Som jag trott
Livet som mamma är precis som jag förväntade mig. Jag trivs inte ypperligt i mammarollen; köpa barnkläder och dockor, delta på barnkalas (jag vet att ni läser men ni vet redan hur jag är), ha koll och ansvar hela tiden och mata bebis i timmar m m. Men jag älskar den där lilla godbiten så vansinnigt mycket att jag kan gå genom eld och göra vad som helst för att hon ska må bra. Dvs precis som jag anade och värre än så är det inte. Mammaledigheten däremot, den kommer väldigt naturligt som hundägare. Att hinna vara ute flera timmar i ljuset i november är ren och skär lycka för mig. Hur kommer det att kännas att börja jobba?! Jag har som inte tid att jobba. Inte ens en dag med riktigt pissväder kan få mig på andra tankar.
I hällregn satte jag mig i bilen för en blöt resa mot Botkyrka bk. Det kan ju bli uppehåll, Fade får träffa Crazy och Ingrid kan se efter Denise lite så jag hinner med lydnadsträning tröstade jag mig med. Jag hann dock inte långt på E4:an innan Ingrid avbokade klubbträning men hälsade mig välkommen till henne. Jag ändrade istället dagsplaner och lämnade världens finaste lillbebis med sin farmor medan jag tog en långsväng med hundarna ner till Huvudsta stall och 4H-gården där vi spanade på djur.
Fade tycker hästarna är läskiga och spännande på samma gång. Jobbigt att vara valp!
Getabockar däremot det är roliga djur det.
Dvärgvädurar är nog mest spännande
Utebliven blötträning gjorde inget när det blev inomhusträning i Arninge med Sofie och Veronica. Vi fick det väldigt billigt och hallen var jättefin. Denise var även med och skötte sig exemplariskt.
Vi inledde med sittande (där Choice nosade när jag lämnade henne) och platsliggning. Därefter kommenderades jag i fotgående där jag belönade när hon jobbade med bakdelen och var hård på kontaktbrist, sittande under gång, rutan där jag belönade först bara skicket därefter hela och drog ut på inkallningen, hopp-apport där jag hjälpte lite på första sedan klockrent på andra och fjärrdirigering som kändes mycket bra. Inga underprestationer och det får man vara nöjd med! Jag hann även köra lite mer fotgående, sättande och inkallning på egen hand. Inkallningen kändes väldigt bra, båda gångerna egentligen men första gången fick hon syn på en tuss precis när hon stannade och kunde inte låta bli att kolla den. Det får bli tabu att glida runt på plan och äta nu.
Kramade Choice så sjukt gulligt
Hundvakten Denise och tokig Hubbe tränar rutan