Trött dag idag, lite för Chenin men väldigt mycket för Choice. Så trött att hon somnar i hissen på väg ner till tvättstugan (=en våning), sover tungt på sidan i tvättstugan och vägrar röra sig om inte jag ropar. Därefter vägrade hon följa med till tvättstugan och även Chenin bangade någon gång (!). Choice kan vara så konstig, går iväg och lägger sig för sig själv och sedan kan endast en bomb väcka henne. Jag är så van vid Chenin som alltid är endast ett stenkast bort. 🙂 Jag tror Choice vill flytta, till ett hem där man får lugn och ro – börjar misstänka att hon är överstimulerad… Jag som ville springa idag, får spara det till imorgon istället – i solen… 🙁

Efter över 5 timmar välbehövlig städning och tvättning idag ville jag sjunka ihop av matthet men jag hade lovat Chenin spår eftersom SMHI lovar sol imorgon och jag därmed lovar mig själv bad. Så till klubben for vi och först blev det promenad över ängarna med regnet hängande tungt i luften. Inget regn kom men det var blött i marken vilket för mig som insektsrädd innebär perfekt spårväder. Chenin fick ett långt godisspår med 6 apporter. Stabilt, säkert och en fröjd att gå bakom henne. Varken rådjur, hare, orienterare eller mountainbikeåkare störde hennes koncentration idag. Hon flöt ut några meter i en vinkel och missade en apport men jag ropade tillbaka henne och då tog hon den på vägen till mig (2 gånger ropade jag eftersom hon självsäkert vände tillbaka till spåret första gången).

Choice fick ett 200-meters spår med fyra apporter i. Jag trodde tröttheten skulle synas för jag märkte det på promenaderna men inte när det vankades arbete, precis som Chenin i frågan. Hon är lite väl fartig i spårningen och hamnar ofta fram och tillbaka i spårkärnan för att jag ger för mycket lina. Svårt det där, men det måste lösas för det är lätt att hon vimsar till det annars. Vid starten gick det en kille knappt 10 meter parallellt med spåret och klev sedan in på spåret och satte sig uppe på en meterhög sten. Samma sten som jag gått alldeles invid och satt den fjärde snitseln på. Choice reagerade inte ens att det fanns ett till spår eller människa – detta är typiskt stockholmshundar för man lär sig samsas rätt bra och hundarna blir väldigt bra på störningar av alla möjliga slag. Lite konstigt bara att låta sin hund gå så nära när han satt på stenen och när man har en hel skog till godo men han såg nog att hon arbetade intensivt med något och att jag plockade snitslar. Den där hunden har för övrigt en speciell spårnäsa för hon stannade en mikrodels sekund där jag hade tagit ett blåbär i farten – fascinerande. Liksom Chenin missade även Choice en pinne för att hon flöt bort från spårkärnan men markerade den när jag släppte på henne igen strax innan pinnen. Choice har numera lika fina markeringar som Chenin, kommer inte ens ihåg att hon haft svårt att komma till mig med dem. Efter spåret sprang jag efter Choice busigt för att hon skulle ladda för lite jakt, då snodde hon runt och bet hål på min underarm. Skithund! Hon är verkligen dålig på att skojbusa – vad har hänt med bithämningar liksom?! Det är fan inte skönt eller kul att leka utan leksak med henne. Jag önskar så att schäfer-Magnus kunde få smaka på det där för han säger alltid att det är bra om det går hål när man leker…

Nu film i form av ”The invention of lying” och gos i soffan.