Jag var seg iväg idag och mötte upp Ingrid för sent för att hinna lägga spår. Jag prioriterade inte direkt det eftersom hundarna spårade igår. Så det blev lite prat på Botkyrka bk och sedan kort promenad innan tävlingslydnadskursen för Anne Dahlin började.

Här kommer lite av det vi pratade om, vissa saker är en påminnelse om sådant som man är för dålig på och andra är helt nya tips som jag nu förstår varför det fungerar. Egentligen gjorde Choice väldigt få saker på hela kursen, men vi pratade mycket om andra saker och så kommer många tips från när de andra deltagarna körde:

• Tänk på att alltid ha rätt attityd i träningen – släpp aldrig igenom annat!
• Använd konkurrens om belöning
• Belöningskedjan består av: 1. Belöningskriterier (bestäm det innan istället för att slentrianbelöna) 2. Timing i form av inlärd förstärkare snabbt 3. Belöning
• Olika hundar måste ha olika bryt: Aktiva hundar kanske måste stå stilla i belöningen och få ett till bryt för att inte lära in fler saker innan belöningen kommer.
• Ingångar: jag gör omedvetna hjälper, särskilt i apporteringen. Stå rak och hjälp till med stegförflyttning vänster istället.
• Apport: Träna bara ingångar genom att placera den bakom henne och sedan belöna bakåt vid olika tidpunkter på ingångssträckan – stå alltid helt still (inte röra mig bakåt som jag gärna gör nu)!. Träna gripande genom att belöna med leksaken när hon lyfter apporten brevid mig (belöna ej avlämningen och släppet som jag gör nu!). För att få bort tugg vid avlämningen, ta aldrig apportbocken själv från henne vid avlämningen – ge istället ett brytkommando och belöning.
• Fotgående: kör med aktiva störningar både inför fotgåendet och under för att få fokus hela program. Låt hunden aldrig misslyckas mer än 2 gånger på rad. Vid höger om halt, träna med backsteg. Få uthållighet genom att släppa igenom momentbrister men aldrig attitydbrister.
• Inkallning med ställande: Hopp-stå kanske inte är effektivt. Kör istället extern belöning bakom och belöna först släta inkallningar. Alternativt träna spontana ställanden medan jag går bakåt.
• Rutan: Kör med target, låt hunden söka upp rutan från alla håll oavsett min placering.
• Konan: Shejpa in henne att runda andra saker först.
• Vittringsapportering: Börja med godis emellan vittringsapporterna, sedan söka upp bara din pinne gömd i gräs, därefter in mellan vittringsapporterna med stark lukt.
• Egna reflektioner: Jag måste bättra mig rejält vad gäller belöningar och variera mer, inspiration från andra i form av petflaska i snöre, snusdosa med godis, extern belöning och själv spring med.

Med på kursen var även två golden retriever, en flat coated, en boxer, en briard, en bc och en cocker spaniel. Det kändes som en givande kurs för de flesta och så tycker jag personligen att det är skönt att Anne Dahlin pratar så fort att hon slukar ord. 🙂

Jag är också glad för att det varit en så underbar dag för Chenin. För det första fick hon träffa Ingrid, vilket är Chenins stora kärlek sedan barnsben. Hon kunde givetvis inte sluta kolla efter henne och blev till och med glad och nyfiken att se Benz bara för att det är Ingrids hund. Utöver det uppförde hon sig hela dagen. Visst var hon väl tjurig mot någon hund men det är helt obetydligt i jämförelse med att hon inte taggade konstant på den hund som var inne och körde för tillfället. Ett tag låg hon utslagen på sidan och sov, och då blir man faktiskt varm i hela hjärtat kan jag meddela! Det skulle aldrig hända på hemmaklubben där förväntan går över allt annat. Istället för att spendera sju timmar i bilen kunde hon vara med ute och charma in sig hos alla för tillfället hundlösa hundmänniskor. Hon är ju rätt bra på att tigga, gosa och clowna sig så minst en funderade allvarligt på att köpa aussie efter Chenins framfart…

Chenin vittrar Ingrid:

Benz vägrar leka med någon som är så oförskämd som Choice:

Chenin inför spår, foto: Lisa?

Chenin verkade helt OK idag så det känns bra att den där smällen i förrgår inte tog värre. Efter promenad och annat var det flygkurs på schemat idag. Vi pratade återigen om medvetenhet och acceptans. Men även tvångstankar och olika typer av verklighet. Varför man har svårt att unna sig saker, vad optimala val och andra alternativ innebär, hur man går miste om saker, att göra rätt val i livet, varför man inte gör det och vad det innebär, hur man väljer att känna och uppfatta saker m m. Att man ganska lätt kan förändra verkligheten och se till att den passar, men också att det ibland inte går att projicera sina tankar på verkligheten och vilken ångestkänsla det kan ge. Känns som att man synat terapin när man börjar bli medveten om så mycket andra feltänk man gör att man faktiskt börjat inse att det inte är allt det andra som är fel utan jag. 🙂 Jag tror jag fyller i tidsluckor i hjärnan med eget arbete – ganska ofta. Hebbe och jag funderar också på om man generellt sett har för många val i livet? Paradox of Choice om någon hört talas om…

Nåväl, efter kursen blev det träning på klubben i många många timmar. Jag fick tid att fundera och reflektera under tiden jag la spår. Återigen ängspår för Choice för att på något vis avgöra om hon har problem eller inte. Chenin däremot fick skogsspår. Jag gick förbi myrstackar och fokuserade på att ta kontroll över mina obehagskänslor. Man får nästan ta sig i kragen liksom.

Chenin gick sitt spår felfritt, hittade alla tre saker och gick i kärnan hela tiden. Choice gick också riktigt bra, så glöm allt jag tidigare skrivit om att hon inte går bra på ängspår. I spåret låg det dessutom 6 apporter för att verkligen motivera och belöna henne. Mitt pepptalk under spårandet gjorde henne också extra på. Det enda dåliga partiet var när hon stirrade sig blind på fåglarna. Det är verkligen frustrerande när hon då stänger av nosen och missar en apport. Ingenting motiverar henne lika mycket som andra djur. Hon blir liksom manisk. Men nu fokuserar jag på det positiva och det såg då riktigt bra ut. Brorsan hennes blev igår uppflyttad till lägre spår med 305 poäng! Helt galet och kan han så borde även hon kunna.

Efter spårningen kom Jocke. Jag visade lite påbörjad slalom mellan benen med Chenin och sedan fick Chenin vara kvar i bilen medan vi gav oss iväg på springtur, gula 5 km blev det men på slutet intervall körde vi.

Efter springningen stod vi och snackade strunt innan jag gick ner på lydnadsplan med Chenin. Vi hann inte mycket förrän Anna dök upp. Då blev det istället promenad och sedan lydnadsträning där även Sofie, Malin och Maria dök upp. Jag dubbelkörde mina eftersom jag knappt står ut med Chenins skällande (och vi körde på nedre planerna = långt till bilen). Varannan hund på target, rutan, backa, fjärr, fotgående. Choice fick köra kryp och Chenin hakan i backen. Sedan blev det gemensam platsliggning och tro det eller ej men Chenin var faktiskt tyst under hela tiden. Choice fick även köra ett kort kort pass själv bestående av fotgående, läggande, inkallning, ställande medan Chenin skällde hysteriskt.

Väl hemma insåg jag att jag varit på klubben länge, nästan 6 timmar. Gulligaste Anna kom med 2 bananer för att blodsockret inte skulle sjunka som en sten. 🙂 Hundarna har knappt rört ett finger sedan vi kom hem.

Imorgon väntar fullsmäckad dag med besök hos Ingrid på förmiddagen och sedan heldagskurs för Anne Dahlin till sent på kvällen.

Jag ville inte gå upp i morse. Jag visste det ju redan igår, men fick det bekräftat när Chenin inte väckte mig. Braket igår gjorde att hon knappt kunde resa sig idag. 🙁 Som tur var kom hon igång sedan och verkade må helt bra, men det kommer definitivt bli några jobbiga dagar nu att försöka läka med massage och ultraljud.

Vi mötte upp Anna i skogen för att få till lite mer träning på ängspår. Jag inledde starkt med att låsa in bilnycklarna i bilen och fick låna Annas bil till föräldrarna för att hämta reservnyckeln. Anna hann under tiden lägga två spår till Choice och Doc. Gemensamt la vi sedan ett spår till Chenin och Dalton som dessa tog stabilt och säkert med alla apporter markerade. Chenin och jag gick i vanlig ordning först och Dalton och Anna en bit efteråt. Godisspår är nästan mer fromt för Chenin än promenad med tanke på vilken hastighet hon håller i kopplet jämfört med i godisspåret. Choice och Doc skulle få konkurrensspår, först på äng och sedan i skog. Varannan apport var det som gällde och det gick väl på det stora hela bra men detta var något som behövdes för Choice vad gäller ängspår. Hon började nämligen jaga sork efter första apporten så då var det bra att Doc kunde ta över och kanske ge någon form av dragning på spåret istället för på allt annat. Vissa sträckor gick hon dock riktigt bra. I skogen gick hon överlag bra.

Väl hemma från kursen igår mötte vi upp Anna på klubben för lite promenad och lydnadsträning. Chenin fick påbörja ett nytt moment i form av slalom mellan benen och Choice grillades i det mesta, inklusive kommendering, framförgående, budföring, apportering, hopp, fotgående, rutan, kryp, inkallning med ställande, fjärr, läggande, ställande osv.

Idag var det fullt schema. Först blev det spår på morgonen med Anna, Sofie, Malin och Linda (=länge sedan). Chenin fick ett godisspår som gick mycket bra, alla saker upphittade. Choice fick ett ängspår som Anna lagt, ålder ca 1,5 timme. Ängsspår är inte hennes grej, hon känns fjesig (Annas ord), men hon tar sig runt travandes. Väl inne i skogen gick det undan, hon fick för mycket lina och sedan var vi borta från spåret. Ingen vidare spårning idag helt enkelt och sedan bestraffade hon sig själv genom att lukta på elstängslet som omringar fåren istället för att komma när jag ropade.

Efter spårning åkte Hebbe och jag till Åkersberga för att hälsa på lite bekanta till honom. Chenin och Choice badade men lyckades dessvärre under lite tafattlek braka rakt in i Micke (Hebbes mammas kille) med resultatet att han föll över Chenin som i sin tur skrek. Jag mår nästan illa av att tänka på det och vet precis vad konsekvenserna blir… Promenader, lunch och fika i solen hann vi med innan vi åkte vidare på en kräftskiva i Åkersberga. Chenin och Choice skötte sig faktiskt helt underbart på skivan trots hundrädda och många tyckte att de var två väldigt tysta och diskreta hundar. Inte utan att man blir lite stolt!

Det har varit en veckas ordentligt slit med skattekurs 2 där allt annat kommit i andra hand till förmån för plugg. Som tur är har det varit väldigt kul med kursen. Revisorerna, som de allra flesta lustigt nog arbetat 2 år längre än mig på Ernst & Young, har varit ambitiösa och ställt många frågor. Så kursen har känts levande. Min chef värmde upp dem första passet första dagen och sista dagen har vår roliga professor dragit fyndiga skämt så man kikna. Det har helt enkelt varit en väldigt lyckad vecka på Skeviks gård på Värmdö. Även om jag vissa nätter somnat med materialet i knät i frustration och panik inför morgondagen, har det ändå gått väldigt bra väl där. Jag måste ju inse att jag är som bäst när jag improviserar exempel istället för att plugga på till absurdum. Platsen och maten har också varit bra men jag har pendlat hem alla kvällar utom igår, då det istället blev för mycket vin. Hundarna har sovit hos mamma inatt.

I tisdags kväll började tävlingslydnadskursen på klubben som vi anmält oss till. Fotgående var temat för denna gång. Nyttigt och roligt! Gällande Choice och mig tittade vi särskilt på höger om halt, ingångar på plan, hastighetsändringar, kommendering och pratade kontaktsläpp. Jag har funderat lite och kommit fram till att jag ibland släpper igenom för mycket, bara för att jag övar på något annat. I övrigt är det uthålligheten som jag måste öva, men det står ju lite i kontrast till att jag inte ska släppa igenom saker. Hm… Platsliggning körde vi också med hela gruppen och Choice försökte två gånger ta några steg mot Tristan (eller Sofie med sin korvficka var nog syftet), dels när jag kopplade loss eftersom jag provocerade lite med själva losskopplingen, dels när Sofie belönade Tristan efteråt. Lillfröken! Kursen består av sju deltagare med hundar däribland Doc och Tristan samt en cavalier, en tollare, en flat och en blandras. Toni och Jenny är duktiga instruktörer med höga ambitioner.