Äntligen lydnad
Hundarna får inte ligga på latsidan särskilt länge. Man vill ju passa på att träna lite medan det är svalare väder. Efter inställd tur till klubben blev det istället träning på vår egna grusplan. Chenin fick för första gången på länge köra rutan och inkallning med ställande och läggande men också metallapportering, fotgående och platsliggning. Hon gick som en klocka och hade äntligen en bra position i fotgåendet. Vad grym hon är när hon vill och vad tävlingssugen man blir! Chenin mår fysiskt bättre än på länge, men det kan lika snabbt vända vet jag. Chenin fick även träna in en rolig plojgrej som handlar om att hon inte ska hålla kontakt med mig. Hennes kontaktsökande är på gränsen till sjukligt så nu får hon bara ta godisen om hon tittar på den. Väldigt intressant och vilken precision det behövdes.
Choice fick träna lite av varje men sloknade ordentligt av att Chenin skällde. Plötsligt gick det inte att hämta metallen, inte springa till mig och inte kampa ordentligt. Citronhalsbandet var slut så jag försökte säga till Chenin att vara tyst men förjäves. Till slut gick jag i taket och tog in Chenin i lägenheten. Då blev Choice en helt annan hund, taggad till tusen. Så vi fick ett kul pass med fotgående, läggande, inkallning, saktagående, kryp, metallapportering (som vi började med konkurrens efter Chenins skällande och vad girig den lill blev då) och fjärrdirigering.
Efter träningen blev det en sväng med hundarna och småprat med hundstallethundägare (som kände till Tjabo) vilket gjorde att klockan blev väldigt sen innan jag somnade.