Istället för skott-träning tvingade jag med Anna runt sjöarna för löpning. Det kändes hyfsat friskt.

Mycket lydnad blir det nu så vi fortsatte med det måndagkväll och tisdagkväll. Vi känner oss alla väldigt lydnadspeppade och det blir sena kvällar och mycket detalj- och helhetstävling. Choice är riktigt rolig och även Chenins träning känns mer seriös än någonsin. För Choice är det fokus på att hon ska tigga om att få jobba. Jag ställer högre krav nu, bryter oftare, ser till att hon misslyckas.

Just nu lär jag henne samma som Doc med upp till fjärren.

På tisdagen var det träningstävling på klubben. Jag kom sent men hann köra fotgående, läggande, inkallning och apportering – kedjade 2 och 2. Allt kändes taggat snabbt och bra men fotgående var så överladdat att det blev ljud och bett då stannade jag och sa till på skarpen. Därefter gick hon sansat.

Jag vaknade av mig själv i precis lagom tid för att hinna skott-träna på klubben med Anna, Sofie och Johan. Choice fick, efter ett skott, ligga platsliggning med Doc. Känns otroligt stabilt och bra. Sedan blev det mer skott för Tristan medan Anna underhöll våra unghundar. Därefter promenad och strukturerad lydnadsträning. Anna och Sofie kommenderade min kedja och jag fick börja om flera gånger. Jag kände frustrationen växte samtidigt som det inte kändes som bryten betydde något för Choice – som istället gjorde annat. Men till slut fick vi till det. Många timmar på klubben blev det, fyra timmar och massa pass senare var hundarna helt slut. Jag tror inte det var något vi inte körde i lydnadsväg. Mat, städpass och sedan promenad till Maggan för pannkaksintag så sov vi sedan tungt.

Lidingöloppslördag med Edina som sällskap. En annorlunda löpupplevelse med en hel del besvikelser. Jag missade min start för att jag tjattrade med Edina. Tänkte att det var lika bra, då kunde Edina och jag springa tillsammans. Men i efterhand visade det sig att Lidingöloppet mäter bruttotiden så när jag passerade startlinjen verkade det som att jag redan varit ute 10 min. Sedan var loppen trångt som bara den, massa folk och smala stigar gjorde att löpningen blev stötvis och ryckig. Ibland fanns det inget alternativ till att gå för det var tvärfullt överallt. Så höll det på i 5 km. Edina och jag höll sällskap hela vägen och sprang in på 1.42. Hon försökte spurta ifrån mig på upploppet men jag fick energi från ingenstans och bara gasade i mål (publiken = glad).

Trött och spyfärdig efteråt begav jag mig hemåt. Jag tvingade sedan med Jocke ut i skogen i Kista för lite spårträning med hundarna – kände att det var det jag klarade ungefär. Chenin gick superfint men Choices spårande gav mer att önska. Hon förvirrade sig bland annat i två vinklar och gick över en apport. Två vägövergångar blev det med hårda sträckor. Det tog hon hyfsat i alla fall.

Fredag blev lite deppig av någon anledning. Allt kändes mörkt, trist och tråkigt. Jag orkade inte motivera mig att träna hundar eller städa. Efter promenad låg jag bara i soffan med svartvita två omväxlande på magen och laddade inför Lidingöloppet medan alla mina kollegor var på Oktoberfest i Munchen. 🙁