Hundbus
Jag går runt och bara är glad. Deklarationssäsongen tog slut i måndags och nu finns plötsligt all tid i världen för annat än stress över jobb. Igår hade jag en ledig kväll och då stämde Frida och jag träff för gemensam promenad till uteservering i Sundbyberg. Hundarna låg snällt uppbundna brevid bordet medan vi åt. På slutet tröttnade dem och började möblera om i rabatten. Annica och Sazza kom förbi för att lotsa hem oss tryggt och det satte fart på hundarna. Jag hade god lust att läsa lusen av två vrålande svart-vita, som inte skällt ut en hund medan de låg uppbundna, men med respekt för ätande gäster blev det hyssjande. Sazza är tydligen jättestor, jättesvart och jättefarlig. Choice tyckte det och Chenin bara tog chansen att hänga på. Hon vet inte ens om hon är arg eller glad, bara taggad liksom. Väl hemma så hittade tjejerna lilla bc-Zorro under vardagsrumsbordet. Enligt hussarna hade Zorro gråtit över att inte tjejerna var hemma och överrumplade honom – han var tydligen lika uppenbar att läsa som en öppen bok i den frågan. Chenin är tokkär i Zorro, bjuder in till lek och flirtar. När Chenin är gullig med andra hundar är något av det sötaste man kan se. T o m icke-hundintresserade hussar ler. Jag tog med Zorro och Choice och gick ikapp Annica och Sazza. När vi följt dem hem blev det röj hela vägen hem. Choice jagar Zorro, kommer ikapp och med ett morr sitter hon i nackskinnet. Han vänder om, lägger sig i lekställning och springer vidare. Jag tror bc’s har bättre koll på var de sätter fötterna än aussies, Zorro parerade lyktstolpar, branter och mig där Choice förmodligen skulle ha sprungit rakt in om det inte vore för Zorro.