Brr… kallt muttrade jag hela dagen. Efter träning med hundarna på klubben var jag glad att det frusit på. Så himla skönt att inte behöva putsa hundarna rena efter några plusgrader. Idag var Nora, Markus, Banshee, Anna, Doc, Dalton, Malin, Moa, Tjabo, en ny tjej med en storpudel och jag med Chenin och Rocco där och träna. Jag la ett spår tillsammans med Rocco och Banshee. Chenin var i vanlig ordning lycklig över att få spåra, medan jag är mindre förtjust i mörkerspår. Trist nog hade jag sönder Chenins back on track-täcke igår. Jag lyckades dra sönder ena resårbandet när jag försökte få av täcket medan Chenin låg i soffan. I min enfald hade jag hoppats på att kunna sy fast det men efter ett spår med resår överallt i många meter insåg jag att det är bara att klippa av och försöka köpa nytt. Det blev förstås sent på klubben och vi var inte hemma förrän halv tio. Hebbe och jag såg klart Indiana Jones – en film för familjen, inte kanske bara Hebbe och jag.

Lördagmorgon var det dags att möte upp Anna o co igen för att spåra. Vi visste dock inte att hela skogen skulle bestå av orienterare. För att vara på den säkra sidan åkte vi så långt bort man kan komma med bil. Det hjälpte föga visade det sig när jag mötte fyra orienterare medan jag la Docs spår. Chenin och Dalton hade mer tur med sina spår. Chenin fick dessutom en apportstig innan och hon verkade lite förbryllad över det minimala spåret. Hon är lite för gammal för att tro att det skulle vara något annat än ett spår, men pinnarna är ju i alla fall älskvärda. Efter spårning åkte mamma och jag och simmade innan vi hamnade med Chenin hos mormor. På kvällen anslöt även min bror och tillsammans lagade vi och åt god middag hos föräldrarna. Hebbe och jag åkte sedan till en inflyttningsfest hos hans kompis i Johanneshov. Chenin fick stanna hos föräldrarna eftersom vi inte kände några på festen. Trots det hade vi rätt trevligt och festen kryddades dessutom med fyndiga lekar. Lekar är underskattat. Hebbe bestämde att när vi fyller år nästa gång så blir det lekar!
Inte heller söndag bjöd på någon sovmorgon eftersom vi bokat photo shoot inne i stan på Model house. En gammal gymnasiekompis (Anna C) hade rekommenderat mig så Hebbe, Chenin och jag åkte dit. Vi hade några jättetrevliga timmar där och köpte förstås med en gäng bilder. Chenin var exemplarisk, gick runt lös och sålde in sig hos alla. Låg brevid medan vi blev sminkade, bjöd fotografen på diverse buskort (slet loss bakgrundspapper, for runt med min nya rosa mössa – ja Lisa ny), gosade med alla i väntrummen, somnade medan vi gick igenom bilderna. Det kändes som att det var många som ville köpa en sån lugn australiensk fårhund efteråt. Chenin lugn hm… aussies lugna hm… Ibland vill man inte tala om vad det är för ras, men det är faktiskt även upp till uppfödare att inte sälja. Medan vi satt och kollade på bilderna började det snöa – mysigt! Efteråt tog vi en sväng till Kista, åt lite mat och köpte en ny vinterjacka till mig på HM.
Hebbe sitter och redigerar bilder nu, men jag kan inte sånt där så det får vara lite original här…

Efter kall men ändå underbar kvällspromenad med Chenin måste jag bara kommentera om äppelskrutt. Anna säger alltid att Dalton äter massa äppelskrutt ute, själv har jag inte sett Chenin hitta så många skrutt ute. Ikväll hittade Chenin två (så människor i Hallonbergen äter faktiskt äpplen också!) som förstås åkte ner. Chenin äter dock mycket mer än bara sånt ute… Nu film i form av dålig Indiana Jones efter vi har sett klart av Linda Rosing i Sanningens ögonblick.

En kort sammanfattning av veckan som gått. I måndags var vi en sväng till klubben. Rocco och jag la ett spår. Först fick Chenin gå det, därefter Dalton. Mörkerspår är kul! Anna och jag tog sedan en liten promenad. Dalton och Chenin fick vittring på något vilt och uppförde sig illa. Två arga mattar senare så kan man väl säga, om man ska vara snäll, att de åtminstone försökte uppföra sig. De är båda jäkligt envisa och hårda när de är något de verkligen vill. Lite trist promenad när man egentligen vill ta en mysig sväng chattrandes i mörkret.
I onsdag var jag i Uppsala slott och stod i Ernst & Youngs monter på juristernas arbetsmarknadsdag. Det är alltid lika trevligt att prata med ambitiösa studenter och gamla klasskompisar på andra byråer. På kvällen blev det först springning med Jocke och Roccisen runt Lötsjön, därefter promenad med Chenin, Roccisen, Anna, Doc och Dalton. Chenin, min älskade vän fyllde sex år. Vi firade väl inte direkt på något speciellt sätt. Min ambition är att alla Chenins dagar ska vara speciella. Så i vanlig ordning blev det mycket mys och massage.
I torsdags var det simning för Chenins del. Sämsta sättet att börja sin första dag som sexåring med andra ord. Att simma själv är kul men inte under press i en pool. Men det går an och framåt, även om hon simmar rätt panikslaget. Jag höll i henne vid kanten denna gång och det tror jag kändes bättre för stumpan. Ungefär samtidigt började Hebbe och jag tröttna på Roccisen rätt mycket. Hunden har verkligen damp. Chenin lackade på honom för första gången den kvällen eftersom han håller på och springer över henne hela tiden. Hebbe och jag hade full förståelse för det. Dessutom var han tvungen att vara själv några timmar på torsdagen vilket han besvarade med att störa grannarna i form av ylande. Stackars hund som 11 år gammal inte klarar av att vara ensam en stund. Från och med idag fick Roccisen därför vara hos Ken, åtminstone över helgen, så vi får andas lite här hemma. Anna kom förbi en sväng på kvällen med Dalton och Doc för att kolla på Idol. Jag missade att beklaga mig över att Larsa åkte ut förra helgen. Nu håller jag tummarna för Kevin även om jag inte direkt bidrar med telefonröster. Chenin verkar ha vant sig vid grabbarna. Hon låg avslappnat på rygg i soffan även fast Doc var i samma rum. Det är nog andra gången grabbarna är hemma hos oss men det går framåt. På kvällen fick Chenin äntligen sitt födelsedags-grisöra och att hon skulle få det visste hon förstås långt i förväg. Hon praktiskt taget lotsade mig till skåpet när det var dags. Dessa kloka aussies…

för världens finaste underbaraste och bästaste Chenin!
Min lilla tös blir hela sex år idag! Vi har väl firat det med promenad runt Löt och massa gos.

Vaknade imorse och funderade på om det var söndag eller måndag. Kom fram till att det var söndag och att jag glömt stänga av väckarklockan. Snopet insåg jag att det var måndag och att jag aldrig fick någon söndag. Helgen har varit så fullsmockad av aktiviteter att den bara försvunnit. I torsdags lämnade Thomas av Roccisen här. Chenin och han är rätt roliga ihop. Han har ju damp och eftersom Chenin gillar lugna lydiga hundar och Rocco inte uppfyller det första ser man ibland irritationen hos Chenin. Helst vill hon lappa till honom men det går inte för Rocco tittar aldrig på Chenin. Det innebär att han inte uppfyller första kriteriet i hennes kravlista. Roccisen tränger sig före och emellan men visar inget intresse för Chenin. Till råga på det är Roccisen en typisk labbe som måste bära på saker hela tiden och Chenin ör en typisk aussie som måste äga allt hela tiden. Roccisen går runt med strumpor och leksaker och Chenin tar ifrån honom allt. Ganska kul när Rocco går runt med Chenins korkskruv i munnen. Det är lite svårt för Chenin att sno tillbaka den när den inte sticker ut ur munnen vilket leder till att Chenin går efter och kollar på Roccisens mun hela tiden och väntar på att han släpper den.

Efter den panikartade simningen i torsdags hade Chenin lite träningsvärk. Detta trots att Chenin simmade samma antal minuter som förra gången. Anna och Doc var med och sällskapade. Efteråt tog vi en tiominutersrunda i trakterna. Chenin har blivit jätteduktig när Rocco går lös. När hon var yngre skällde hon som en galning om någon annan hund var lös när hon var kopplad men nu går hon till och med lugnt emellanåt. Dessutom skadar det nog inte ur Chenins perspektiv att Rocco lyder och aldrig bjuder in hundar till lek. Jag tror faktiskt att Rocco och Chenin kompletterar varandra bra. Även om Chenin tycker bättre om Banshee än Rocco så är det en stor fördel att hon aldrig rider på Roccisen.

I lördags var det upp tidigt och iväg till Enköping där det skulle vara uppfödarmöte. Jag hittade en närliggande skog och märkte först efter att jag lagt ett spår där att det var ett militärområde. Typiskt, men fördelen är att det inte går så mycket folk i alla fall. Varken Chenin eller jag blev skjutna så det var nog lugnt. Medan spåret låg till sig läste jag hundsport och brukshunden. Chenin spårade bra men hetsigt. Jag konstaterade att det är tur ibland att man är ute själv i skogen för jag är inte speciellt pedagogisk när jag argt skriker ta det lugnt. Som tur är, är det som att hälla vatten på en gås när Chenin spårar. Hon tar aldrig illa vid sig. Jag kan ju bara inte låta bli när jag blir orolig för hennes rygg. Efter spår var det en något lugnare Chenin på mötet än vad det hade varit utan spår. Chenin fick ligga i ett hörn på sin filt i stugan så hon inte behövde sitta i bilen och bli kall. Uppfödarmötet blev fem timmar långt och innehöll en hel del intressanta diskussioner. Visst får man vara glad för att det var några som kom. Av 70 inbjudna var det 3 uppfödare som kom utöver styrelsen och arbetsgrupper. Sammantaget var vi 9 där. Avstånd är förstås ett giltigt skäl, liksom flera andra, men med tanke på hur många uppfödare vi har runt mälardalen känns 3 uppfödare som ett väldigt klent antal. Håller tummarna för att det är fler som kommer till Mullsjö i januari. De som var där hade dock mycket åsikter och olika åsikter så mötet blev givande.

På kvällen hade vi lite fest hemma hos oss. Vi spelade guitar hero och sing star till vin och öl. Kvällen blev särskilt rolig eftersom Anna, Nora och Frida kom utöver de gamla vanliga gänget. Vi gick vidare till Weissen där vi sjöng lite karaoke och träffade massa gamla vänner. Resterande håller vi tyst om, vi ska inte skämma ut folk på nätet. Hm Anna… hm jag speciellt… och Nora åker också med på ett hörn.

Söndag började med ett telefonsamtal från Anna. Jag kunde knappt prata vid den tiden. Men det hindrade oss inte från att åka till Bro. Nora, Markus, Banshee, Anna, Doc, Malin, Moa och Lisa och Loi (som ordnat allt) våldgästade Ingrid och särskilt Ingrids får. Loi vallade förstås fint. Det märks att Lisa och Loi är på rätt väg. Vi uppmärksammade Lis på lite detaljer som händer när Lisa vänder sig om. Moa jobbade verkligen superfint idag till hon kom på att fårskit är godare 😉 Doc är såklart galen! 8 månader gammal redan stångad av får och låser käftarna i ullen. Anna var lite orolig både för hund och får så jag gick lite med Docan så att inte Annas oro skulle smitta av sig. Men även här passar uttrycket, som Ingrid sa, som att hälla vatten på en gås. Han kör sitt race. Till slut fick Ingrid ta runt honom i fållan. Han är rätt stark i kopplet som Ingrid sa… Det häftiga med Doc är att han har mycket eye och väldigt mycket djurkänsla även om han är het på gröten (kanske har Chenins heta temperament smittat över). Sen visar han såklart att han är en aussie, så om tackorna utmanar (vilket de gjorde ovanligt mycket) så hjälper han gärna till, särskilt om man visar att man inte själv har total kontroll på situationen. Anna får verkligen något att bita i eftersom man som nybörjade i vallning oftast känner att man inte har den kontrollen. Jag tror dock att Doc (dockigt) kommer att bli kanon. Känns som att det här passar honom. Dessutom tycker jag Doc verkligen visar på stort mod och att han inte är vek någonstans. Det ska bli så kul att se honom göra MH nästa höst! Chenin fick ett minispår där ute i Bro innan vi åkte hem. Nora och jag åkte förbi MAX, köpte mat och satt i bilen och snackade hundar och hunduppfostran. Vi hade säkert fortfarande gjort det om inte det varit fars dag. För till Chenins och Roccisens glädje åkte Hebbe och jag till mina föräldrar. Det finns platser och det finns platser. Det här är en sådan plats! Hundarna fick sedan vara kvar där medan Hebbe och jag gick på bio med Issen och Mattias. Vi såg nya bondfilmen och den var helt ok. Jag somnade på ett nafs när vi äntligen kom hem.