Mamma skulle invigas i längdspåret och hennes nya julklappsskidor testas. Choice hjälpte till.

Trångt i spåret.

Mamma jobbade bra.

Men backarna var ganska hala.

På kvällen var det fest hos Hebbes familj eftersom Leyla fyllde 19 år. Vi äldre var på Garbo och dansade, klunschade och spillde drinkar på varandra. Hemma först vid 06 efter besök hos Maggan, mat på S-grillen med Hebbe och Söderin, mulning i snön, promenad hem pga taxibrist och upphämtning av hundar hos föräldrarna.

Japansk andfilm om Chibi, julklappslek, lutfisk, risgrynsgröt, Karl-Bertil och skjuts hem av mormor avslutade julafton. 

 

Efter att ha nickat till några gånger framför Hälsoresan promenerade Hebbe och jag hem på julnatten med hundarna. Vid vår port sprang det fram en mellanstor blandrastik. Först till Choice som redan hon var lagom sur och sedan hade odjuret ingen självbevarelsedrift alls utan sprang fram till en störtförbannad Chenin trots att ägarna ropade och Hebbe försökte fånga henne. Den reste visserligen ragg och tuppade sig men Chenin mer eller mindre flög på henne utan att hon svarade. Ägarna hann sedan ikapp och fångade in henne, inte helt utan skam. Det känns verkligen tråkigt att det skulle hända, mest för Choices skull som bara blir mer och mer osäker på andra hundar… Men å andra sidan är hon aldrig osäker när hon är själv. Tidigare idag när vi var ute och tränade lydnad (kors i taket på självaste julafton, men vi fördrev tiden i väntan på gästerna hos föräldrarna och behövde en paus från julstöket), så träffade vi en gigantisk bearded collie som Choice blev väldigt förtjust i – en riktig gentleman som minsann också tyckte Choice var en trevlig tjej.

På julafton pratar folk mer med varandra när man möts ute. Stockholm blir lite mindre anonymt.

Julbord, hundpromenader, glögg, fika och Kalle är nu avklarat tillsammans med familjen, Gudrun, Micke, Maggan och Leyla.

Äta äpplen ute när inte julbordet är tillräckligt.

Dagen före doppardagen innebar besök hos föräldrarna och lek med brorsbarnen, inköp av sista klapparna i Kista, besök på Willys, besiktning av bilen, promenader, inslagning och sedan förfirande hos svärfamiljen med presentöppning, tecknad film och mitt-i-natten-mat.

Hundarna fick pipleksaker, som någon sorts favorit i repris när Chenin för några år sedan fick en pipis och orsakade rödvinsspill och nytt möbelköp. För Chenin var detta givetvis kärlek och för oss julstämningsdödande. Det är svårt att fånga kärleken på bild men en Doc-blick fick jag.

Annorlunda julmat hos Grunnelind, tro mig.

Olycka i hemmet när pipis ”råkade” fastna under stolen. Julstämningen kunde infinna sig igen för några minuter.