Chenin – mitt hjärta
Det ögonblick som jag fasat mest för. Ett tillfälle som jag förberett mig för så länge. Ändå blir det chockartat. Jag gråter sönder mina inälvor. Jag gråter hysteriskt högljutt så jag skakar. Jag vill inte att det ska vara sant. Jag önskar jag fick ha henne kvar för evigt. Jag är inte hel utan henne. Vår navelsträng var så kort. Jag vill ha henne här. Jag gråter så det gör ont. Det är så jävla orättvist.
Jag visste att det skulle bli snart men det är så jävligt att det skulle bli akut precis nu. Jag ville hinna förbereda mig mer om det nu hade hjälpt. Jag ville i alla fall få egen tid med bara henne några dagar.
Jag vill backa tiden. Jag vill göra det ogjort. Saknar henne ofattbart mycket! Vill ha en utväg ur paniken.
Kommentarer