I samlad, men försenad, trupp anlände Hebbe och jag med hundar till midsommarfirande hos Kim och Annica. Det var uppdukat till sillunch på parets veranda utanför veterinärkliniken. Lazy och Choice fick glida runt på tomten medan Chenin satt uppkopplad (eftersom lös Chenin innebar bus med Choice). Mido sprang runt fötterna och Sazza var förpassad till övervåningen. Sillunchen erbjöd allt man kunde önska sig i matväg och lite till. Vi sjöng en hel del precis som det ska vara på midsommar. Tur med vädret hade vi också, men mindre tur med Lazy. Lazy är ju inget stort fan av tillställningar så hon la sig i ett hörn av tomten brevid grinden och precis bakom soptunnan så hon var utom synhåll för oss. Där lyckades Lazy med bedriften att hitta det enda hålet i staketet och förmodligen ovigt ta sig ut. Kim och jag åkte på stort eftersökningsuppdrag. Jag ringde min bror (polis) som tyckte jag skulle ringa polisen såklart. Givetvis hade de fått ett samtal om en upphittad hund i Duvbo men hade inte numret till upphittaren. När de väl kom med Lazy till polisstationen så ringde upphittaren upp och levererade sedan Lazy till oss. Lazy var rätt glad att se mig, viftade till och med på svansen. Besviken blev hon dock när hon märkte att Kim satt upp nytt staket. Vi fortsatte med tårta och hotshot innan lekarna tog vid. Killarna mot tjejerna, tjejerna vann först säckhoppningen, förlorade stafetten som slutade med penna mellan benen i flasköppning (vilket enbart berodde på att vår penna lossnade från snöret hela tiden), vi vann sedan kasta boll, förlorade, äta kolasnöre snabbast möjligt, vann ägg-på-sked-stafetten, förlorade tandemstafetten med hoppsnurrade ben med partner (även denna ledde vi stort men så lossnade snöret på sista paret), vann kubb, vann singstar men förlorade frågesporten. Totalt sett vann därför killarna, fast det var ganska rättvist! Mer sång, mer mat och mer dricka – inflyttade i garaget pga hällregn. Vi var så pass många att det var riktigt varmt och mysigt i garaget. God grillad mat, även om det är svårt att slå alla goda finesser på sillunchen. Chenin och Choice gled runt lite som de ville, snodde klappar och köttbitar. Choice var till slut så trött att hon rödögd kurade ihop sig till en boll och somnade. Vid midnatt fanns det önskemål om inköp av vissa specerier så Ole och jag gav oss på en cykelfärd till centrala Sundbyberg och Seleven. Hebbe och jag tog sedan en taxi hem med alla tre blöta hundarna, som förstås var tvungna att tokskälla i samband med att föraren dök upp. Typiskt när man glömt beställa hundbil också. Ursäkta, går det bra med tre blöta skällande hundar också? Men det gjorde det. Varför det ska bli sådan uppståndelse vet jag inte. Hela kvällens sista timmar (läs: efter lekarna) har de sovit lugnt. När vi ska gå är det mörkt ute och Choice tycker Lazy ser märklig ut i mörkret. Hon skäller, Chenin hänger på (återigen utan att förstå något) varvid Choice får sig en redig utskällning av Chenin (Chenin älskar att få säga till andra hundar om de skäller av andra anledningar än pga jakt), därefter fortsätter Chenin skälla Lazy i öronen. Suckobucko, när jag skällde blev hon dock tyst… Föraren tyckte det såg ut som om jag hade kontroll. Närdå undrar man?! Efter kort kissrunda med tjejerna blev det grundlig torkning i farstun. Märkte då att Choice blödde kraftigt på framtassarna. Funderade om hon lyckats skära sig på flaskglaset i garaget. Jag tyckte att jag haft koll men man kan aldrig vara säker. Jag tog upp henne i soffan för att torka rent tassarna och undersöka bättre. Då märkte jag att blodet var rosa och luktade krydda… Skönt!

Vi hade en liten incident på morgonen mellan Chenin och Choice, första på tre månader. Det var dock väntat eftersom Choice försöker säga till Chenin ibland om småsaker, soffan häromdagen. Jag höll på att rensa i hundmatpåsarna, hälla över osv när något hände. Chenin fräste till av någon anledning och gav Choice en repa och en bula på nosen. Hon slutade på en gång innan jag hann säga till, vilket var mycket positivt. Det var alltså fråga om en tillsägelse och inte mer. Gulliga med varandra direkt efteråt. Jag tror det kan ha behövts bara för att rensa luften lite och mer var det inte.

Idag däremot blev jag riktigt arg på Choice för första gången. Tjejerna och jag var på väg till Kim och Annica för att hämta bilen när Choice får syn på en stor hare. Hon stannar och tvekar, jag är tydligare en tydligast med mina instruktioner om vad hon ska göra och hur, men så väljer hon ändå att dra efter. Usch vad jag kokade. Jag hivade in Chenin och Lazy på Annicas tomt och satte av efter Choice. Man kan säga att jag läste lusen av henne och hon blev lite låg, undrade nog hur det kunde bli så fel. Antar att det inte kommer ha någon effekt eftersom jag inte fick henne i starten men kanske mitt nej respekteras lite mer nästa gång. För det är egentligen bara det som gör mig förbannad. Mina hundar får jaga, det är ju naturligt och jaktlust vill jag gärna ha mycket av, men de måste lyssna på ”nej” och ”kom”, så är det bara.

Dessvärre lyckades Chenin nita Choice även på kvällen. Orkar knappt med att nämna det eftersom det såklart är mitt fel. Det handlade om märgben som de normalt kan byta mellan sig utan problem. De läser varandra bra och tar från varandra när det är okej, tills människa ska lägga sig i… Då blev det fler saker än ben att tänka på liksom. Man vill ju bara hänga sig. Jag tog ut hundarna rätt omedelbart på en kort sväng för att Choice skulle känna sig bekväm. Svansen genast i topp och självsäker som alltid igen. Det är så tydligt att det är Chenin och Choice mot allt då. I natt sover de isär så båda får lugn och ro. Hebbe ska greja i bilen förhoppningsvis så tjejerna får varsin del i bakluckan och slipper samsas. Ingen av dem gillar att sitta trångt med andra hundar, det syns tydligt på hur de ignorerar varandra. Detta gäller även lilla Lazy. Nu när man har alla tre hundarna blir det en del frågor om alla är mina. Det känns hysteriskt att svara ja på den frågan, men det är ju faktiskt så, även om folk tror man är smått knäpp.

Idag har vi annars ägnat oss åt pälsvård. 0 sek på Choice, 2 min på Chenin och timmar på en stackars Lazy som kände sig djupt kränkt. Jag lyckades ibland slå ihop sax och kam vilket orsakade ett ljud som innebar total panik. Men hon blev rätt fin till slut, även om föräldrarna inte såg någon skillnad. Jag kände att det var dags för pälsvård när de som hittade Lazy igår sa att de, med hänsyn till pälsen, trodde att Lazy varit på rymmen under lång tid…

Pälsvård kräver dammsugning. Vem vill jaga dammsugaren? Choice förstås. Vem står emellan? Chenin förstås, som vill jaga den mest av alla. Men om inte hon får, får ingen. Chenin jagar lite ändå såklart. Samma beteende när det gäller soppborsten hemma. Hon vill gärna stå emellan Choice och borsten eftersom Choice gör alldeles för mycket lekinviter.

Lazy lämnades kvar på Lövgatan medan tjejerna och jag åkte till Huvudsta. Chenin fick simma efter schampoflaskan 15 gånger. Risk för hälta känner jag, hon for nog runt lite mycket igår på festen.

Det blev en tidig tordag på jobbet. Tidig hemgång för att hinna spåra med hundarna. Givetvis utbröt ösregn varvid motivationen gick ner till nära noll. Hebbe och jag åkte runt och ordnade massa ärenden vilket gjorde att tiden drog ut. När jag väl pallrade mig ut för de spår jag lovat stackarna hann klockan bli kväll. Chenin fick ett direktspår och det skötte hon först dåligt. Hon slarvar så in i bengen att jag inte vet vad jag ska göra. Dessutom drar hon i linan så man blir smått knäpp. Hon missar 19 av 20 godisar och speciellt i början för att hon har så mycket spring i benen, samtidigt är hon en grym spårhund för hon gör det hon ska i vinklar och apporter – trots hastighet. Mot slutet växlade hon om och gjorde ett imponerande bra jobb när spåret gick på grusvägen och där jag lyckats korsa mitt eget spår. Hon försökte först rusa rakt över vägen utan att spåra men jag höll tillbaka och uppmanade spår så hon först blev frustrerad men sedan gick hon som en dammsugare – en väldigt söt sådan! Choice spår fick ligga 30 min och fick en hel del svårigheter. Hon gick verkligen kanon, tog en 90 graders vinkel som om hon aldrig gjort annat, fortsatte ner över grillplats på grusväg (där linan återigen höll på att trassla vilket störde henne till en början som om jag korrigerat henne tittade hon besviket på mig) och sedan över äng. Jag ville utmana henne på äng redan nu så hon inte tycker det är något annorlunda. Ängen var inte direkt klippt så hon hoppade fram, dock rakt i spårkärnan. Jag hade lagt en spårapport för att lägga på alldeles för många moment på en 6 månaders valp. Hon tog lyckligt pinnen, ville först fortsätta men jag övertalade henne att vi skulle stoppa lite. Då trodde hon förmodligen spåret var slut, men jag väntade och då dök hon på igen. Strax efter stod fin matburk, ungefär på samma ställe som jag jagat upp ett råddjur när jag la spår. Choice var blöt från topp till tå, jag med men hade regnkläder som skyddade mig. Innan jag åkte ut och la spår var mitt mål att prova spårapporter, resterande svårigheter kom naturligt när jag planerade spårläggningen. Anledningen till att jag ville börja med spårpinnar är för att hon visar stort intresse för dem hemma. Hon värderar dem till och med högre än mjukdjur som piper och som Chenin såg ut som världens mest tacksamma hund över att få. Pip pip pip och stor lycka! Chenin är vansinnigt förtjust i mjukisdjur, även om de lever ett farligt (och kort) liv hos henne. Choice gillar mer hårda saker, gärna trä och plast är hennes visa.

Efter spåren åkte vi till Gustur för att hjälpa till att fodra (har en förmåga att skriva fordra hela tiden – kan vara juristen i mig…) hästarna för att jag ska veta vad jag ska göra i sommar. Min förhoppning var att hundarna skulle vara lite lugna för att visa Gusturs ägare att det fungerar fint med hundarna i stallet. Tro sjutton att de känner det på sig och sköter sig sämre än vad de brukar. Chenin är social med alla i stallet men Gusturs ägare ska hon såklart ignorera, pinsamt, men aussien i ett nötskal. Visst får hon klappa och så, men hennes intresse för henne är noll, dvs hennes ögonkontakt med henne obefintlig. Det där med hälsningen är väldigt individuellt på mina hundar, de har verkligen olika favoriter, utan någon som helst anledning. Choice kan till exempel tänka sig att hälsa på alla möjliga på gatan men dagispersonalen hälsar hon på. Inte av någon speciell anledning, det verkar mer som att intresset för allt annat när grinden öppnas är högre. Hon måste lukta på allt. Chenin, däremot som såklart segar hela vägen dit och helst inte vill gå dit alls, blir så lycklig precis när hon hör dagisfröknarna att hon varje dag river märken på grinden. Hon verkar alltid nyfiken på vem det är som kommer idag. Däremot finns det andra personer som Chenin totalt ignorerar…

Nu midsommarfirande hos Kim och Annika, 16 personer, 1 barn och 5 hundar. Citat: ”det är bara i Sverige man har fler hundar än barn på en midsommarfest!” Rapport följer…

Rumporna: Choice, Rosso, Harry och Mercy. Foto: Marianne Dahlin

Idag var en riktigt bra morgon. Jag vaknade till solsken, en timme för tidigt. Märkte när jag gav hundarna mat att klockan var alldeles för lite men då är det för sent att gå och lägga sig, det blir bara bus. Så jag pallrade mig iväg istället. Det allra bästa var dock att vakna av en glad Chenin med svansen i vädret. Inget annat kunde gjort mig lyckligare efter simning på Arninge igår 4 + 5 + 5 min. Chenin – helt ohalt imorse. Jag själv däremot med värsta träningsvärken efter 2,5 km terrängspringning med Jocke i Ursvik. Men vad gör det?

Choice är nu, 6 månader gammal, lika stor som Chenin. I övrigt är hon väldigt kaxig mot andra hundar just nu. Hon tycker det är trevligt med hundar och bus så länge ingen försöker rida eller hoppa på henne. Hon blir nog inte jätteförtjust i hundar som vuxen, mer åt Chenin-hållet.

Igår var vi en sväng till stallet. Jag red lilla ridstigen med en lite sprallig Gustur. Hon drog med mig i en uppförsbacke så jag fick bli förbannad. Det brukar ju inte hända annars men han var lite hispig igår allmänt. Chenin och Choice var med i stallet som alltid. Chenin far runt i stallet konstant om hon är lös, hon står i princip bara still om hon majestätiskt kan titta ut över stallplanen. Choice sticker ut på egna upptåg på stallplanen om hon är lös och det är inte helt okej. Igår hittade hon en död fågel… Efter det satt hon uppbunden i stallet.