Lydnad för Anne
Det har varit en hel del hundträning på sista tiden men jag ligger efter med uppdatering i vanlig ordning. Idag inledde vi i alla fall dagen med brunch hemma hos Anna tillsammans med gymnasievännerna Cicci och Sophie. Denise hade kul, åt goda pannkakor och fruktsallad och lekte med alla leksaker som tvillingarna Frans och Henry hade. Hundarna försökte mangla varandra, sno några av leksakerna och vifta bort barren från julgranen.
Väl hemma mötte vi upp Sanna, Linda och Matilda från Örebro. Tanken var att vi skulle ta en tur runt någon sjö men Denise vaknade snabbt i vagnen och var inte påklädd för att vara ute någon längre stund. Snabb fika hos oss i ett kaos-hem och sedan vidare till Anne för lite lydnadsträning.
Jag körde Choice och Fade varsitt pass. Choice fick träna lite backa mot en vägg vilket Anne trodde hon skulle köpa rätt snabbt. Hon kollade också på vändningar på stället och sidoförflyttningar där mina steg åt vänster är helt underkända eftersom jag inte bibehåller frontriktningen. Det trodde Anne skulle bli svårare att ordna för tydligen var det jag som var problemet där. 🙂 Även högerhalter är ett problem när min axel kommer lite efter. Bara öva mer med andra ord.
Med Fade kollade vi på fotgåendet. Anne tyckte jag skulle stanna och lugna henne när hon nafsar mig i låret och vara noga med att träna långa sträckor (i koppel förmodligen) där Fade inte tillåts sväva ut eller bak. Då gäller det att stanna och kommendera om. Sedan tränade vi lite apportering och fasthållning. Jag måste höja kriterierna och låta Fade tänka. Jag ska kunna ha ett tryck på apporten men Fade ska inte gå in i kamp då måste jag släppa på mitt tryck. Hon ska ha belöning för att hon håller fast och stilla. Jag ska inte göra det enklare för henne. Så ska jag variera övning med att ha den på backen och låta henne ta upp den samt att låta henne göra saker med apporten i munnen.
Vi pratade mer om kedjning och att våga kedja även ofärdiga moment. 40 % av träningen ska vara kedjning. Ge den hjälpen som behövs i de ofärdiga momenten men kedja varje pass.
Vi pratade också om effekten av att bryta kontra fortsätta framåt med hjälp. Att fullfölja istället för att ge nya chanser. Momentbrister får man själv ta på sig. Våga visa hunden mer vad som är rätt när det blir fel och sänk aldrig kriterierna.
Det var himla kul att se utvecklingen på Dylan, Edit och Caj. Vilken duktig trio!