Lördagmorgon var det dags att möte upp Anna o co igen för att spåra. Vi visste dock inte att hela skogen skulle bestå av orienterare. För att vara på den säkra sidan åkte vi så långt bort man kan komma med bil. Det hjälpte föga visade det sig när jag mötte fyra orienterare medan jag la Docs spår. Chenin och Dalton hade mer tur med sina spår. Chenin fick dessutom en apportstig innan och hon verkade lite förbryllad över det minimala spåret. Hon är lite för gammal för att tro att det skulle vara något annat än ett spår, men pinnarna är ju i alla fall älskvärda. Efter spårning åkte mamma och jag och simmade innan vi hamnade med Chenin hos mormor. På kvällen anslöt även min bror och tillsammans lagade vi och åt god middag hos föräldrarna. Hebbe och jag åkte sedan till en inflyttningsfest hos hans kompis i Johanneshov. Chenin fick stanna hos föräldrarna eftersom vi inte kände några på festen. Trots det hade vi rätt trevligt och festen kryddades dessutom med fyndiga lekar. Lekar är underskattat. Hebbe bestämde att när vi fyller år nästa gång så blir det lekar!
Inte heller söndag bjöd på någon sovmorgon eftersom vi bokat photo shoot inne i stan på Model house. En gammal gymnasiekompis (Anna C) hade rekommenderat mig så Hebbe, Chenin och jag åkte dit. Vi hade några jättetrevliga timmar där och köpte förstås med en gäng bilder. Chenin var exemplarisk, gick runt lös och sålde in sig hos alla. Låg brevid medan vi blev sminkade, bjöd fotografen på diverse buskort (slet loss bakgrundspapper, for runt med min nya rosa mössa – ja Lisa ny), gosade med alla i väntrummen, somnade medan vi gick igenom bilderna. Det kändes som att det var många som ville köpa en sån lugn australiensk fårhund efteråt. Chenin lugn hm… aussies lugna hm… Ibland vill man inte tala om vad det är för ras, men det är faktiskt även upp till uppfödare att inte sälja. Medan vi satt och kollade på bilderna började det snöa – mysigt! Efteråt tog vi en sväng till Kista, åt lite mat och köpte en ny vinterjacka till mig på HM.
Hebbe sitter och redigerar bilder nu, men jag kan inte sånt där så det får vara lite original här…

Efter kall men ändå underbar kvällspromenad med Chenin måste jag bara kommentera om äppelskrutt. Anna säger alltid att Dalton äter massa äppelskrutt ute, själv har jag inte sett Chenin hitta så många skrutt ute. Ikväll hittade Chenin två (så människor i Hallonbergen äter faktiskt äpplen också!) som förstås åkte ner. Chenin äter dock mycket mer än bara sånt ute… Nu film i form av dålig Indiana Jones efter vi har sett klart av Linda Rosing i Sanningens ögonblick.