Så hade vi vår elitdebut och det kändes på det stora hela väldigt bra. Poängen blev inte många men rätt attityd och känsla är guld värt.

Fint sittande i grupp (10) men sedan satte sig Choice på platsen direkt efter nedläggandet (0) så det var snopet. Finaste fotgåendet på tävlingen (8.5). Choice gick för en tia och jag var hyfsat rak. Jag var stolt och nöjd. Avdrag på bakåtmarschen där halten blir sne. Dålig Z (5) men alla skiften rätt sorterade så det är jag nöjd med. Hon stod inte still i ställandet när jag gick bakom, jag gjorde dk på sättandet och hon la sig något segt på läggandet. Inkallning där jag fick ta bort förberedande signal med risk för att hon skulle dra till inkallningsplatsen på rutan (såg annan hund göra det) och så ropade jag sent för hon kom så snabbt, vilket resulterade i segt stå (7) annars fint ligg och fin ingång. Rutan sprang hon till, yippie yeah, kom lite snett mot men sprang in direkt, dk på ligg men sedan reser hon sig när jag börjar gå (0). Det var en ny variant. Jag är bara så nöjd med hela utförandet! På dirigeringsapporteringen valde jag stora apporter så de skulle synas men vad hjälpte det när jag drog vänster (och vet att hon bara kan höger)? Hon bågade ut mot rätt men snävade in mot mitten. Jag dirigerade om och då tog hon rätt – så har det sett ut ett tag men jag är glad att jag inte behövde kliva ur position för att förtydliga som behövdes på sista träningspasset. Hon tar apporten i galopp och springer in. När hon närmar sig ser jag hur stor den är och fattar att hon inte kommer komma in bra. Jag gör en dum hjälp men hon hamnar ändå snett. Dk ut, kraftigt dk in och snett sätt (6). Hade ju i alla fall kunnat undvika kraftigt dk in. Metallapportering kändes klockren. Jag kastade rakt. Hon hade full fart ut, snabbt gripande och galopp in med snyggt avslut (9.5). Jag fick kommentaren något snett men jag håller inte med. Vittringen gjorde hon snyggt. Galopp in och ut. Snyggt avslut. Men omtag (8), dock inte vid mig utan tidigt på sträckan. Fjärrdirigeringen blev det tre kommandon för att få upp henne från ligg till sitt och tre kommandon för att få upp henne från ligg till stå (0). Men snygga skiften och inga flytt framåt. Jag kände att hon låste på ”belöningen” bakom för att hon inte fått något på länge.

Poängen blev 169 p och vi tappade 100 poäng på våra tre nollor som lätt kunnat vara 80 poäng mer. Sedan hade vi onödiga momentmissar som Z och dirigeringsapportering.

På det stora hela är jag riktigt nöjd. Vi genomförde allt och hade slarvmissar på saker som är möjliga att rätta till. Choice hade fin attityd hela tiden, höll farten och taggade mer för varje moment utan att slå över. Kände mig rätt stolt över henne när vi väntar på TL inför vittringen och hon sitter fot och bara väntar med fokus på mig hela tiden i väntan. Glad att jag noterade det och att hon är min. Vi har en lång bit kvar men Choice ställer upp. <3

Fördelen med vilodagar innan tävling är att man kan rädda moment man gjort bort sig på. Med andra ord gick jag kvällen innan elitdebuten ut och panikräddade momentet rutan som jag ju förstört tidigare i veckan. 🙂 Och tur var väl det. Choice sprang tveksamt till rutan första skicket (men tack och lov gjorde hon det i alla fall) och ökade i fart för varje. På tredje försökte hon tjuva till rutan på konskicket och det är en bra attityd. Jag körde tre åt motsatt håll också och det är ingen skillnad.

Båda hundarna var taggade. Fade har riktigt härlig attityd nu. Fullt fokus på mig och tigger träning. Två korta pass var för hundarna med fokus på rutan. Kul med träning igen och fick ett sug till tävlingen.

Denise och jag hängde hos mamma på kvällen medan Hebbe var ute. Meja, Micke och Sanna var också där. Meja och Denise hade så kul ihop, skrattade, skrek, dansade, hoppade, kramades, jagades m m i timmar. Så roligt att se de två ihop!

Jag hade ett så katastrofalt genrep inför vår elitdebut på lördag. Visst säger man att genrep inte ska gå bra men det var på nivå att man vill stryka sig. Jag skötte mig inte, tappade humöret och pressar Choice till saker hon inte förstår. Lydnadsträning när den är som sämst. Kan sammanfattas med att vänster skick till ruta eller vänster skick på dirigeringsapportering (Choices höger) inte fungerar alls. Hon snurrar bara runt konen i ena fallet och tar mittenapporten i det andra. Jag känner mig som en usel hundtränare när jag till slut skrek åt henne när hon tänkte ta mitten igen. Vi har gått för fort fram och apporterna är omöjliga att se. För säkerhets skull hoppade jag över middag, klockan hann bli 21, Sofie hann åka och jag var gravidhungrig som tusan. Choice såg låg och osäker ut, ville bara skjuta mig, men då springer hon istället alla gånger i full galopp till rätt vänsterapport och hugger den. Jag som trodde jag pajade momentet.

Fade gick skitbra. Så kul att hon gått igång på lydnaden äntligen. Trodde aldrig den dagen skulle komma när hon hellre tränade med mig än lekte med Milo. Så fin attityd och knappt ett blicksläpp fast Milo for runt. Bästa fjanten!

Som tur är hade jag något bättre känsla på måndagspasset. Jag insåg också att Sofie och jag måste börja köra igenom hundarna en och en för även om det går mycket tid är det bra mycket roligare och mer värdefullt. Jag ska pressa Sofie sista månaden ihop. Sedan står jag utan träningskompisar. Det kommer vara tufft en period men jag hoppas det löser sig. 🙂

Spårdag på Ekerö med Lisa och Sofie. Lisa la ett spår på ca 900 m till Choice med 6 apporter plus slut. Liggtid ungefär 55 min. Choice var taggad, sprang och vindade spåret mycket. Hennes spårteknik är inte den snyggaste (hon skulle inte passa som minhund direkt) men hon tar sig igenom snabbt med alla apporter in. Vi tränade särskilt vinklar och hade 5 markerade 90 gradersvinklar. Det är så himla kul att få läsa hunden i vinklarna. Ibland vindar hon in från håll och genar, ibland går hon över och får gå tillbaka, ibland måste hon kolla något annat håll först och ibland går hon klockrent. Viktigaste är att hon löser alla svårigheter själv, gör fina återgångar när hon hamnat fel och hittar alla apporter.

I pausen kom Thomas son Love som var ute och promenerade med deras schäferblandning Liva. Fade och Liva lekte jaktlek tills de var helt utmattade. Under tiden blev Fades spår liggande drygt en timme vilket är längre än hon haft innan och längre än vad jag tänkt. Det var tydligen en bra uppladdning att leka för Fade gick kalasfint. Näsan ner, noggrann och tuffar på i sitt tempo utan tapp, tog vinklarna fint och hittade de två första apporterna. Strax innan slutet tappade hon spåret lite och då även spårkoncentrationen vilket gjorde att hon missade slutet.

Maginfluensa version 2.0 drabbade mig denna vecka med magsmärtor från hell. Det började tisdagkväll och på onsdag kände jag mig rätt pigg. Lämnade och hämtade Denise på dagis, tog en lång promenad med hundarna runt sjöarna, tränade lydnad på eftermiddagen, tränade lydnad på kvällen med Sofie och såg Tarantinos Django med Hebbe på kvällen. Bara för att vakna illamående och sänkt på torsdagen utan att kunna äta på hela dagen. Men nu fredag är jag återställd.

Inledningsvis svårt att hitta motivationen på lydnadsträningen men när den väl infann sig var det riktigt kul trost mörker och rusk. Fade fick öva på lite smått och gott: fjärr, rutan, ingångar, störningsträning, apportering, metallapportering, läggande, ställande m m. Katastrofalt fotgående på ny plats när vi tränade själva. Fin kontakt och koncentration när Sofie var med.

Choice fick träna längre fotgående med back, Z med fokus på stadga och signalkontroll med och utan kommendering, fjärr med fokus på första skiftet, rutan åt båda håll (nu vill hon gärna dra direkt och skippa konen).