Ännu en dags underhållning med Lisa och Loi (eller Wolfgang alias Wolfie). Chenin väckte mig med en gäsp som övergick i knorrande morr. Då är det bara att skratta och gå upp för Chenin visar gärna vägen till köket och speciellt till hennes egna matskåp. Om hon kunde skulle hon peka på skåpet och skålen. Jag insåg att det behövdes lite städning innan avfärd till Värmdö men efter diverse stopp bar det av. Dagen till ära fick Lazy följa med. Efter att Lisa och Loi hämtats upp vid bensinmack fick jag ett infall att åka förbi hos Susanna (kennel Designerline) och säga hej. Tyvärr var det ingen hemma så det får bli en annan gång. Väl på brukshundklubben la vi varsitt spår till Chenin och Loi. Uscha vad insekter det var i skogen denna soliga dag. Fästingarna är förstås värst. Efter promenad och ingen lydnadsträning alls fick hundarna sina spår. Loi var först ut på ett långt slingrigt spår med tvära vinklar, ombytlig terräng och vägövergång. Superfint jobbade han och jag säger som Carina bara gratulera. Chenin var inte helt olik Loi idag med ett lagom tempo hela vägen, samtliga apporter tagna. Min älskling till hund! *heart* Lisa och jag konstaterade att det hör till undantagen att spåren inte går bra. Det har tagit lång tid att känna denna tillit till Chenins spårande, men nu gör jag verkligen det. En sväng förbi föräldrarna blev det efter att Lisa och Loi lämnats av. Jag kollade på finalen i fältritt medan Chenin befallde mamma om mat och pappa och brorsan över det vanliga tjivet slog vad om en cheeseburgare vilket kuvert som är vanligast använt i Sverige *suck*.

Måndag igen, men för min del: semester! Det skadar inte att det är OS, särskilt som det regnar så mycket. Frida och jag var på make-up kurs i fredags. Jag såg ut som en plastdocka i ansiktet efteråt, men på bild ser det riktigt fint ut. På kvällen kom Kim och Annica över och spelade Buzz. Jag gick och la mig vid ett-snåret eftersom jag vet hur mycket jag ångrar mig annars när jag måste upp tidigt… De andra satt uppe till tre och spelade. I lördags hade vi en fullbokad dag med styrelsemöte för SASK inbokat i Eskilstuna. Mötet tog en stor del av dagen i anspråk och innan Chenin och jag kunde åka hem ville jag såklart utnyttja nya marker för ett spår. Med åskan över mig, dock utan regn, blev det inte särskilt lång liggtid på spåret. När jag gick ut spåret (det gäller spår i allmänhet men detta i synnerhet) passade jag mig noga för att gå där det hänger spindelnät och massa insekter m m. Jag tittar var jag sätter ner fötterna, betraktar omgivningen och analyserar mycket vad gäller vinklar, stigövergångar m m. När man sedan kopplar på hunden då flyger man rent av. Visst håller jag emot efter bästa förmåga men knappast hinner jag se var sätter fötterna, spindelnätet fastnar i ansiktet osv. Vid en apport hann jag hämta andan och märker då att det kryper upp mot fem fästingar på mig. Alla som känner mig vet hur mycket jag avskyr insekter och kan nog föreställa sig hur högt jag skriker. Chenin med sitt temperament kommer flygande mot mig och skäller ut mig, uppföra sig ska man, inte skrika i skogen tydligen, åtminstone ska hon få vara med och leka i så fall. Jag blir såklart arg på henne och då tystnar hon medan jag tar bort fästingarna. Spår säger man och så flyger vi vidare som ingenting, hon är ju inte direkt förarvek även om hon är förig (ekvationen ska gå ihop på något vis). Vinklar och apporter, även nergrävda, blir det tummen upp för. På väg tillbaka går vi förbi några husbilar och jag ser att någon öppnar. I min enfald tror jag att han kanske undrar hur det är med mig, ensam tjej i skogen som skriker och en hund som skäller. Beredd på att svara att det inte är någon fara får jag istället en anmaning om att det inte är ok att rasta hunden här. Förlåt mumlar jag och smiter skamset undan trots att Chenin inte alls rastar sig. Ibland har man uppenbarligen för stor tilltro till mänskligheten. Vis av erfarenhet, och en viss mognad, håller jag numera mun, åtminstone till en viss gräns men jag tar inte vad som. Vägen hem gick smidigt med Lisa i telefonen 🙂 Sen var det snabbt ombyte och sedan iväg till Patricia där min bror skulle firas under stillsam middag. Efteråt blev det Buzz med föräldrar och bror hemma hos oss.
Söndag är guds dag hävdar skenheliga ateist-jag när det passar mig att ta vilodag. Inte svårt att ta en vilodag när man vet att man har hela veckan på sig att göra annat än jobba. En springtur med Sazza runt sjöarna blev det i alla fall medan Chenin fick roa Kim och Annica. Idag blev det å andra sidan först en tur runt Råstasjön med världens goaste hund och sedan en tur till Huvudstabadet med världens goaste mamma. Simning en kilometer på redan muskelvärkande kropp, dessutom utomhus i ösregn. Snacka om vilja!
Imorgon väntar spår med Lisa och nu läggdags…

Jag önskar jag hade tid att komma med en längre uppdatering, men det hinner jag inte och på ett sätt är det rätt skönt. Igår blev det träning med Malin och Lisa på klubben. Chenin fick ett spår av Lisa som kändes kalasbra. Loi fick ett spår av mig med lite terrängskiften och svårigheter. Lite lydnadsträning blev det också med Lisa som kommenderade. Efteråt åkte Lisa och Loi med hem till oss och tillsammans åt vi lunch på balkongen och snackade massa strunt till kvällen. Tack Lisa för alltid lika trevligt sällskap! Meningen var att jag skulle iväg och träna sedan men det vill sig inte riktigt för mig denna vecka. Nora och jag lyckades komma 5 min efter sista insläpp till simhallen så någon motionssimning blev det inte. Istället för att gå och springa hamnade jag i telefon med Ingrid om aussien i allmänhet.
Idag kom jag i alla fall iväg till Huvudstabadet med mamma och simmade en km. Efter promenad med Chenin och Lazy ska Chenin nu vara kvar hos föräldrarna medan jag ska spendera lite quality time med Frida på make up store.
Glöm inte att det är Stockholmarnas dag idag!!!

Fy sjutton vilket regnande. T o m Chenin kisar när vi är ute och promenerar. Igår kväll efter jobbet bestämde jag mig för att trotsa regnet tillsammans med Chenin runt Lötsjön. Det var rätt härligt även om det regnade så kraftigt att det var svårt att se långt framför sig. Trots paraply var jag dygnsur från naveln och neråt och Chenin ska vi inte ens tala om. Öronen tog hela kvällen på sig att torka, men så är de så fina också 😉 Jag kan ändå uppskatta lite regn så här. Hellre det än när det blir slask och lera. Här är trampdynorna än så länge rosa och fina, om än blöta. Hebbe, Chenin och jag tog sedan ett utflykt till Kista centrum där vi åt middag, fikade och lekte med Hebbes Iphone medan han klippte sig. Sen var det raka vägen hem till badkaret som gällde.

Så var helgen förbi lika snabbt som den kom. Ordningen är återställd, Chenin och jag är tillbaka på kontoret och vi är nog lika omotiverade att vara här båda två. Sol och bad vill vi helst ha, men när vi delade på lunchen var det rätt mysigt ändå. Under helgen har det blivit lite av varje. I fredags åkte vi till Strömsholm för vidare undersökning av Chenin. Inte för att hon haltar just nu, men man känner ju på sig om ens älskling inte är 100 %. Nora följde med som sällskap och det var verkligen uppskattat. Härliga, gulliga Nora. På kvällen kom föräldrarna och bror med flickvän över. Tillsammans spelade vi Buzz, Rock Band och Blurp till midnatt. På lördagen blev det en sväng till klubben med Nora och Markus för lite spår och ännu mindre lydnad vid en illa vald tidpunkt. Regnet rann från himmelen, men det är bara till för att trotsas. Lydnaden gick skit, Chenin som inte påverkas allmänt av blött väder har svårt för regn i ansiktet. Det är väldigt gulligt men också väldigt frustrerande. Så länge vi gör något aktivt går det bra, men så fort hon blir stillasittande i 2 sek, kisar hon, gnäller till och börjar gnugga ansiktet i gräset. Det kändes inte som om det var någon idé. Chenin var dessutom lite allmänt påverkad av veterinärbesöket igår. Hon var t ex för trött för att skälla när Markus fick träna och drog inte speciellt i kopplet på väg till spåret. Om jag tänker på vilken typ av hund man vill ha så är ju det ett önskvärt beteende men när jag tänker på att det är Chenin så hugger det lite i bröstet. När Chenin hänger i kopplet mår hon som allra bäst! Spåret gick kanon i alla fall. Full fart och plockade pinnar och vinklar fint. Nora och Markus fick lite kommendering och sedan diskuterade vi metallapporten. Mackan är rätt söt och eftersom han inte ska tävla mer får han göra lite som han vill bara humöret är på topp 🙂
Efter hundträning åkte Hebbe och jag för att kolla på amerikansk fotbollsmatch. Hebbe är ju en före detta grym quarterback och jag är ju sedan gammalt ett fan av denna sport. Eftersom det regnade så mycket körde vi fram bilen till staketet och tittade på matchen medan vi åt medköpt mat, vilket var väldigt mysigt. Först i slutet gick vi ur bilen och in på området. Trots en dagen-efter-Chenin som fått spårträning på morgonen hade hon svårt att hålla sig lugn när det blev för högljutt. Matte tröstade henne med lite förebyggande godis och då höll hon sig hyfsat städad. Det skällde till lite vid touch down men det är inte mer än rätt och förstås inte alls hennes fel. 😉 Matchavslutet var sjukt spännande och Solna vann till slut över Göteborg med 9-8 (efter 3 extrapoäng i slutminuterna).
På kvällen åkte vi på fest hos Söderin som fyllde år. Jag körde och det kändes som ett klokt beslut. Festen var lite galen, lite urartad. Söderin fick en gigantisk badanka som vi hade lite lustigt åt. Denna åkte sedan på lite flygturer ut genom fönstret. Jag var bara liiiite delaktig… Hebbe och jag åkte hem innan den barnsliga festen urartade helt 🙂
Sköna söndag spenderade Hebbe och jag i möbelaffärer. Först en sväng ut till IKEA med lite spår till Chenin på vägen. Jag hittade ett kasst område i Jakobsberg och bestämde att det fick duga. Som sagt, vi Stockholmare är inte så kräsna och inte Chenin heller för den delen. Hon var förstås grymt nöjd att få spåra. Efter IKEA åkte vi vidare till Mio i Hallonbergen. Jag förälskade mig i ett överkast som dock var alldeles för dyrt. Någon gång, då… För övrigt hade vi en mysig hemmakväll med American Gangsters efter att vi spikat ihop nya hallmöbler och städat ur gamla. Löpet är över och ingen kunde vara gladare för det än husse. Äntligen får han tillbaka mysiga Chenin, utan blöja!