Stelt imorse. Det finns egentligen ingen anledning. Igår var en lugn dag. Jag är orolig för hennes ben igen. Annars stabilt framåt.
Jocke och jag sprang runt Lötsjön efter jobbet. Chenin satt i bilen och blängde surt efter oss. Jag tog en sväng med henne efteråt. Lite godislet igår och idag. Nu sitter vi och masserar på sovrumsgolvet framför Efterlyst. Jag får inte sluta, då får jag en tass på mig.
Igår var vi en sväng till klubben. Eller det skulle vara en sväng men märkte på vägen hem att tiden bara försvunnit. Jag körde lite framförgående och fritt följ med fokus på att entra planen. Sen gick vi ett spår. Chenin var hetsig och tog ungefär bara var tionde godis. Dessutom har hon börjat noncha föremål nu när hon stirrar sig blind på godisar. Typiskt också! Jag vet inte riktigt vad jag ska göra åt det. Det är lite för tidigt att ta bort godisarna och egentligen kör vi ju spår för aktivering just nu och inte för tävling.
Fick den här löjliga vitsen av husse:
”Är det sant att din hund kan räkna?”
”Ja, hon är väldigt förtjust i matte.”
Chenin är ganska söt, även när hon snor mat. Hon verkar tycka att hon har rätt till en del saker. När vi kom hem slängde jag in alla leriga kläder i tvättmaskinen. Under tiden rotade Chenin i min ryggsäck och fick ut en stor godispåse. Hon lägger den brevid mig för att jag verkligen ska ha chansen att säga ifrån. Jag märker inget till en början. När jag märker vad hon gjort blir jag lite besviken, men märker till min glädje att allt godis är kvar. Duktig hund tänker jag, ger en godis och lägger tillbaka påsen. Efter en liten stund kommer jag på vad hon gjort – hon har tagit grisörat. Sötaste Chenin! Det var precis som att det hade hon rätt till, det var hennes, medan godiset får man smaka av matte.
Trots en extra timme blev sömnen lidande. Tidig uppstigning för att åka med Anna och Doc till Skärblacka. Får se om jag glömmer någon aussie nu, men jag tror följande var där: Raffa, Zorba, Molly, Izy, Vinna, Twist, Caddy, Nea, Dizzy, Silly, Svansa, Misty, Billy, Doc, Robby, Yoggie och Chenin, samt Ninas tio hundar. Roligt att se så många olika i vallningen. Jag diggade verkligen Izy. Vädret kunde dock varit bättre, vi var rätt blöta, leriga och kalla när vi åkte hem. Chenin fick ett spår som gick över äng, in i skog och avslutades över en mindre väg. Liggtid knappt två timmar. Lugnt och sansat, hon tog runt varannan var tredje godis. Strumpan skulle hon förmodligen missat om jag inte hållt tillbaka henne pga ett brant dike som hon skulle lyftas över.
Hebbe och jag spelar ett spel där man får kort att skrapa – Love game. Sen måste man göra det som står. Imorse bjöd jag därför på frukost på sängen. Sen var det upphämtning av Nora för avfärd mot Kista där vi skulle spåra. Nora fick detaljerade instruktioner om spårlängd, spårterräng, antal steg och antal godisar. Hon la ett riktigt fint spår till Chenin i härlig mossa. Jag la ett knixigt spår till Mackan. Spåret fick bara ligga lika länge som det tog att borsta igenom hundarna och klippa svanstipparna. Båda hundarna spårade med hög motivation och rätt noga, men missade en respektive två apporter. Efter spårning åkte jag snabbt ner till Lötsjön där Jocke och jag först sprang ett varv tillsammans och sedan gick ett varv med Chenin. Hem och duscha innan det bar iväg till min moster där mormor skulle firas för sin 80:e födelsedag. Helt overkligt egentligen att hon är så gammal. Massa folk, barn, mat och små burdjur fanns på plats. Chenin var först galen, vilket hon alltid blir när hon ser mamma. Medan vi åt middag var hon lugn tills hon fick en smakbit. Från den tidpunkten måste man passa om man får något tydligen för hon höll sig väl framme och i vägen hela tiden. Min kusin Timea var min kvälls underhållning. Hon hade kört med öppen dörr på uppkörningen och blivit kuggad. Till saken hör att hennes syster körde upp 11 gånger. Jag var med en av dem och från den finns det många berättelser om hostningar, högerpositioner och bromssträckor. Resultatet av uppkörningen blev en krock med bilen vilket resulterade i en buckla. Edina grät och jag skrattade. Låter som om jag är en hemskt rå människa men det var inte så illa. Strax efter gick gråten över i skratt. Fortfarande berättas denna historia om och om igen på släktträffar, trots att det var över fem år sedan 😉
Efter många timmar hos min moster åkte Hebbe och jag in till stan med hans mamma samt hennes respektive och såg filmen Max Payne. Bra tycker jag, men Hebbe hade högre förväntningar. Hämtning av Chenin hos föräldrarna och sedan hem och decka i soffan.
