En kort sammanfattning av veckan som gått. I måndags var vi en sväng till klubben. Rocco och jag la ett spår. Först fick Chenin gå det, därefter Dalton. Mörkerspår är kul! Anna och jag tog sedan en liten promenad. Dalton och Chenin fick vittring på något vilt och uppförde sig illa. Två arga mattar senare så kan man väl säga, om man ska vara snäll, att de åtminstone försökte uppföra sig. De är båda jäkligt envisa och hårda när de är något de verkligen vill. Lite trist promenad när man egentligen vill ta en mysig sväng chattrandes i mörkret.
I onsdag var jag i Uppsala slott och stod i Ernst & Youngs monter på juristernas arbetsmarknadsdag. Det är alltid lika trevligt att prata med ambitiösa studenter och gamla klasskompisar på andra byråer. På kvällen blev det först springning med Jocke och Roccisen runt Lötsjön, därefter promenad med Chenin, Roccisen, Anna, Doc och Dalton. Chenin, min älskade vän fyllde sex år. Vi firade väl inte direkt på något speciellt sätt. Min ambition är att alla Chenins dagar ska vara speciella. Så i vanlig ordning blev det mycket mys och massage.
I torsdags var det simning för Chenins del. Sämsta sättet att börja sin första dag som sexåring med andra ord. Att simma själv är kul men inte under press i en pool. Men det går an och framåt, även om hon simmar rätt panikslaget. Jag höll i henne vid kanten denna gång och det tror jag kändes bättre för stumpan. Ungefär samtidigt började Hebbe och jag tröttna på Roccisen rätt mycket. Hunden har verkligen damp. Chenin lackade på honom för första gången den kvällen eftersom han håller på och springer över henne hela tiden. Hebbe och jag hade full förståelse för det. Dessutom var han tvungen att vara själv några timmar på torsdagen vilket han besvarade med att störa grannarna i form av ylande. Stackars hund som 11 år gammal inte klarar av att vara ensam en stund. Från och med idag fick Roccisen därför vara hos Ken, åtminstone över helgen, så vi får andas lite här hemma. Anna kom förbi en sväng på kvällen med Dalton och Doc för att kolla på Idol. Jag missade att beklaga mig över att Larsa åkte ut förra helgen. Nu håller jag tummarna för Kevin även om jag inte direkt bidrar med telefonröster. Chenin verkar ha vant sig vid grabbarna. Hon låg avslappnat på rygg i soffan även fast Doc var i samma rum. Det är nog andra gången grabbarna är hemma hos oss men det går framåt. På kvällen fick Chenin äntligen sitt födelsedags-grisöra och att hon skulle få det visste hon förstås långt i förväg. Hon praktiskt taget lotsade mig till skåpet när det var dags. Dessa kloka aussies…