Hebbe kom hem igår efter 5 dagar i Ungern med vänner. Skönt att vara två igen även om jag tycker att det har gått riktigt bra med 2 hundar, 6 valpar och en 3 månaders baby själv. Chenin har dessutom varit en del hos föräldrarna.

Choice har börjat säga ifrån till valparna. Visserligen ganska subtilt och sällan med inslag av slick men ändå tydligt. Idag började hon dessutom spy upp till valparna. Inte så fräscht.

Chenin har mått bättre sista veckan men idag är hon märkbart dålig igen. I kombination med ryggont och hälta bajsar hon nu platt. Det är väldigt oroväckande och jag känner en växande panik för det känns mer och mer oundvikligt att jag inte får ha henne kvar. Hon som jag varit ”du och jag” med. Hon som jag växt ihop med. Hon som fortsätter där jag tar slut. Hon som är den finaste i världen! Jag skulle göra vad som helst men det har jag redan gjort. <3 Jag är skyldig henne att vara stark men det är ju hon som alltid varit det i vårt ”vi”. 🙁