. Tänk vad världen kan vara rättvis eller orättvis (döm själva), han hade garanterat fortfarande varit oskuld om han inte blev kastrerad. Jag kände mig som värsta idioten som inte visste om att detta kunde hända även om hanen är kastrerad. Funderade först på om jag över huvud taget skulle våga skriva det i bloggen, men det är ju vanligt att ha kastrerade hanar och tikar ihop så jag har väl inget att skämmas för. 😉 Efter parningen var de inte speciellt intresserade av varandra längre. Inte för att Bansheen någonsin var speciellt på. Efter lite parningsmotion fick Bansheen lite cykelmotion för att hämta labben Rocco. Roccisen och jag tog en joggingtur runt Lötsjön innan han blev lämnad i villan. Med Chenin och Banshee åkte Frida och jag till Ålsten och solade och badade. Jag passade också på att klippa Banshee en timme i skuggan medan Frida brände sig. Banshee har fått en fruktansvärd päls sedan kastreringen och det tycker jag inte stackarn förtjänar. Det gick inte att se att det var två byxor eller en buklinje innan jag gav mig på honom. Väl hemma igen släppte jag inte Chenin och Roccisen ur sikte, men det var ingen fara. Chenin är rasist, labbar duger inte, det är aussies som gäller – eller helst rottisar om hon själv fick välja, men som tur är har hon en smartare matte. Ni som sett hur bitchen Chenin förändras med rottishanar, oavsett löp eller inte, vet vad jag menar. Rocco och Banshee blev i alla fall hämtade så Hebbe, Chenin och jag i lugn och ro kunde möta upp våra vänner för lite grillning vid Lötsjön. Och många blev vi, jag fick det till närmare 30 personer. Mitt i grillningen dök en luftballongen upp precis över huvudet på oss, vilket fick grabbarna att skrika och vifta. Chenin reagerade och det kändes skit, min nervfasta vovve. Hon tröstade sig med Annicas korvbröd 🙂 Hursom så landade luftballongen precis brevid oss och det var rätt bra för då kunde vi gå dit och få en avreaktion. Chenin var nyfiken i en strut, eller i en luftballong kan man säga för hon gick in i ballongen från toppen när den låg uppsvälld på sidan och när de slutat gasa. Jaha, en duk sa hon och så var svansen på topp igen. Skönt! Efter grillningen följde min bror och hans flickvän med hem till oss och spelade några omgångar Buzz.
På lördagen var det dags för mer bad. Vi åkte till Kanan med Hebbe, Issen, Ken, Micke och Sanna. Uscha vad varmt det var men ack så skönt att bada. På kvällen blev det utgång till Trädgården för de vuxna så Chenin fick vara hemma och hålla ställningarna med gammelkatten. Kissen har egentligen åldern inne för att svira runt men hans motorik är inte längre den bästa. En tupplur på mattan passar honom bättre. Trädgården kändes överreklamerat. Vi är för gamla helt enkelt. Jag uppskattar mer lugn och ro, ingen kö i baren, eget bord, lagom med folk på dansgolvet, bra sällskap. Jag insåg att jag hellre lägger mer pengar och får mer lyx än vad Trädgården kunde erbjuda. Jag kom på mig själv med att snegla in till Flemmings dansbandsmusik och önska jag var där, men jämfört med det klientelet var jag bara hälften så gammal.
På söndagen kom Jocke över och vi solade medan vi spelade Yatzy och Back gammon. Golvet på altanen var så varmt att man brände fötterna och där la sig Chenin förstås mitt i gassande sol. Efter knappa minuten slank hon dock in och sov på golvet. Men så efter en liten stund saknade hon sina människor för mycket och kom ut igen på den kokande altanen. Inte har hon vett att lägga sig i skuggan på altanen heller. Nej, så nära oss som möjligt. Ibland är hon bara för söt.
På kvällen gick jag på bio med Hebbe, Issen, Kan, Patrick, Veronica, Leyla och Oskar. Vi såg den nya Batman-filmen. Den var helt okej men rätt lång, som en never ending story fast ändå spännande. Jag bunkrade upp med tröja och filt för biografer kan vara så kalla, men de verkade ha AC-problem för det var riktigt hett där mot slutet. Tror det går in runt 1 000 personer på Rigoletto 1 så lite luftkonditionering hade behövts.
Idag var vi tillbaka på jobbet igen. Chenin tar det förstås på fullaste allvar. Hon sover så djupt att hon skäller och springer på mattan. När någon kommer förbi och pratar för gulligt med henne vänder hon upp alla ben i luften och visar kalmagen samtidigt som hon kråmar ner huvudet i mattan och ger fiskögat. Det går hem hos alla. Nya kommentaren är att om alla hundar var lika fina som henne skulle jag också köpa en. Visst är hon världens finaste men aktivitetsnivån kan bedra, även om den blivit något bättre med åldern. Precis som Roccisen så är hon en outtröttlig arbetsmaskin. Hennes motivation sviker aldrig.
Läggdags för oss nu, en ny arbetsdag väntar ju imorgon. Dessutom fick jag inte sova mycket inatt. Vi passar Lazy och kissen och bor därför hos föräldrarna. Det innebär att sömnen tar stryk. Lazy är rätt nervös av sig och lyckas väcka en gång efter annan. Annica ska ta ett nytt levaccin-prov på henne så vi får hoppas att hon kommer i bättre balans med sig själv. Just nu är hon bara för jäkla rädd för allt och har oroliga nerver, men ändå är hon så mysig min gamling!

Avslutningsvis måste jag gratulera Chenins lillasyster Spader och framförallt matte Anneli till SM-poäng i lydnad för andra gången! Vi är bara så stolta över att känna er, vilken kunskap ni besitter och vilket team ni är! Nästa år lär det bli många aussieägare i hejaklacken, vilken jäkla reklam för en underbar ras!