Då var vi hemma efter helgens bravader. I lördags blev Lisa och jag samt Chenin och Choice upphämtade på Brommaplan av ordförande Carina. I gemensam mak bar det av till Eskilstuna för planeringsmöte i rasklubbens regi. Alla arbetsgrupper var inbjudna och summa summaro var det jättetrevligt, väldigt många intressanta diskussioner och ett stort steg i rätt riktning vad gäller mycket.Choice fick leka en hel del med brorsan Rambler som jag beställt dit via Gunnar. Carina hade även med sin dansk-svenska gårdshundsvalp så mycket bus bjöds det på. I övrigt tyckte jag Chenin och Choice skötte sig ypperligt. Chenin blev väldigt förtjust i Anettes Glammis som höglöpte. Hon försökte på alla möjliga sätt charma och komma tillräckligt nära för att rida på henne. Överlag märktes det väldigt tydligt att Chenin tagit sig till Choice nu. Det var nämligen stor skillnad på Choice och övriga valpar för Chenins del. Choice fick sova i Lindas kompostgallerhage brevid sängen på kvällen så Chenin inte skulle behöva vakta sängen. Igårkväll satt vi tillsammans och drack vin, Chenin fick först sitta i knät medan valparna busade och blev därefter förpassad till hagen. För att vara Chenin med tre busar utanför var hon väldigt duktig. Idag hann vi med ett kort kort godisspår i skogen innan vi efter lunch åkte hemåt. Carina släppte av mig vid Alvik och vi fick en märklig tunnelbanefärd hem. Vid Fridhemsplan var det en sinnessjuk dam som gormade och skrek åt alla håll. Jobbigt kände jag och gick så långt fram jag kunde på perrongen. Choice satte sig då och bajsade precis innan tunnelbanan kom. Jag tokletade igenom ryggsäcken efter bajspåsarna som jag lagt längst ner, samtidigt som jag hörde damen komma, samtidigt som tåget kom. Jag hann precis plocka upp och slänga innan vi var på tåget. Då tyvärr i samma vagn som damen med en opackad väska. Jag hörde henne skrika, tyckte att hon sa nåt om hundar och tittade på hundarna men mest gormade hon åt alla möjliga på olika spårk. Jag bytte vagn vid nästa station så vi kunde ha en trevlig resa hem. Hundarna var gulliga och underbara, så lättsamma att ha och göra med. Chenin la huvudet på sne och lyssnade när damen skrek, Choice som verkar tro allt är normalt i alla lägen letade godisar. Vid fyra kom vi hem till ett ganska eftersatt hem.
Det är bara en hund försöker jag övertyga mig själv när jag med klump i halsen lämnar över lillvalpen till min vän Anna i slussen. Nog för att jag vet att det är jobbigt att lämna bort Chenin, men jag hade ändå inte trott att jag skulle hunnit fästa mig vid valpen så snabbt. Det går såklart finfint för henne. Hon busar och sover och visar inte en tendens till oro.
Igår var vi förbi Mikko, Paulina och Tim på kvällen. Alla hundar var snälla mot varandra. Kul även för Chenin och Tim att träffas – det var längesedan. Chenin vaktade inte valpen mot Tim och inte Tim mot valpen. Hon tycker nog om båda, även om hon fortfarande kan bli osäker på båda i olika sammanhang. Choice kämpade hårt för att få igång Tim, sprang runt runt soffan, högg honom i nosen. Till slut lekte Tim med henne. I stort sett kan man säga att Choice visade upp alla sina galna sidor för Mikko. Hon flög i luften, hoppade rakt upp och var igång som en värsting. Högg i fötter och ansikten. Sprang så hon välte av sig själv osv. Efter ett tag tog jag upp henne i knät. Lite hönsmamma är jag allt efter att Chenin haft sån otur med sitt korsband. Man behöver ju inte utmana ödet.
Efteråt gick vi ut lite och det blev lite kaosartat. Tim lyckas alltid trycka på Chenins svaga delar. När det kommer folk han känner skäller han glatt, fast mörkt. Chenin fortätter med att alltid skälla ut Tim. Samma visa varje gång och det innebär att det är två hundar som skäller när det kommer folk, utan att egentligen mena det. Jag tycker det är sådär när man har en valp. Dessutom var det två stora hundar på väg fram lösa, varav en lekte med pinne och skällde. Det gjorde Chenin upprörd. Jag fick släppa henne till slut eftersom jag blev så arg av allt gapande. Hon är förstås tyst när hon är lös. Som tur var verkade inte Choice förstå vad det var liv om.
Efter en koll på klockan slängde jag mig iväg med hundarna till hundsimmet. Det var lite bökigt med två hundar själv men det gick oväntat bra. Jag var mest orolig för att Choice skulle falla ner på ena kanten av poolen när hon går efter mig runt. Men jag undvek det stället och efter ett tag tröttnade hon på att gå efter mig fram och tillbaka och la sig istället på de trygga kopplena och sov. Duktig valp! Chenin simmade fem pass på ca 2 min per pass. Jag måste få tag i en exakt klocka att mäta med.
“Vi har köpt valp” säger jag. Jag säger inte “vi har köpt en till hund” för då låter man galen. Jag säger inte heller “vi har köpt en ny hund” för det låter som ett utbyte. “Vi har köpt valp” således. Vi har en hund och en valp…
Chenin tycker lite bättre om Choice för varje dag som går. Hon har börjat kolla på henne ibland. Och inte på det stränga viset utan mer på ett sätt som bekräftar att den lilla faktiskt existerar. Hon reagerar dessutom starkt om Choice gör några valpljud ifrån sig. Chenin visade upp många fina modersinstinkter när hon hade valpar och det skulle vara så kul om hon plockade fram lite och visade hur världens bästa mamma kan vara. Tjejerna kan vara tillsammans inomhus men jag vill ha fullständig uppsyn över Choice.
Hon vill så gärna vara nära Chenin. Chenin vill så gärna ha sitt utrymme. När Choice kommer rultande backar Chenin undan – dock utan att morra – och då tar jag direkt bort Choice. För jag vet så väl vad nästa steg är för Chenin, även om Choice verkar ha glömt bort det. Chenin litar verkligen på att vi tar hand om situationen så det känns bra. Dessutom är hon inte alls lika illa berörd av Choice längre. Hon ser mer ut som om hon vill vara med henne, dock inte i samma utsträckning som Choice vill vara med Chenin.
Choice skötte sig bra på jobbet. På lunchen gick vi till Subway. Där bjöds Choice på skinka och det plockade fram vilddjuret i henne. Galet gott tydligen! I övrigt fick Choice väldigt mycket kommentarer igår. Mer än innan. Det beror nog på att jag försökte ha henne lite mindre i famnen. T ex fick hon vara på perrongen på tunnelbanan. Så söt var hon när hon lillgammal låg ner och bara tittade medan Hjulstatåget kom, folk klev på och vi fortsatte vänta på Akallatåget. Väl på tåget var det någon som kom fram och gratulerade. Så härligt att höra. Choice gjorde tydligen hennes, och många andras, dag igår.
Vi var till Kista Centrum på kvällen. Hebbe klippte sig och tjejerna och jag väntade tålmodigt. Det är viktigt med sådan träning också. Därefter skulle vi äta i foodcourten. Hebbe sa att det var sista gången, men det är det nog inte. Skam den som ger sig. Det var inte lätt att hålla reda på valp och äta samtidigt. Till saken hör att vi inte ville ha båda hundarna på golvet i matläge. Valp iknät var inte så lätt, men hon var trött så hon gav till slut upp på att försöka stjäla vår mat.
Jag vägde Choice efteråt. Hon har gått upp 1 kg sedan hon kom till oss. Med andra ord växer hon så det knakar. Hon väger hela 5,5 kg nu. Jag passade på att fotografera båda hundarna igår. Det kommer gå undan det här så man vill ju inte missa valpbilder. Jag filmade lite med mobilen också men det var inte det lättaste. Något annat som växer är klorna på Choice så ikväll kanske jag gör en god gärning åt det. 9 veckor blev hon för övrigt idag!
Nu är hon skott-testad också! Jag skulle hänga upp vår köksmatta på torkstället när jag lyckades knocka ett antal schampooflaskor som föll ner i badkaret. Choice tittade bara och fortsatte med sitt.
Tunnelbana idag igen. Hon känns otroligt vuxen när hon ligger där på sätet med sitt ben. Jag är stolt över henne. Egentligen tycker jag det är tidigt att åka tunnelbana med en valp som inte ens är nio veckor, men fungerar det bra så är det ju lugnt. Promenad i koppel över centralen med massa andra människor. Svansen i topp och äter lite på tuggummin och annat krafs.
Chenin tycker inte om henne, men ingen annan ska få hälsa på hennes valp i alla fall. Dessutom tycker hon lite sämre om alla andra hundar och då bleknar Choice i jämförelse. Det märks så tydligt att hon har något mer att vakta än bara sig själv nu vid hundmöten.
Det fungerar ganska bra på jobbet. Igår gick det strålande fint. Hon sov hela tiden och alla tyckte hon (eller jag) var tråkig. Jag gav strikta order om att man inte får väcka valpen. På jobbet räcker det ju inte med you wake her up – you take her out, eftersom man dessutom måste underhålla henne till hon somnar nästa gång. Idag verkar hon mycket livligare. Vi får se om hon deckar här innan lunch. Vi var i Sahlenhuset nu på förmiddagen. Vi busade lite, tränade sitt, namn, kontakt och passivitet. Idag sa en av delägarna att om Regeringskansliet tillåter hund måste väl vi också göra det…
Igår tog Chenin och jag en promenad med Anna, Dalton och Doc vid Lötsjön. Choice var med ner och hälsade på Dalton sedan gick Hebbe hem med henne. Chenin behöver lite egen tid och jag behöver promenera utan att bära på några extra kilon. Chenin blängde förstås lite surt på Dalton efter att han hade petat på hennes valp. Det känns ändå som att ju mer de umgås med andra hundar, desto bättre blir deras relation.