Lydnadsträning är härligt! Varje tillfälle är det ett nytt moment som strular. Idag var det träningstävling på Järfälla bk. Choice reste sig på platsen när jag lämnade(!). Ingen aning om varför. Annars en rätt go känsla. Bra fotgående men lite miss i bakåtstegen. Helt ok Z, men väldigt mkt hjälper. Bra fart på inkallning. Med förberedande hjälper och target gjorde hon en fin ruta. Bra dirigeringsapportering men ett dk vid konan. Bra metallhopp. Katastrof vittring där pinnarna syntes dåligt och hon tog den enda som syntes i ljuset. Suck, hoppas jag inte pajade det momentet nu som suttit stabilt senaste gångerna. Avslutade med dålig fjärr där hon låste på första skiftet – har ju börjat belöna läggandena så nu kan hon inte sätta sig upp, igen. Hade en opedagogisk uppvärmning så jag tar på mig lite.

Fade fick köra ettan och hon låser galet på tävlingsledaren. Undrar om det blir värre efter tandvisningen? Det var en ung tjej och varje gång hon sa något tittade Fade dit. All annan störning ignorerar hon. Frustration! Jag tappar helt träningsmotivationen med henne.

En händelserik dag som blev längre än vad som var tänkt.

Medan Denise kollade på pippi (och ropade ”pippi, pippi” samtidigt som hon drog sig i håret på båda sidor) i bilen körde jag till Buskhyttan utanför Oxelösund där Marita mötte upp oss. I härlig höstsol fick hundarna valla varsitt pass. Choice var lite het och gick snävt, funkar ju på dessa får men hade det varit springigare får hade dem dragit. Fade fick valla i 25:an och det gick himla bra. Jag försöker hjälpa henne att stå still när inget händer för då vill hon nypa igång dem. Hon är i alla fall duktig, fin balans, lite het attityd, skalar av dem fint från staketet, hyfsat bra avstånd men går i gång lite snabbt i starterna mot fåren.

Sedan var det Fires tur. Han har inte riktigt förstått om han får valla eller inte. Han är naturligt intresserad men samtidigt är han så förig så om han blivit tillsagd försöker han hitta på annat att göra. Det var i alla fall så kul att se honom börja tända, få förtroende för uppgiften och sig själv, testa sina instinkter och se att Marita kommer kunna lite på honom i framtiden. Han är snabb men inte dum med djuren.

Syskonbus

Syskonkärlek

Fina svartnosar!

Denise sov lunch i en biabädd hos Marita. Inte så glad när jag ville fota dock.

På eftermiddagen åkte Marita och jag till Marianne för att närvara på Gunnars minnesstund. God mat och trevlig stämning, precis som Marianne ville att det skulle vara och förmodligen Gunnar med. Han är saknad av så många! En fantastisk varm människa med många kvaliteer. Han ställde alltid och gick igenom livet med ett leende på läpparna.

Tårta av Gunnar som Stina gjort.

Denise blev trött och jag åkte hem. Denise somnade på stört. Trött och disträ lyckades jag tanka fel – bensin i dieseltanken. Man vill bara hoppa ut på E4:an i det ögonblicket. Resan hem tog 4 h och kostar nog skjortan. Bilen blev bärgad till en verkstad i Vagnhärad. 🙁

Hade en tuff morgon där irritationen över Hebbe och stress till jobbet för möte gick ut över Denise som var gnällig och bestämd. Ibland är man så dålig förälder. Vad ska hon lära sig när jag tappar tålamodet? 🙁 Jobbiga graviditetshormoner sätter vissa dagar i rejäl gungning. Såklart blev lämningen på dagis också tuff med en ledsen Denise som klängde sig fast. Jag lämnade och grät sedan floder eftersom jag vet att det delvis är mitt fel.

Förstod hur illa det var när Choice la sig under sängen istället för under bordet vid frukosten. Det har jag aldrig upplevt förut och det ger ju en indikation. Om Choice noterar mitt humör fast jag försöker bita ihop så är det klart Denise reagerar också.

Planering och organisering

Massa lydnadsträning denna vecka med tre kvällar i följd. Noterade med Sofie på tisdagen att rutan behöver motiveras upp. Och bestämde mig för att ta tag i det. Skaffade mig en plan och vips hade jag en taggad Choice som förstod momentet igen. Sista dagen pajade jag dock fjärren istället när jag skulle fokusera på att belöna liggskiftet men fick dåliga sådana och blev frustrerad. Vips så kunde Choice inte göra första skiftet i fjärren utan bara ligga kvar…

Denise på kramhumör

<3

Har tänkt mycket på den här tjejen senaste dagarna eftersom hon skulle fyllt 11 år idag. Det fattas en stor personlighet hos oss och en bit av mitt hjärta. Kan inte förstå att jag aldrig får se henne igen. Hon har varit med mig under hela mitt vuxna liv. Vi har hittat på så mycket knas genom åren och hon har ställt upp i vått och torrt. Jag har skyddat henne mot allt som går och hon har följt varje andetag jag tagit. Min Chenin, min clown, min galenpanna! Hon tog stor plats och krävde ständig uppmärksamhet, så mycket att ett liv utan henne var svårt att föreställa sig. Hon var min alldeles egna på ett speciellt sätt och vi var runt och bodde på nya ställen i tid och otid. Åren utan henne skulle varit innehållslösa och fattiga. Och den erfarenhet hon gett mig är obetalbar.