Höstsöndag
Utslagen i hörnsoffan med en svart rumpa på varje sida som innehas av utslagna välstimulerade underbara tjejer. Hussen sitter några meter bort och söndagskvällen är fulländad. Dagen har spenderats först med Jocke i skogen vid Killingetorp där i stort sett allt gick fel för Jocke, han tog fel val när det gäller aktiviteter, bil, skor, nycklar m m. Allt fick till följd att vi var tvungna att springa hem till honom från skogen för att hämta hans bil och Annas startkablar och sedan ta oss tillbaka till bilen (och Chenin). Det kändes som en galet lång väg men visade sig vid en senare mätning vara 4,5 km – med andra ord en helt lagom tur! Innan springningen blev det dock spår. Choices spårkondition ska nu upp ordentligt så jag la ett långt spår idag med fyra apporter som fick ligga till sig medan jag la Chenins spår, promenerade lite och gick Chenins spår. Korvspår blev det för Chenin idag och det innebar förstås noggrant spårande från hennes sida. Alla apporter inlämnade. Chenin har världens finaste markeringar. Så fort hon hittar något dyker hon in mot mig, lycklig som få. Hon är verkligen min clown. För övrigt mår hon betydligt bättre än på länge.
Choices tur var det sedan och hon har så metodiskt fin stil när hon spårar, i snabb trav stretar hon på utan tempoväxling och ger sig aldrig. Hon hamnar fel då och då men löser allting själv. Hon gick över en vinkel och jag gick efter över vinkeln för att se vad som händer, då vänder hon fint förbi mig och tillbaka i vinkeln. Det är verkligen himla kul att hon är så stabil och säker. Riktigt fin spårnäsa har den där lilla strumpan. Domarna som gav henne 7 på fält skulle se henne i skogen. Jag kan tänka mig att om det blir något som strular för oss så är det motivation och markering av spårpinnar (för övrigt Chenins styrkor). Som det är nu matar hon bara på i samma tempo och då räcker ju huvudet länge, så uthållighet har hon, men skulle det bli riktigt jävligt och motigt vet jag inte om hon skulle dra på hårdhandskarna och anta utmaningen som Chenin mer än gärna gör. Som exempel kan nämnas att Choice hoppade ut ur bilen rakt på mig häromdagen och orsakade blåmärken för att det var lerigt utanför bilen. Samtidigt ger hon sig ju inte i vallhagen. När det gäller hennes markeringar är de just nu under all kritik. Hon missar väldigt sällan en apport eftersom hennes fina näsa stannar upp bara om jag dröjt kvar på ett ställe lite längre än brukligt, men hon tar pinnen och fortsätter spåra alternativt tar upp den, alternativt står bara vid den, alternativt lägger sig, alternativt går mot mig och släpper på vägen… Hur vore det att komma till mig och visa upp den? Vi behöver träna mycket på det här märker jag. Har vi nu lyckats få 10 på apporteringen ska väl detta också gå. I och för sig är det ju hundar som inte har galet pinnintresse (läs Chenins motsats) som får 10 på apporten.
Efter aktiv utedag i lera och löv blev det (efter dusch) tur till Barkarby för shopping på Net-on-Net, XL Djur (blev klart tjejernas favorit) och IKEA. Choice var så trött att hon surade galet mycket på Doc när i träffade Anna. En mindre trevlig grand danois kan också ha påverkat hennes hundhat idag. Matten klarade inte av att hålla hunden så jag fick hoppa in och hålla i så Choice hann undan.